SOLIDARITET. Fredrik Skavlan och Emma Molin leder insamlingskonserten “Hela Sverige skramlar” den 2 april – där intäkterna går till Ukraina. Totalt är det 24 artister, bland andra Veronica Maggio, Per Gessle och Ola Salo, som spelar under kvällen. Galan sänds i sin helhet i flera tv-kanaler och i radio.

För Fredrik Skavlan är det första programledarjobbet sedan pratshowen “Skavlan” lades ned.

“Jag hade en biljett till Wembley 1985, då den första ‘Live aid’-konserten gick av stapeln. Det var första gången jag förstod vilken samlande kraft musik kan ha, även i en kris”, säger han i ett pressmeddelande.

Biljettintäkterna från”Hela Sverige skramlar” går oavkortat till Internationella Röda korset, Proliska, UN Women, Fight for Right, Civil Rights Defenders och The Media Initiative for Human Rights.

Sändningen går att se i SVT 1, TV4 Play, Viaplay, Discovery, Sveriges Radio P4 och på Aftonbladet och Expressen.

TT Nyhetsbyrån

The post Skavlan och Molin leder “Hela Sverige skramlar” first appeared on Opulens.

PROGRAMAVSLUT. Efter 13 år som programledare för “Skavlan” tackar Fredrik Skavlan för sig på fredag.

– Det viktigaste jag har lärt mig är att ingen av de personer som jag har mött i programmet har visat sig vara exakt som jag trodde, säger han.

Under de senaste 13 åren har pratshowen “Skavlan” varit en av linjär-tv:s sista lägereldsbastioner på fredagskvällarna. Höstens säsong blir programmets sista och det är också med ett visst vemod som programledaren Fredrik Skavlan tackar för sig.

Anna Grönberg/TT

The post Skavlan om slutet: “Har varit en fin resa” first appeared on Opulens.

KRIGSHETS. “Kriget om opinionen pågår och där är det viktigt att Kina och Ryssland utmålas som hot samtidigt som behovet av att soldater rekryteras till småskaliga operationer ökar. Där spelar Skavlan, Carina Bergfeldt, SVT och TV4 en viktig roll”, skriver Lars Borghem.

I slutet av februari var överbefälhavaren Micael Bydén gäst hos Carina Bergfeldt i SVT. Han pratade om den största upprustningen av det svenska försvaret i mannaminne och om hoten från Ryssland och Kina. Fredagen den 5 mars var det Petra Malms tur hos Carina Bergfeldt. Samtidigt pågår en serie på TV4, “Elitstyrkans hemligheter Sverige”, där Malm är utbildningsledare.

Programmet har en brittisk förebild i “Elitstyrkans hemligheter UK” (“SAS: Who Dares Wins” på Channel 4) som också visas i TV 4. Petra Malm har själv varit elitsoldat i tio år och i det svenska programmet får 18 kvinnor och män genomgå prövningar liknande de uttagstester som görs till ett elitförband som Kustjägarna i Sverige och SAS i UK.

I den brittiska versionen har Ant Middleton varit huvudinstruktör. Nyligen meddelade Channel 4 att man avbryter samarbetet med Middleton på grund av hans personliga uppträdande. Middleton har tjänstgjort som soldat i Nordirland, Makedonien och Afghanistan.

I sin bok “First Man In. Leading from the Front. Sniper. Soldier. Surviver.” beskriver han sina erfarenheter som krypskytt, soldat och överlevare. Han skriver om sina uppdrag i Afghanistan och när Petra Malm också berättar om ett uppdrag som handlar om att söka upp och oskadliggöra en talibanledare där, känner man igen sig. Kocken Tareq Taylor som sitter bredvid Malm säger gillande att livet börjar på andra sidan bekvämlighetszonen. Även vi hemma i tv-soffan skrattar och tycker att det låter klokt och lagom äventyrligt. Döden är frånvarande i ekvationen.

