ROMAN. Quynh Tran, uppväxt i Finland men bosatt i Malmö, tilldelades nyligen Runebergspriset  för romanen ”Skugga och svalka”. Rolf Karlman har läst den.

Skugga och svalka av Quynh Tran
Förlag: I Sverige: Norstedts. I Finland: Förlaget.

I Quynh Trans debutroman Skugga och svalka är berättarperspektivet en förpubertal pojkes. Han bor i Jakobstad med sin mamma, Má (vietnamesiska för “mamma”), och sin storebror Hieu. Má jobbar på tvätteri men drömmer om att bli fotograf. Storebror Hieu är intresserad av flickor men får problem. De träffar andra vietnameser ibland, deras banor korsar varandra hemma och ibland krockar de, de plockar blåbär, pojkarna går i skola. Berättaren gillar fotboll och är en iakttagare. Familjen pratar svenska precis som majoriteten i Jakobstad.

Quynh Trans familj kom till Finland som båtflyktingar 1989, i efterdyningarna av Vietnamkriget. Finlands första kvotflyktingar var de vietnameser som kom 1979, och de sista vietnamesiska kvotflyktingarna anlände i början av 90-talet. Då uppgick antalet personer av vietnamesisk härkomst bosatta i Finland till några tusen. I dag är de drygt 12 000, 9 559 av dem är födda i något annat land och 2 973 i Finland. De vietnameser som kommit till Finland under senare år har ofta fått uppehållstillstånd på grund av arbete, studier eller familjeband.

Finlandssvenska debuterande författare är inte så ofta födda i ett flyktingläger i Malaysia och boken har fått stor uppmärksamhet i Finland.

Skugga och svalka kan läsas mot just den här historiska bakgrunden. Den utspelar sig för några decennier sedan. När familjen kommer till Finland möts de av Gunnel. Hon ingår i en av kommunen utsedd vänfamilj som skall hjälpa dem att integreras och det gör hon med besked bland annat med blåbärsplockning som paradgren. Något närmare umgänge mellan familjerna verkar dock inte förekomma.

Lillebror, berättarjaget, läser läxor och spelare fotboll. Även i österbottniska Jakobstad verkar fotbollen vara det bästa integrationsprojektet för unga killar. Storebror får problem med flickor och det blir så allvarligt att han döms till samhällstjänst efter en misshandel. Má bestraffar honom fysiskt och familjen får problem i den vietnamesiska gruppen. I samhällstjänsten ingår även psykologsamtal där Hieu uppmanas att gå till havet när han blir upprörd. Vidare skall han skriva dikter.

De vuxna vietnameserna verkar umgås i en ”bubbla”. Kontakten med ”vitingarna” är begränsad. Man söker upp varandra på fritiden. Man spelar poker om pengar och röker. Má är lite av en projektledare när det gäller att hyra japanska filmer som är dubbade på vietnamesiska. Sedan går filmerna runt i det vietnamesiska nätverket och blir föremål för stora diskussioner. Internet har ännu inte blivit den stora arenan för kommunikation.

Ett gemensamt vietnamesiskt projekt som passar gruppen är blåbärsplockning. Alla deltar och skörden avyttras i form av torgförsäljning. Medan ”integrations”-vännen Gunnel ser bärplockning som delvis en naturupplevelse ser vietnamkollektivet det som en möjlighet att tjäna pengar. Man går ”all in” och är i skogen all ledig tid.

Boken är alltså ingen indignationsroman om dålig integration. Ej heller om mobbning och utanförskap. Berättaren är en iakttagare som ger barnets perspektiv på omgivningen.

Quynh Tran är uppvuxen i Jakobstad, Österbotten, Finland. Hemspråket var vietnamesiska och svenska. Han bor sedan ett antal år i Malmö och arbetar som psykolog.

The post Med barnets perspektiv på omgivningen first appeared on Opulens.