GLÄDJE. Med Sound of Music har Stockholms stadsteater visat att teatern är en kraft- och glädjekälla som vi tacksamt tar emot nu när Stockholms teatrar öppnar igen, skriver Lena S Karlsson.

När Stockholms stadsteater öppnar efter två års stängning och man tar upp den slitstarka musikalen Sound of Music på den nyrenoverade Stora scenen är förväntan stor. För alla som suttit i karantän under pandemin är det en befriande känsla att se en månghövdad publik mingla och slå sig ner på reserverade platser och samtala som förr. När ljuset i salongen släckts ner finns det finns en påtaglig spänning i luften.

Många minns den Oscarsbelönade filmversionen av Sound of Music från 1965 med den daggfriskt charmfulla Julie Andrews i rollen som Maria, en älskad novis från ett kloster i bergen som aspirerar på att bli nunna. En dundersuccé som fastnat på näthinnan för oss som såg filmen liksom odödliga sånger som Do Re Mi-visan, men kanske mest av allt sången om Edelweiss, som man kan nynna på i veckor utan att den släpper taget. Evergreens, som man sa fordomdags.

Ensemblespelet är av bästa Stockholms stadsteatermärke. Detta gäller inte minst de barn von Trapp som gestaltar barnen i den brokiga syskonskaran. På Stadsteaterns Stora Scen gestaltas Maria kraftfullt av Sara Jangfeldt och Georg von Trapp av Peter Gardiner. Kaptenen lever tillsammans med sina sju barn, är änkling och väljer för barnens bästa att söka en guvernant på ett närbeläget kloster. Här finns en novis, Maria, som längtar efter att lära känna sig själv. Kanske passar hon inte in i klostret med alla sina ritualer och stillsamma liv? Abbedissan sänder henne till det von Trappska hemmet, där allt från början handlar om disciplin och lydnad för att så småningom bli en plats fylld av kärlek och lekfullhet tack vare Maria.

Maria är livsbejakande men hon har vissa svårigheter till en början med den livliga skaran av egensinniga barn som hon är satt till att fostra. Så småningom förälskar hon sig i den betydligt äldre kaptenen Georg von Trapp . Maria för in glädje i hemmet, hon lär barnen att sjunga och blir en mycket älskad medlem av den von Trappska familjen, när hon gifter sig med Georg von Trapp.

Sound of Music bygger på en verklighetsbaserad roman av Maria Augusta Trapp, The Story of the Trapp Family Singers, publicerad 1949. Musikalen utspelar sig huvudsakligen i festivalstaden Salzburg. I andra akten fokuserar man på de dramatiska dagar som inträffade vid Anschluss i mars 1938. Tyska ockupanter belägrade Österrike, många som var meningsmotståndare måste fly över gränsen. Så även familjen Trapp, som efter en bejublad föreställning på Salzburgs festspel bestämmer sig för att lämna landet, så långt fiktionen som ligger nära de verkliga händelserna.

Regissören Ronny Danielsson har valt att inte poängtera konflikten mellan de uttalade nazisterna och deras sympatisörer. Här uppträder nazisterna närmast som hämtade ur någon wieneroperett, föga skrämmande med andra ord. Koreografen Roger Lybeck lägger stor vikt vid att utnyttja scenens vidd, vilket förstärker dynamiken. Vad jag inte förstår är varför scenografin är så klumpig och ful! Här befinner vi oss långt ifrån scenografer som Sören Brunes, Akke Nordwall och Gunilla Palmstierna Wiess vars respektive estetik präglat Stockholms stadsteater sedan den konstituerades 1956..

Med Sound of Music har Stockholms stadsteater visat att teatern är en kraft- och glädjekälla som vi tacksamt tar emot nu när Stockholms teatrar öppnar igen, efter att ha legat i malpåse i två år.

The post Stark återöppning med Sound of Music first appeared on Opulens.