Ant Middleton var två gånger gäst hos Skavlan i SVT där han berättade om sitt arbete som soldat och som äventyrare. I april 2019 medverkade han tillsammans med Lars Løkke Rasmussen som då var statsminister i Danmark. På YouTube finns ett klipp från intervjun. Middleton berättar att han dödat många människor, att han inte upplever någon ånger, att det finns onda och goda människor i den här världen och att han själv är god. Fredrik Skavlan vänder sig till Rasmussen och säger att kriget i Afghanistan som vi pratar om, också är vårt krig och att Rasmussen har varit en av männen ”bakom skrivbordet”. Rasmussen förklarar att han är helt enig med Middleton när det gäller att dela in människor i onda och goda. Han övergår sedan till att berätta hur plågsamt det varit att behöva berätta för anhöriga att en son eller dotter dött i kriget i Afghanistan.

Samtidigt pågår krigen därute och människor dör varje dag.

När programmen hos Skavlan spelades in bedrev UK sju krig med SAS som en aktiv part och som till stor del var hemliga för allmänheten.

Genom upprustningen av det svenska försvaret, närmandet till den amerikanska och brittiska krigföringen och utnämnandet av Ryssland och Kina till huvudhot, måste tanken på ett kommande krig också säljas in med en personlig vinkel. Där har individer som Malm och Middleton och program som “Elitstyrkans hemligheter” en viktig roll att spela.

Samtidigt pågår krigen därute och människor dör varje dag. När oppositionen mot kriget i Vietnam växte i USA och liksäckarna som kom hem blev allt fler, avvecklade Richard Nixon utskrivningen av soldater och rekryterade en professionell armé. Andra länder har följt efter. På så sätt har krigen – för de som bestämmer över dem, och för oss som följer dem på avstånd – blivit mer opersonliga. Sedan 2001 har i genomsnitt 46 bomber och missiler släppts varje dag år efter år av USA:s militär. År 2019 släpptes i genomsnitt 20 bomber per dag i Afghanistan.

De som överlevde bomberna hade säkert bråttom att lämna sina trygghetszoner, eller hur Tareq Taylor, Petra Malm och Carina Bergfeldt? Men de som dirigerar missiler och drönare på order från ett skrivbord någon annanstans, kan sitta i en bunker på andra sidan jordklotet från de åtta länder USA just nu bombar. Det sker utan krigsförklaring eller någon som helst juridisk legitimitet. Det pågår då och då fåfänga försök i den amerikanska senaten att ändra på detta. Svenska politiker verkar bekymra sig ännu mindre om lagligheten i de krig som USA och UK deltar i än åtminstone några amerikanska politiker i kongressen.

Det som skiljer USA från länder som Ryssland och Kina är att det finns lagstiftning (till exempel Freedom of Information Act) som ger allmänhet och journalister rätt att få ut information. USA har också ett nationellt arkiv som många år senare och ibland också i närtid publicerar dokument som är viktiga för förståelsen av utrikespolitiska händelser. Men de stora medierna som New York Times, Washington Post, CNN och andra, eller deras efterföljare i Sverige som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet eller Sveriges Television, har i stort tyckt att de amerikanska och brittiska krigen har varit nödvändiga. De informerar i regel inte heller om lagligheten i krigföringen eller om små hemliga operationer som de Petra Malm och Ant Middleton har deltagit i.

Nyligen uttalade sig USA:s utrikesminister Tony Blinken på Twitter och sa att ”vi kommer aldrig att tveka när det gäller att använda våld när amerikanska liv och vitala intressen står på spel, men bara om vi följer våra värderingar och lagar och med det amerikanska folkets informerade samtycke” (”informed consent”). Blinken pratar inte om internationella lagar som gäller krig, eller om FN-resolutioner, utan om att USA anser sig ha rätten att använda våld helt utifrån den inhemska politiska situationen.

En stor majoritet av demokrater och republikaner i kongressen har i årtionden genom sina budgetar stött de amerikanska militärutgifterna, de 800 baserna runtom i världen, krigen och den militära aktiviteten i över 100 länder. Blinken vet att samtycket formas med hjälp av alla de dominerande medierna som är intimt sammanväxta med säkerhetsorganen, Wall Street, Silicon Valley och det militärindustriella komplexet.

När det gäller de pågående krigens verkningar finns ett projekt vid Brown University som heter Costs of War. Där finns statistik på vad de senaste tjugo årens krig betytt för antalet döda, sårade, traumatiserade och för alla som tvingats fly från sina länder eller inom sina länder.

