ROMAN. ”Vi får en drastisk, men ändå trovärdig bild av hur livet kan te sig i Ljubljana i dagens Slovenien.” Det skriver Thomas Almqvist som läst romanen ”Blatten återvänder” av Goran Vojnović.

Blatten återvänder av Goran Vojnović
Översättning: Christine Bredenkamp
Rámus

Goran Vojnović är född 1981 i Ljubljana och verkar som författare, dramatiker, kolumnist och filmregissör. I sitt författarskap håller han sig inom det forna Jugoslaviens ramar och skildrar livet för de människor som en gång utgjorde ett land.

”Blatten återvänder” är hans fjärde till svenska översatta roman. Här återvänder han till Marko Dordić och hans uppväxtkvarter i Fužime, i utkanten av Ljubljana. Det har gått tio år sedan sist. Pappa Radovan är sjuk i cancer, vilket vänder upp och ner på hela familjen.

Marko känner inte igen sig längre, då Fužime har gentrifierats under det senaste decenniet. Här bor nu rika unga familjer och fattiga pensionärer Med de gamla vännerna delar Marko numera bara nostalgi.

Han har tillbringat tio år i Bosnien, som är präglat av nationalism, korruption och krigstrauman, som förvandlat honom till en känslomässigt rubbad, desillusionerad ung man. Ingenting är hemma för honom längre.

I Bosnien sågs han som serb (han är serb), i Serbien som sloven och väl tillbaka i Slovenien igen är han blatte igen. ”Blatten återvänder” är en fristående fortsättning på Vojnovićs succéroman, ”Blattejävlar!”, som är den roman som sålt mest någonsin i Slovenien. 

Vojnović fortsätter att väva ihop det gamla Jugoslaviens historia och den egna familjens egna trauman. Minnena från det förflutna hjälper oss att förstå samtiden men befriar oss inte från ansvar inför framtiden.

De nya gränserna mellan länderna på Balkan gör att människorna kommer längre bort ifrån varandra och att det blir svårare att kommunicera över generationsgränserna.

Vojnović gestaltar en oerhört stark känsla, när han skildrar det gamla Jugoslaviens sönderfall. Samtidigt vårdar Marko kärleksförhållandet med Alma som en effektiv positiv balanserande faktor i allt elände. Familjen tycker inte om det förhållandet, eftersom Alma är muslim. Många av de gamla vännerna har blivit pundare och själv blir Mark inblandad i smuggling av kött. Här finns inte mycket hopp för framtiden.

Humor och satir är viktiga ingredienser i Vojnovićs författarskap. Den gränslösa fantasin och det drastiska språket är två andra karaktäristiska drag. Det högt uppdrivna berättartempot ger knappast något utrymme för någon psykologisk fördjupning. Prosan är tät, intensiv och väldigt osminkad. Språket är grovt, för att inte säga mycket grovt.

Berättelsens påtagliga överdrifter står den muntligt berättade skrönan mycket nära och här finns också en direkthet i uttrycket och även trots allt en inneboende tro på livet, som ger någon form av hopp i all tröstlöshet. De rasistiska glåporden och tillmälena i dialogerna verkar höra till normal samtalston. Här finns också ett slags väldigt svart humor.

”Blatten återvänder” är en ganska rörig roman, men samtidigt på något sätt lite charmig. Tyvärr är tonen något uppgiven, snudd på resignerad. Det är ingen idé att dra någon vart, för det är inte bättre någon annanstans. Vi får en drastisk, men ändå trovärdig bild av hur livet kan te sig i Ljubljana i dagens Slovenien.

The post Vojnović skriver drastiskt men trovärdigt om livet i Ljubljana first appeared on Opulens.

ROMAN. ”Genomskinlighet och tydlighet är Sebastijan Pregeljs signum, när han fångar det förtätade ögonblicket, gärna speglat i tillbakablickar,” skriver Thomas Almqvist som läst romanen ”I Elvis rum”.

