LYRIK. I dag har vi nöjet att presentera Anders Törnberg, en poet som skriver politiska och samhällskritiska dikter.

Anders Törnberg är ursprungligen från Halmstad, bor numera i Kungsbacka med fru och barn och arbetar sedan många år som systemtestare på Ericsson. Han är intresserad av politik och skrivande och har under en kort period varit förtroendevald politiker för Socialdemokraterna i Kungsbacka.

Törnbergs dikter kommer ifrån en frustration över att det i politiken saknas en kraft som står på den lilla människans sida. Han menar att de liberala partierna, som borde stå för individens frihet, bryr sig mest om näringslivets frihet. Att socialdemokraterna, som borde stå för vanligt folks intressen, verkar delvis ha tappat insikten om marknadsekonomins inneboende intressekonflikter. Och att det är typiskt att när gamla betongsocialistiska stater ska reformeras så är det viktigare med fri marknad än med fria människor.

Nu har vi den stora glädjen att få presentera fem dikter av Törnberg. Den första dikten kommer sig av att han ofta arbetar tätt ihop med människor som är anställda i Kina. Han tycker att det känns lite konstigt eftersom han vet att de arbetar under helt andra villkor än vad vi gör i Sverige, både vad gäller lön och annat.

CAROLINA THELIN

Vårt stolta näringsliv

Ännu en dag

Jag kopplar upp mig
hälsar på min vän i Kina
Han har hållit på i flera timmar
Vi jobbar tillsammans
försöker lösa ett problem
Min vän är väldigt begåvad
men rädd för att göra fel
När jag kopplar ner och går hem
han har flera timmar kvar
Undrar om han är med i facket?
Jag skall inte fråga
jag lovar

I samma båt

En gång styrde ingenjörerna företagen
Samhället byggde bostäder och vägar
Sen tog ekonomerna över företagen
Samhället byggde kapitalmarknader
Nu styr personalcheferna företagen
Samhället övervakar humankapitalet
Ying och Yang

I vårt svenska arbetareparti
finns det dom som hyllar
marknaden i sin värsta inkarnation
I vårt stolta näringsliv
finns det dom som hyllar
sovjetisk kontroll och korrektion
Det onda finns överallt
Är det mer effektivt?
Är det mer robust?
Var finns det goda?

Jag är lammet

Företagens uppgift är att mata vargen
det säger aktiebolagslagen
Jag har ett viktigt arbete
vargen ska matas
jag hugger loss stora köttbitar
och kastar i vargens gap
jag har en stor skyffel
och skottar in kött
men vargen blir inte mätt
–
Senare på kvällen
med familjen
kopplar av i soffan
Vargen går runt huset
hungrig
sticker in sin nos genom TV-rutan
öppnar sitt gap
ylar
den vill bita mig med sina tänder
–
Nästa dag
tillbaka på jobbet
jag matar vargen
den tittar på mig
“I kväll kommer jag och biter dina barn”

Adam Smiths osynliga hand

Om livet blir enformigt och lätt
kan man gillra fällor i undervegetationen
så att gement folk avslöjar sig
och den osynliga knytnäven
kan slå dem med full kraft
rätt på det löpande bandet ner till källarvalvet
Där kan de sitta
och begrunda sin enfald
dessa vulgära människor

The post Littestraden: “Vårt stolta näringsliv” first appeared on Opulens.

LITTERATURANALYS. Jesper Nordström har läst antologin Tranströmer och det politiska där åtta litteraturvetare från Umeå, Sundsvall och Åbo undersöker den tranströmerska poesins förhållande till politiken. Han finner den inte särdeles engagerande.

Tranströmer och det politiska
Gustav Borsgård (Red) Medverkande skribenter: Gustav Borsgård, Ragnar Haake, Annelie Bränström Öhman, Anna Möller Sibelius, Sofia Pulls, Anders Öhman, Maria Jönsson och Anders E. Johansson.
Ellerströms förlag

När jag satt på kafé och i boknyhetsflödet såg titeln Tranströmer och det politiska bröt jag en social regel. Jag mumlade nämligen högt för mig själv: ”Han om någon är väl inte politisk, herregud!” Men de andra ensamfikarna (med sina 38 kronors-kaffeslurkar på ekologiska bönor) fortsatte oberört att följa sina flöden, sina projekt. Min omgivande miljö hade knappast passat in i Tranströmers diktvärld. Tranströmer är mycket, men knappast urban.

Det är i de flesta av Tranströmers dikter ett helt okroppsligt diktjag som svävar runt. Gärna i en grågrön skog där jaget oscillerar mellan kropp och ande.

The post Snårigt om Tranströmer och politiken first appeared on Opulens.

POLITISK DIKT. Idag har vi glädjen att presentera en dikt av den socialistiska lazisk-turkiske poeten och författaren Serkan Engin, i översättning till svenska.

