JÄMSTÄLLDHET. “Det som i teorin såg ut att vara en självklar allians och relation knakar i fogarna.” Amra Bajric undrar om det inte är dags att inse att feminismen och transfrågan inte är en och samma utan att det är två olika rörelser med två olika mål.

Feminismen förväntas idag bredda sig och innefatta transpersoners rättigheter. En kamp för ett samhälle som rör sig bortom den dogmatiska uppdelningen mellan två binära kön. Feminismen har tidigare tagit till sig antirasismen, accepterat att klassamhället finns (om man inte tror på parollen ”feminism utan socialism”) och den flörtar även rätt friskt med miljörörelsen och veganismen. Det betyder inte att feminismen inte krockar med någon av ovan nämnda men konsensus råder kring att vi har tillräckligt gemensamt för att arbeta tillsammans för ett större mål.

The post Feminismen och transrörelsen behöver skilsmässa first appeared on Opulens.

ETT OTAL ISMER. Det finns många ismer. Men betyder beteckningarna det samma idag som när de skapades? Anders Björnsson benar upp begreppen och ger sin syn på hur ett antal  ord med ändelsen -ism ska förstås i en samtidskontext.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Populism. Alla som ställer sig tveksamma till överstatliga projekt som Europeiska Unionen betecknas idag som populister, av olika kulör. Före 1990 rådde inom den svenska politiska eliten konsensus om att Sverige inte skulle tillhöra denna organisation. Rimligen bör då antalet populister ha varit långt fler än de är för närvarande, när nästan inga politiska partier längre är fullt ut EU-motståndare.

Opportunism. Det är ett ord som inte förekommer i språkbruket sedan en tid tillbaka. Det kan ha att göra med att så få numera går mot strömmen och att de allra flesta vill vara till lags, alltså opportuna. Opportunisten är en standardprodukt; ingen kan förebrå honom eller henne för att svika några ideal. Idealen är komprometterade som omänskliga utopier. Utopister misstänks vara potentiella folkmördare.

Terrorism. Man skiljer inte mera på terror och terror. Under andra världskriget begicks det många terrordåd i folkbefrielsens namn, riktade mot terrorregimer. Likvidationer och sabotagehandlingar av agenter och samarbetsmän förekom då också i icke-krigförande länder som Sverige. Terroristerna var lydiga medborgare. De tog risken att bli bestraffade. Man bör skilja detta från gangstervälde.

[CONTACT_FORM_TO_EMAIL id=”2″]

Antisemitism. Brukar likställas med judehat men tillskrivs ibland även judiska personer som inte vill inrangeras i den politiska huvudfåran. I Tyskland har en grupp judar anslutit sig till partiet Alternative für Deutschland, känt för sitt motstånd mot invandring. Dessa judar fruktar muslimskt inflytande på det tyska samhället, också om de flesta muslimer rätteligen borde betecknas som semiter.

Nationalism. En politisk rörelse under 1800-talet och början av 1900-talet som stöddes av liberala krafter, i kampen mot furstliga dynastier och för medborgarsamhället. Idag har liberalerna övertagit den gamla bördsaristokratins internationalism (kallad globalisering) och övergivit försvaret av nationen. De deltar med liv och lust i imperialistiska så kallade humanitära interventioner.

Radikalism. Den som ville gå till botten eller roten (latin: radix) med en sak ansågs vara radikal och, i överförd bemärkelse, reformsinnad. Under 2000-talet har den radikale däremot blivit en samhällsfiende och radikalisering ett hot mot samhällsfreden. Det har gjorts statliga utredningar om och lagts fram lagförslag mot radikalism. Reformer har kommit att betyda vägen bort från det som är radikalt.

Humanism. Flera betydelser är historiskt möjliga: renässanshumanism, kristen värdegemenskap, filantropi och fritänkande. Humaniora är universitetsdiscipliner som har med människan, hennes historia, tänkande och villkor att göra. Dock har termen adopterats av en kämpande ateism, som vill göra religionen till måltavla för tidens plågor och vetenskapen till gällande trosuppfattning (scientism).

Journalism. En ideologi, kritiskt formulerad av statsvetaren Olof Petersson, vilken upphöjer nyhetsförmedling och opinionsbildning till ett maktprojekt. Inga andra än legitimerade yrkesutövare har del i detta. Journalismen triumferar när journalistiken går tillbaka. Den gör det bland annat på basis av att offentligt och privat anställda kommunikatörer har blivit mångdubbelt fler än skribenterna.

Professionalism. Termen har urlakats på innehåll. Allt fler verksamheter professionaliseras, vilket betyder bland annat att de får akademisk status. Även tidigare fria yrken ges forskningsanknytning. Man forskar på det man gör, eventuellt även cykelreparationer, inte på det man vill veta. En balettföreställning kan rendera en doktorstitel. En ball dr.