I Elvis rum av Sebastijan Pregelj
Översättning från slovenskan: Ann-Sofie Öman
Rámus

Den slovenske författaren Sebastijan Pregelj föddes 1970 i Ljubljana, där han fortfarande bor. Han debuterade 1996 och fick under 90-talet stor uppmärksamhet för sina novellsamlingar. Han har även skrivit romaner och barnböcker.

För ”I Elvis rum” belönades han med Cankar-priset för årets bästa slovenska bok. Här berättar han om hur det var att växa upp i Ljubljana under tiden för Jugoslaviens sönderfall.

Han lär sig cykla och börjar skolan samma dag som Tito dör, han går på gymnasiet, gör militärtjänsten och sedan får vi också vara med om Sloveniens frihetskrig och om hur hans barndomsvänner hamnar i olika arméer, då skillnaderna i ursprung mellan dem börjar märkas.

Romanen bygger i hög grad på verkliga händelser, men det är inte någon dokumentär skildring av verkligheten.

Samma dag som Jan, romanens berättarjag, börjar skolan, dör Josip Broz Tito (1892-1980). Han ledde de jugoslaviska partisanerna under andra världskriget och blev sedermera president i Jugoslavien och var det ända tills han dog.

Tito förenade de jugoslaviska nationerna och ledde dem på frihetens väg bort från nazisterna och fascisterna.

Separationen från Jugoslavien

Slovenien blev självständigt 1992 med Ljubljana som huvudstad. 1990 röstade slovenerna för en separation från Jugoslavien och för ett självständigt Slovenien. Dagen efter självständighetsförklaringen började kriget som varade i tio dagar, då slovenerna gick segrande ur striden.

Den jugoslaviska armén fick dra sig tillbaka. Allt det här påverkar Jan och hans barndomskamrater i högsta grad. Pregelj lägger in en del tidsmarkörer i berättelsen, som vinter-OS i Sarajevo 1984 och Tjernobylkatastrofen 1986.

Närmast idylliskt

Jans barndom är till synes lycklig och nästan idyllisk men skildras ändå med en ganska stor portion vemod, ett vemod på grund av tidens obönhörliga gång.

I Elvis rum leker pojkarna Stålmannen och Stjärnornas krig. Under hela uppväxttiden är det barnets perspektiv som gäller, vilket gör det hela väldigt trovärdigt och övertygande. Romanen uttrycker barnets sökande efter kunskap med en stark känslomässig men ändå kontrollerad intensitet.

Inre och yttre landskap

Pojkarna växer till sig och börjar intressera sig för flickor. Pregelj rör sig obehindrat i yttre och inre landskap och visar upp en nästan överraskande ömsinthet och empati för några av berättelsens mera utsatta personer. En del av minnesbilderna kan verka en aning bagatellartade men tillsammans bildar de en storslagen väv av minnen från ett ofta svårtolkat förflutet.

Lättsam men inte lättviktig

Pregeljs prosa är inte ordknapp men kan ändå kännas ganska stram, tack vare ett lätt självironiskt tonläge. Tonen kan ibland vara varmt medkännande men i nästa nu fullständigt osentimental. Han är också duktig på att genomskåda illusioner av falsk trygghet och besitter dessutom en klarsynt iakttagelseförmåga och en stor portion människokunskap.

Förtätad och avskalad prosa

Hans prosa känns ibland snudd på avskalad men på samma gång intensivt förtätad. Han är en lättsam men inte lättviktig författare men dessutom väldigt underhållande. ”I Elvis rum” är en stark barndoms- och uppväxtskildring, så fylld av både glädje och sorg, ljus och mörker men också av drömmar och längtan.

Genomskinlighet och tydlighet är Sebastijan Pregeljs signum, när han fångar det förtätade ögonblicket, gärna speglat i tillbakablickar. ”I Elvis rum” är en både välskriven och tänkvärd roman, som jag gärna rekommenderar till läsning.