Den socialistiska lazisk-turkiske poeten och författaren Serkan Engin föddes 1975 i Izmit i Turkiet. Hans dikter och lyrikvetenskapliga artiklar har publicerats i över 50 litteraturtidskrifter i Turkiet, översatts till en mängd språk och kan läsas i litterära magasin och konst/poesi-webbsidor världen över. Det är Engin själv som översätter sina texter till engelska.

Engins politiska artiklar om islam och om de armeniska, assyriska och grekiska folkmorden har fått internationell spridning. Hans dikt “Barbarian and Ms Daisy” är dedikerad till offren för folkmorden och antogs till det armeniska poesiprojektet 2015.

2004 gav Engin ut ett diktmanifest med titeln Imagist Socialist Poetry för att lansera en ny rörelse inom turkisk poesi. I bloggen Paper Boats of Poetry skriver han:
“We are the revenge of all oppressed, despised, ignored, exploited, beaten, insulted,
neglected, abused, molested humans in the world as being fighters for their rights with our poems and essays”. Vi har nu den stora äran att presentera Serkan Engins dikt “Alla toner i världens symfoni” i översättning av Engins vän Monica Strandow. Det ursprungliga turkiska namnet på dikten är “Harf Harf Seviyorum Sizi” och den finns även översatt till engelska: “All the notes of the World Symphony“).

CAROLINA THELIN

Alla toner i världens symfoni

Jag är en röd Lazisk båt
som kryssar på Kurdistans berg
där mina Kurdiska och Turkiska bröder brinner
de faller på marken stavelse efter stavelse
Inga själamässor kan uttrycka
smärtan hos de stenkastande kurdiska barnen
våldtagna i helvetiska Fascism-Kemalism fängelser

Jag plockade upp Armeniska rosor från mina drömmar
mot rasismen i Turkiet
Mitt hopps okynniga sparvar
kvittrar på Laziska
uppå livets skuldor
Jag kysser på Grekiska
nattens våta meningar
i månljusets sken
Jag omfamnar våren i Zazaki
från den obetydligaste platsen av dess midja

Vi brändes miljoner gånger i Auschwitz
där samvetet var dött
Våra drömmar höggs av bajonetter
72.000 gånger i Dersim
med ett vidrigt leende från barbariet
Vi var leksaker för tortyrspel i Irak
enligt amerikansk stil för frihet
Vi var alaviter som blev skjutna gata efter gata
från civilisationens hjärta
i Maras och Corums städer
Vi var 353.000 pontiska greker som massakrerades
av rasisters begär efter blodiga epåletter
Västvärldens civiliserade länder ignorerade
de slaktade blommorna
på våra halsband i Srebrenica
Våra armeniska vaggsånger
blev förintade 1.500.000 gånger
i Ararats famn
De bröt armarna på vår frihet
med stenar i Palestina
De högg av vår barnsliga entusiasm
med machete i Rwanda

Medan profitpyramiderna
av industribolags faraoniska armar
reser upp mefistofeliska monster
på dollarns grundvalar
Medan stolarna och epåletterna
av frossande själviskhet
blir allt fetare

Jag vägrar att lägga till ytterligare ett brev
på svansen av de krigshetsande meningarna
Därför att jag älskar alla toner
från världens symfoni

The post “Alla toner i världens symfoni” first appeared on Opulens.

LYRIK. Ellen Nordmark är 21 år och bor i Malmö. Täbyutopi är en politisk dikt, och sådana texter skriver hon med jämna mellanrum — oftast utan tanke på att de måste höra ihop med varandra.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

slänger mina kroppsdelar på återvinningscentralen
återvinn mig
vinn mig åter
container för livmoder, luftstrupe, tarmslinga

“hej, hej”
mannen sträcker fram sina händer fingrar
sorgkanter
ett ramverk
ramberättelse runt vår dystopi
pekar mot honom själv
han kan hjälpa mig

kramar krampaktigt mina återvinnigskärl
hjärta och själ

räds att gå mannen som
“opåkallat söker upp andra i syfte att insamla deras återvinningsmaterial”
till mötes
att bli medbrottsling

förbud och förebud
brott i medmänskligheten

sorterar noga mig själv
karvar fettet
drar i muskelfästen
nystar nervtrådar
nervbanor
lättnad att slänga hjärnan
hjärtat
ögonen
känns inte längre vid
mänskliga kroppsvätskor
mannens eller mina

jag lämnar sopstationen alla kilon lättare
loggar in på ebay, blocket, marketplace
hoppas hitta prisvärda lemmar
gärna ett plasthjärta
en plastisk hjärna

mannen kvar på sopstationen
ändstationen
man kan inte sortera bort sig
har bara sig
egentligen
har sina händer, fingrar
hans sorgkanter
har blivit naglar i ögon
bärande bjälkar
i ett samhällsbygge
byggt på individansvar
att sopsortera
människan

The post Täbyutopi first appeared on Opulens.