När det handlar om antalet bombuppdrag och antalet ivägskickade drönare har både Pentagon och oberoende organisationer fört statistik. Men under Trumps sista år som president hemliggjordes bombningarna och Biden verkar ha följt Trump i spåren.

Carina Bergfeldt frågade Petra Malm: ”Vilka andra länder verkade du i?” som om det var ett gudomligt uppdrag hon utförde för ett högre syfte. Malm svarade att 70% av vad hon gjort under sina tio år i ”högriskländer” är hemligt. Den här typen av småskaliga operationer som kräver små förband av elitsoldater kommer att öka. Småskaligheten gör att de också kan göras mer hemliga. Om USA, UK och ibland även samarbetspartners som Sverige, har militär personal i Afghanistan, Iran, Irak, Syrien, Venezuela, Somalia och ett flertal andra länder i Afrika som inte allmänheten behöver ha reda på är det inte primärt för att vinna krig utan för att hålla konflikter igång. Många ser också en privatisering av militära operationer som en möjlig framtid.

USA har en stor militär närvaro i många afrikanska länder. Journalisten Nick Turse har länge bevakat utvecklingen och i en artikel i The Intercept 2019 skrev han om hur också Ryssland och Kina har ökat sin handel och sina kulturella avtryck men också har militära aktiviteter på kontinenten. I förhör i senaten har amerikansk militär beskrivit Rysslands och Kinas närvaro där som ondskefull och den amerikanska som välvillig. Här är vi tillbaka till resonemanget hos Skavlan med Ant Middleton och Lars Løkke Rasmussen. George W Bush, Tony Blair, David Cameron, Nicolas Sarkozy eller Ant Middleton må åberopa Gud eller försäkra alla om hur goda de är. Bakom sig har de lämnat ödelagda länder, korruption, hat och förbittring. De krig som har följt på attacken mot New York och Pentagon 2001 har stärkt extremismen i världen och försvagat de krafter som verkar för fred och demokrati både hemma och borta.

Alla ansvariga militärer i alla länder har insett att storskaliga krig där någon kan vinna kriget inte längre är möjliga. Om ändå ett omfattande krig i Europa eller i Stilla Havet bryter ut kommer det att ske av misstag. Men kriget om opinionen pågår och där är det viktigt att Kina och Ryssland utmålas som hot samtidigt som behovet av att soldater rekryteras till småskaliga operationer ökar. Där spelar Skavlan, Carina Bergfeldt, SVT och TV4 en viktig roll. Att de därmed också bidrar till försvaret av de pågående krigen och för rekrytering av soldater till nya krig är något som aldrig sägs rent ut.

The post Om onda och goda i de pågående krigen first appeared on Opulens.

SANNINGSSÄGARE. Vad händer om Greta Thunberg tröttnar på sin roll som sanningssägare?  Erik Cardelús finner att alla dessa enorma hyllningar av henne, som vårt hopp, också  är skrämmande. En ung individ kan inte ensam axla ansvaret för framtiden, menar han.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Greta Thunberg trendar, med all rätt. Den klimatstrejkande tonåringen syns i alla tänkbara och otänkbara sammanhang. Först på Cop 24 i Katowice där hon fick en hel församling att lyssna andäktigt och sedan skruva på sig inför hennes rättframma och självklara budskap.

Sedan sitter hon där hos Skavlan, bredvid den amerikanska medborgarrättskämpen Jesse Jackson. Hon framträder på Idrottsgalan, där hon delar hon ut utmärkelsen till årets ledare som blir herrlandslagets förbundskapten Janne Andersson.

Härnäst står World Economic Forum i Davos på tur och sedan ett besök hos påven i Rom. Överallt åker hon med tåg, i miljökonsekvensens namn, tågresor som blir långa och tidsödande men där hon får tid ”att läsa, skriva tal och mycket annat”, enligt henne själv.

Vad är det då som är så fantastiskt med Greta Thunberg och hennes gärning? En del cyniker skulle säkert muttra något om hennes kända och framgångsrika mamma operasångerskan Malena Ernman. Utan henne skulle det bara vara en trotsig tonåring i mängden, någon som folk mest fnös åt.