The post Sebastijan Pregelj fångar det förtätade ögonblicket first appeared on Opulens.

DEBUTROMAN. Thomas Almqvist har läst Masochisten av Katja Perat. Han anser att den, för att vara en debutroman, är överraskande välbalanserad och stramt komponerad.

Masochisten av Katja Perat
Översättning: Ann-Sofie Öman
Rámus

Katja Perat föddes 1988 i Ljubljana i Slovenien och debuterade som poet. Nu romandebuterar hon med ”Masochisten”, där hon vänder på perspektivet för Freuds fallstudier för att skriva fram den plågade och övergivna Leopold von Sacher-Masochs dotter Nadas brott mot konventionen, när hon vill få sin frihet och den kvinnliga masochismen i att ge kropp åt männens alla smärtor och bördor. Förra sekelskiftets societetsliv håller Nada i ett kvävande grepp. Österrike-Ungern står inför en politiskt, socialt och kulturellt turbulent tid, men fin-de siècle-konstnärerna verkar mest fascineras av Nada som Leopold von Sacher-Masochs dotter. Nada vill vara människa i sin egen rätt och vill få utlopp för den åtrå hon känner. Hon vill gå sin egen väg, som är osäker men som ändå leder till frihet. Perat skriver underhållande och underfundigt om det förra sekelskiftets stora författarskap och levandegör de idéströmningar som skulle ligga till grund för en stor del av tänkandet under 1900-talet.

Ordet masochism bildades efter namnet på den österrikiske författaren Leopold von Sacher-Masoch (1836-1895). I romanen ”Venus i päls” skildrar han en man som underkastar sig en härsklysten kvinna och låter sig förödmjukas och plågas fysiskt av henne. Det kan vara en personlighetsstörning, som innebär ett självförnekande, undergivet och självdestruktivt sätt att vara. Sigmund Freud menade att psykisk masochism innebar njutning av fysisk eller psykisk misshandel. Sacher-Masoch var en uppburen författare ända tills psykiatern Krafft-Ebing använde hans namn Masoch för att döpa en av de sexuella perversionerna. Då blev plötsligt Sacher-Masochs texter obscena. Hans ”Venus i päls” är idag en av världslitteraturens erotiska klassiker. Han lär själv ha genomlevt en liknande historia, när han skrev romanen.

”Masochisten” är en originell historia, komplext raffinerad men ändå genomträngande på ett underhållande sätt. Perat förkastar småaktighet och ojämlikhet i både dåtid och nutid och menar att kärlek mellan man och kvinna inte är möjlig, så länge som det är omöjligt för kvinnor att leva på samma villkor som män. Nada vill älska männen som männen älskar kvinnorna och hon vill inte behöva skämmas över sin lust. Intrigen i romanen är ganska komplicerad och kräver en uppmärksam läsare. Livet härmar konsten som härmar livet, vilket gör båda till en och samma sak. Ibland måste man offra lite av sin självkänsla, om det är till nytta för det allmänna bästa, enligt Nada.

För Nada handlar moral om något mera än bara rätt eller fel. Moral handlar framför allt om djup och äkthet. Hon tvingas ibland att ompröva sina värderingar och tvingas då att möta sig själv och sina rädslor. Språket är elegant, associativt och en aning slingrande, då Perat har en briljant formuleringsförmåga och språkkänsla. Här finns vare sig känslosamhet eller teatraliska åthävor utan snarare stramhet och kyla. Hon berättar osentimentalt men med stor kunskap om människor och miljöer i förra sekelskiftets Wien.

Förutom Sacher-Masoch och Freud dyker även Gustav Klimt, Alma och Gustav Mahler och Rainer Maria Rilke upp i handlingen. Perat har en skarp blick för nationella egenskaper och egendomligheter och hennes ironiska distans till stoffet känns välgörande i sammanhanget. Wien var för Sacher-Masoch en metafor för Österrike och Österrike en metafor för allt som kunde vara vackert i världen.