The post I ismernas tidevarv first appeared on Opulens.

50 ÅR SEDAN 1968. Flower power men också het politik.  Opulens guidar i en serie om böckerna som skapade historia.  Först ut: psykoanalytikern och filosofiprofessorn Erich Fromms Hoppets revolution: till frågan om förmänskligandet av tekniken. [DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]                     

De flesta revolutioner har varit en rörelse uppåt. Mer makt, mer pengar, mer semester, mer erkännande. I detta sammanhang var samhällsomvälvningarna 1968 snarast unikt för det var en revolution om rätten i att falla neråt

Falla bort från ansvar. Falla bort från konsumtionshets, bort från karriär och positioner. En revolution där etablerade satte sin position på spel och riskerade sin säkra framtid. I USA — pengahetsens och karriärtänkandets mecka — fanns universitetsfolk med ursprung från den intellektuella flyktingströmmen från Europa under 30-talet som allierade sig med gräsrötterna. Bland vänsterintellektuella ur den så kallade Frankfurtskolan torde Herbert Marcuse vara den mest namnkunniga och han gick från skrivbordsvänster till aktivistvänster under en natt.

I detta rusiga, skräniga tidevarv är det rätt signifikativt att Erich Fromm kommit lite i skymundan, med sin mer lågmälda stilistik och sitt tillbakalutade, lite brummande sätt att skriva.  Men i sina teoretiska grunder och i sin samhällssyn är han minst avgjort radikal

Han befann sig i periferin av Frankfurtteoretikerna, men vilade på samma syn som de när det gällde demokrati, modernitet och naturvetenskap som ett tveeggat svärd.

En central tankegång är att vi bara bytt gudar. Vi har lämnat underkastelsen för naturkrafter och andar för en lika undergiven attityd till framsteg, karriär, modernitet. Som om naturvetenskapen var en lika obändig kraft som Jehova.

[CONTACT_FORM_TO_EMAIL id=”2″]

Erich Fromms mest vassa politiska skrift Hoppets revolution belyser det som senare kommit att kallats ”det teknologiska imperativet” som lätt sammanfattas genom att ”om det går att göra så ska vi göra det”. Om det är möjligt att åka till månen så ska vi åka till månen. Om det är möjligt att ännu mer slimma och rationalisera så ska vi göra det, om vi kan genmodifiera så ska vi det. Helt utan att ta en diskussion om vi bör göra så.

Sammanfattningsvis har det som från början under 1700-talet var ett upplysningsprojekt, för att slå oss fria från irrationalitetens bojor, bara blivit nya bojor. Den mest sofistikerade och snåriga passagen är dock när han belyser hur vi i västerlandet gått från det som inom vetenskapsteori kallas naturvetenskaplig essentialism till nominalism.

I det antika Grekland frågade man fortfarande vad en sten eller ett stycke trä var innerst inne, dess essens. Numera frågar vi mest vad stenen och träbiten kan användas till, dess nomen, dess lag. Härav begreppet nominalism.

Fromm gör därpå det analoga tankehoppet att vi numera bara ser till en människas del i ett produktionsmaskineri, inte till hennes egenvärde, essens.

Styrkan i denna klassiker till kulturkritik är Erich Fromms märkliga stilistik. Han kan i sitt språk påminna om en lite faderlig lugn präst som sedan plötsligt när man minst anar det, stinger till med en vass syrlighet, ja lite som K G Hammar i sina bästa stunder, och till skillnad från 68-erans ofta radikalt ateistiskt färgade samhällskritik behåller han en andlig, religiös grundton i sina argument, påvisande att moderniteten och rationaliseringsivern gått för långt.

Med sin bakgrund som judisk intellektuell emigrerad från Nazityskland hade han en extra känslig blick för rusig framgångsdyrkan, som om det nu uppstod samma tendenser i USA som i tredje riket. I sin blandning av teoretiskt radikalt och dunkelt samt underfundigt satiriskt stoff är det en klassiker inom politisk essäism som visar att ”68-rörelsen” inte bara var Woodstock, barrikader och hippies utan att kritiken kom även från etablerade röster inifrån systemet.

Utan att förringa kraften i denna djupt samhällskritiska essä så bränner det dock främst till när Fromm citerar Zbigniew Brzezinskis – en av Kennedyadministrationens skarpaste rådgivare och akademiker – uttalande om samtiden:

I det teknotroniska samhället förefaller det, som om utvecklingen går mot ansamlingen av miljontals okoordinerade medborgare som med lätthet förmås stödja och komma under inflytande av magnetiska och attraktiva personligheter vilka effektivt utnyttjar de senaste kommunikationstekniska rönen för att manipulera känslorna och förnuftet.

Det är ett citat som är närmast isande profetiskt.

Alla artiklar av Jesper Nordström

The post Hoppets revolution first appeared on Opulens.