[CONTACT_FORM_TO_EMAIL id=”2″]

Andra, inte fullt så cyniska, skulle förmodligen säga något om sociala medier och tajming, att världen behöver en ung röst som säger det självklara. Någon som står obunden från politiska, ideologiska och forskningsmässiga lojaliteter, hög svansföring och positioneringar. Allt detta strategiska halv- och helhyckleri som så ofta kännetecknar att vara vuxen i rummet.

Kärnan i hennes gärning är rättframheten. Att säga som det är – att dagens vuxna håller på att sabba livsbetingelserna för kommande generationer. Att en blind tro på ekonomisk tillväxt och framhärdandet i en ohållbar livsstil tar oss allt närmare en katastrof med okontrollerbara följder, något riktigt otäckt vi inte kan backa tillbaka ifrån.

Det brukar sägas att barn, dårar och druckna är sanningssägare. Att det är de som säger sanningen när de vuxna i rummet viker ner sig, tiger och tittar bort. Saken är den att Greta Thunberg inte säger något väsentligt nytt. Hon framför snarare ett rakt och rättframt destillat av alla de forskningsrapporter och forskningsuttalanden vi översköljts av under de senaste 10 åren. Alltifrån klimatmötet i Köpenhamn hösten 2009 (COP 15) till idag.

Ofta har det sagts att Greta Thunberg är vårt hopp. Hoppet för klimatet, hoppet för planeten, hoppet för oss människor. Och visst är hennes agerande hoppingivande. Samtidigt blir alla dessa enorma hyllningar också skrämmande, denna mänskliga tendens att skjuta över hoppet, ansvaret och skulden på någon annan part. För spelet är alltid lättast från läktaren. I synnerhet gäller det när det är något jobbigt som pågår, något vi helst inte vill ta i eller vara med om. För vad händer om Greta Thunberg tröttnar och bestämmer sig för att göra något annat? Vad händer med hoppet då?

The post Finns det hopp bortom Greta? first appeared on Opulens.

RUTTEN  PRODUKT. Om falska nyheter och propaganda kan ses som ruttna och illasmakande produkter baserade på osanningar är falsk intellektualism, om möjligt, ännu värre, skriver Vladan Lausevic apropå Jordan B Petersons popularitet.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

”Jordan Peterson destroys Annie Lööf!” och ”Annie förnekar biologiska skillnader mellan män och kvinnor”. Efter att den kanadensiske psykologen och professorn Jordan B Peterson hade gästat Skavlan, samtidigt som centerpartiledaren Annie Lööf, skrevs sådana kommentarer av Petersons fans. Men Peterson är inte enbart känd för sitt intellektuella arbete utan också för att det går att påvisa stora brister i detsamma.

I vår tid upplever sig många politiskt deprimerade. Därför söker vi intellektuell stimulans, mening och svar på våra existentiella behov. Vi kan göra individuella val av idéer och finner tröst hos olika bloggare och ”influencers”. I grunden är det positivt att Jordan B Peterson medverkade i Skavlan så att hans argumentation kunde höras och bemötas i frågor om könsmakt och genus. Man ska ge människor rätt när deras argument stämmer och är faktabaserade.

Det är finns biologiska skillnader mellan mäns och kvinnors beteenden. Detta bekräftas av tester med apor som visar att aphannarna föredrar att leka med leksaksbilar medan honaporna föredrar dockor. Dessa apor kan knappast påstås vara kulturellt påverkade i sina val.

[CONTACT_FORM_TO_EMAIL id=”2″]

Att en del feminister hävdat att skillnader inte finns gör att Petersons åsikter är populära hos de som ser sig som feminismens motståndare. Men samtidigt väljer dessa då att inte ifrågasätta uppenbara brister i Petersons resonemang.

Biologiska fakta säger inget om hur samhället bör vara organiserat. Att Centerpartiets ledare Annie Lööf vill se ett samhälle med färre skillnader mellan könen är ingen vetenskap utan hennes åsikter om framtidens utveckling. Den som inte håller med Lööf bör därför kunna presentera alternativ, såvida man inte tycker att könsrollerna ska vara som på 1800-talet. Petersons fans, främst män, menar i vissa fall att han är den främste intellektuelle i dagens värld. Men en sådan inställning måste ses som problematisk och intellektuellt begränsande. Om Peterson verkligen är den bästa världen kan skåda idag så ser inte framtiden ljus ut.