”Masochisten” är överraskande välbalanserad och stramt komponerad med tanke på att det är en debutroman. Det är en mörk historia om makt, förtryck och våld men också om ensamhet och övergivenhet. ”Masochisten” både rör mig och berör mig.

The post En mörk berättelse som berör first appeared on Opulens.

ROMANKONST. Under fikonträdet är en ytterst läsvärd roman om kärlek och lidande, sorg och längtan men också om galenskap och om inbördeskrigets absurda vansinne. Vojnović är en mycket duktig berättare, skriver Thomas Almqvist.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Under fikonträdet av Goran Vojnović
Översättning: Christine Bredenkamp
Rámus förlag

Goran Vojnović föddes 1980 i Ljubljana, Sloveniens huvudstad, och verkar som författare och filmregissör. Han debuterade med Blattejävlar, som fortfarande är Sloveniens mest sålda bok någonsin. Därefter kom Jugoslavien, mitt hemland. Båda titlarna finns på svenska. I Under fikonträdet väver han samman berättelserna om tre olika generationer i samma familj med skeenden i den jugoslaviska historien. Tiden är 50-talet och fram till idag. Idag är Slovenien, enligt Vojnović, ett nyliberalt samhälle med människor som tvivlar på demokratin.

Den jugoslaviska historien och familjens trauman vävs ihop. Minnena från det förflutna bidrar till att vi kan förstå samtiden, men befriar oss inte från ansvar för framtiden. När Jadrans morfar Aleksandar dör, avslöjas en serie familjehemligheter för Jadran. När han börjar söka sin egen identitet, hittar han orsaken till pappans försvinnande under kriget och mammans oförklarliga aversion mot Aleksandar, vilket leder honom och oss fram till Jugoslaviens sönderfall med folkförflyttningar och nya gränsdragningar. Plötsligt finns inte plats på den ena sidan för dem som fötts på den andra. I det som en gång bara var ett land var de också en familj. Nu är det bara fikonträdet i morfar Aleksandars trädgård som klarat av alla stormar. Det bevarar sitt utseende och sin lukt och spjärnar emot all galenskap som människorna hittar på. Fikonträdet består.

Jadran försöker med minnets hjälp förstå det mörka som omgav Aleksandar. Morfadern var serb och kommunist, men bara så mycket kommunist att de lät honom vara ifred. Han begick självmord. Jugoslaviens blodiga historia återspeglas i familjens egen mörka historia. Vojnović ställer de svåra frågorna om vilka krafter som egentligen var verksamma under Balkankrigen. Han ifrågasätter all överdriven nationalism. De nya staternas gränser gör att människorna avgränsas från varandra och det har blivit mycket svårare att kommunicera mellan generationerna. Goran Vojnović gestaltar en enorm smärta, när han skildrar hur det gamla Jugoslavien föll i spillror. Han har också en ganska vemodig syn på oss svaga och skröpliga människor. Tiden lär oss ändå att vi måste förlika oss med livet.

Stöd Opulens - Prenumerera!

Opulens utkommer sex dagar i veckan. Prenumerera på Premium, 39 kr/mån eller 450 kr/år, och få tillgång även till de låsta artiklarna.

På köpet får du tre månader gratis på Draken Films utbud (värde 237 kr) av kvalitetsfilmer, 30% rabatt på över 850 nyutgivna böcker och kan delta i våra foto- och skrivartävlingar.

PRENUMERERA HÄR!

Under fikonträdet är en ytterst läsvärd roman om kärlek och lidande, sorg och längtan men också om galenskap och om inbördeskrigets absurda vansinne. Vojnović är en mycket duktig berättare. Han berättar grundligt och med stor inlevelse på en klar, tydlig och ändå väldigt personlig prosa. Om man läser Under fikonträdet förstår man Balkankrigens orsaker bättre. Romanen belönades med priset för Årets bästa bok i Slovenien 2016.

The post Förklarar Balkankrigens orsaker first appeared on Opulens.