FACKBOK. “Författaren nalkas rågen ur olika aspekter och det blir en kärleksförklaring till en gröda som andra haft svårt att älska.” Rolf Karlman har läst Rågen. En spretig historia.

Rågen. En spretig historia
Av Annika Luther
Schildts & Söderströms förlag

Annika Luther som är biolog, lärare och författare berättar om den finska nationalsymbolen rågen i sin senaste bok. Boken tituleras Rågen. En spretig historia. Fackboken blir en familjeangelägenhet då dottern Herta Donner illustrerar den på ett mycket förtjänstfullt sätt. Det blev en tilltalande blandning av biologi, kultur och historia.

Författaren nalkas rågen ur olika aspekter och det blir en kärleksförklaring till en gröda som andra haft svårt att älska. Romaren Plinius den äldre beskrev den som ett ”synnerligen undermåligt spannmål”. Svart, dyster, bitter och hårdsmält. Rågen började som ett ogräs i mellanöstern innan den genom klimatförändringarna kom till Norden och blev en nationalsymbol i Finland med sitt platta, svarta och näringsrika bröd.

En rysk botanist och växtgenetiker, Nikolaj Ivanovitj Vavilov (1887 – 1943) gjorde stora insatser för att förädla fram en rågsort som kom att bli dominerande i dåvarande Sovjetunionen och Norden.

Redan bonden Paavo i Runebergs ”Högt bland Saarijärvis moar” insåg att i svåra tider gick det att blanda bark i rågmjölet. Svedjebruket som skogsfinnarna förde med sig till Sveriges finnskogar ägnas ett omfattande kapitel. Finnarna från Savolax var mästare i svedjebruk och odling av svedjeråg. Det imponerade på många svenska bönder som hade tillgång till betydligt bördigare marker än dessa invandrare.

Rågen har hyllats i poesi och prosa av Eino Leino, Elmer Diktonius, Jarl Hemmer. Leinos dikt ”Nocturne” som är en hyllning till den nordiska sommarnatten inleds med orden ”Rågfågelns sång i mina öron”. Den anses vara finska folkets mest älskade dikt. Jarl Hemmers bok ”Rågens rike” utspelar sig i rågens speciella karaktärslandskap i Finland, Österbotten.

Kommunen Vörå norr om Vasa har ”Rågens rike” som kommunsymbol. En del av Österbottens råg stannar också inom landskapet där den vidareförädlas i Koskenkorva-destilleriets sortiment tillsammans med andra råvaror från det lokala jordbruket.

Rågbrödet är oslagbart i Finland men rågen används också till exempel i nationalrätten ”memma” som är ett obligatorium varje påsk. ”Memman” älskas i Finland men har svårt att finna nya målgrupper utanför landet. Konsistensen och utseendet får många att avböja att smaka.

Författaren beskriver också den parasitiska svampen mjöldryga som angrep rågen och skapade svåra plågor och även död hos en del av befolkningen i både Finland och Europa i mitten av 1800-talet. Som läsare får man lite vibbar av den stora potatispesten som drabbade Irland i mitten av 1800-talet.

Det avslutande kapitlet i boken med den uppfordrande rubriken ”Hur föder vi världen imorgon” handlar bland annat om genbanker och Domedagsvalvet på Svalbard. Författaren är inte för intet också biolog. Hon för fram intressanta frågor.

Sammantaget en intressant och lärorik bok i en tid då många inte utan svårighet kan identifiera de olika sädesslagen.

The post En finsk nationalsymbol first appeared on Opulens.