Påståenden om att Peterson är en intellektuell kung baseras på sådant som att han har tjugo år av arbete bakom sig, miljontals sökningar på YouTube och tusentals citeringar på Google Scholar. Men att vara professor är inget meriterande i sig om ens argument visar sig vara dåligt underbyggda. Historien kan uppvisa en lång rad akademiker som med tiden visat sig ha fel eller ha gett sitt stöd till olika extrema och totalitära aktörer som fascister och leninister. Alla referenser på Google Scholar är inte nödvändigtvis positiva i sig. Inte heller blir bokillustrationer vetenskapliga bara för att de är coola.

Inom akademien råder principen att professorer också kan fela. Mycket av det som Peterson säger är redan känt sedan tidigare. Eller banalt. Som att man ”ska städa sitt rum” och ”vara en god lyssnare”. I andra fall är Petersons resonemang så abstrakta och flummiga att man antingen inte förstår vad han menar eller kan tolka in vad som helst i budskapet.

”Han säger det man tycker” sa Rikard Sivard, medlem i JBP- sällskapet. Det är snararast ett exempel på att man inte har tänkt tillräckligt och lägger mer fokus på sina känslor. Exempelvis menar Peterson att miljöaktivister är naturdyrkande antihumanistiska ateister och att Gud har det högsta värdet i värderingshierarkin. Men vad betyder det och hur rimliga är dessa påståenden?

Politiskt presenterar sig Peterson som klassiskt liberal men han ser också på samhället som en organisk enhet och hans individualism är anti-vänster. Petersons ideologi är knuten till äldre former av konservatism vilket även förklarar att många liberaler har en negativ inställning till eller ifrågasätter Petersons intellektuella och politiska agenda.

Man kan säga att Peterson i första hand är anti-vänster, vilket förklarar varför många borgerliga sympatisörer i Sverige tycker om hans arbete då dessa ogillar feminister och ekologister. På frågan om han stödjer samkönade äktenskap svarar Peterson att det är en ”tuff fråga” för honom, bland annat eftersom samkönade äktenskap stöttas av ”kulturmarxister”. Peterson drar alla sina motståndare över en kam genom stämpla dem som anti-västerländska postmodernister och kulturmarxister trots att postmodernism och marxism är europeiska och västerländska idéer.

Det är också absurt att hävda att Black Lives Matters aktivism kan “leda till Sovjetunionen”. Inte heller finns det stöd för att den kanadensiska lagen om mänskliga rättigheter för transpersoner vore en katastrof för frihet och demokratin, något som Peterson blev känd genom att hävda. Peterson har dessutom uttalat sig klimatförnekande och ovetenskapligt eftersom han inte ser klimatförändringar som människoskapade.

En del av förklaringen till Petersons popularitet beror på att europeisk och amerikansk konservatism befinner sig i en idékris då den utmanas av högerpopulismen vilket gör att högerorienterade individer hittar stöd hos aktörer som benämns som Intellectual Dark Web. Populariteten hos Peterson bygger till stor del på att han agerar mer som en livsstilscoach än som intellektuell och akademiker. Hans målgrupp är män som ofta mår dåligt, upplever vilsenhet och brist på förebilder och känner sig missgynnade av feministiska strömningar.

Det demokratiska samtalet och den globala samhällsutvecklingen är beroende av ”idéernas marknad” där intellektuella konkurrerar med varandra och får återkoppling av sina konsumenter. Om falska nyheter och propaganda kan ses som ruttna och illasmakande produkter baserade på osanningar är falsk intellektualism, om möjligt, ännu värre.

Enkla och flummiga budskap är just bara förenklade verklighetsbeskrivningar där vi kan finna tröst, men de leder inte till bättre lösningar på de problem vi har. Även om vi som män och kvinnor i vissa avseenden skiljer oss åt biologiskt och fysiologiskt är det inget som säger att vi måste eller ens bör organisera samhället efter stereotypa könsroller. Vi har alltid möjlighet att forma samhällslivet genom rationella argument. Vi behöver inte köpa ”falsk intellektualism”, utan kan att istället välja mer meningsfulla och förnuftigare idéprodukter.

Alla artiklar av Vladan Lausevic

The post Jordan B Petersons lurendrejeri värre än fake news first appeared on Opulens.