TILLTRO. Shakespeare in love är en varmhjärtad hyllning till teatern och de människor som befolkar den. Här finns en omisskännlig kärlek och tilltro till hantverkskunnandet, skriver Lena S Karlsson angående uppsättningen på Kulturhuset Stadsteatern.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Shakespeare in love av Marc Norman och Tom Stoppard

Bearbetad för scenen av Lee Hall.
Översättning: Calle Norlén.
Regi: Ronny Danielsson.
Komposition, musikalisk ledning: Martin Östergren och Mathias Venge.
Scenografi: Lars Östbergh.
Kostym: Annsofi Nyberg.
Medverkande: Sofia Ledarp, Alexander Karim, Gunilla Röör, Dan Ekborg, Shebly Niavarani, Lars Lind, Robin Keller, Odile Nunes, Katarina Ewerlöf, Kardo Mirza, Anders Johannisson, Bahador Foladi, Tim Dillman, Peter Gardiner, Jan Mybrand med flera.
Kulturhuset Stadsteatern, Stora scenen.

Strax innan Stockholms stadsteater måste flytta ut på grund av omfattande reparationer iscensätter man påpassligt ett lysande teaterfyrverkeri på Stora scenen. Shakespeare in love är i Stadsteaterns tappning ett färgsprakande feeri inkluderande ung kärlek och passion. Vad kan man mer begära när snålblåsten viner runt i avlövade träd en frostig senhöstkväll?

1998 kom blockbustern Shakespeare in love, en förföriskt vacker och romantisk filmkomedi om en fiktiv passion mellan den unge William Shakespeare och Viola de Lesseps. Filmens manus är signerat teaterrävarna och Shakespearekännarna Marc Norman och Tom Stoppard. Shakespeare in love belönades med inte mindre än sju Oscars. Teaterversionen hade världspremiär i London 2014, och har senare spelats på en rad scener världen över. Stadsteaterns uppsättning är påpassligt nog en Skandinavienpremiär.

Shakespeare in love tar sin början 1593 och William Shakespeare ska snart brottas med att skriva kanske världens mest kända tragedi, Romeo och Julia, författad med vånda under åren 1594-1596. Den repeterades samtidigt som William Shakespeare skrev den genialt lekfulla komedin En midsommarnattsdröm.

[CONTACT_FORM_TO_EMAIL id=”2″]

Enligt fiktionen i Shakespeare in love lider Shakespeare av akut skrivkramp, ett sällsynt tillstånd hos den annars så flyhänte barden. I hans idévärld finns ingen rollgestalt utom Romeo. Julia har ännu inte tagit form när han träffar Viola de Lesseps, som ska bli den som förlöser Shakespeare genom deras gemensamma kärlek.

Sofia Ledarp och Alexander Karim gestaltar det unga kärleksparet, framspelade med bravur. Viola hotas av att, på drottningens order, bli bortgift mot sin vilja med den triste Lord Wessex, men själv har hon andra planer. Förklädd till en ung man får hon en plats i det flamboyanta sällskapet under ledning av den effeminerade Dan Ekborg, som bränner av sina repliker som pisksnärtar. Publiken är förstklassig — sällskapet har bland många andra dignitärer jungfrudrottningen och hennes hov som kritiska och inte alltid så lättroade åskådare. Ve den som får den vita jungfrudrottningen att gäspa!

Texten är tryfferad med en hel del Shakespearecitat samt även några repliker från bardens konkurrent Christopher Marlowe. Regissören Ronny Danielsson tar fasta på pjäsens många komiska poänger och till sitt förfogande har han en stjärnspäckad ensemble, med gamla scenrävar som Lars Lind, Gunilla Röhr och Katarina Ewerlöf som anger tonen för det yngre gardet. Här leks med teaterkonventioner och upptågen är många, ibland snubblande nära ädelbuskis.

Kostymören Annsofi Nyberg har skapat en mängd läckra kreationer som förhöjer upplevelsen, inte minst i den metateatrala dimensionen. Ensemblen har påfågelgranna fantasikostymer med renässanstouch och med en färgskala som är en njutning för ögat..

Shakespeare in love är en varmhjärtad hyllning till teatern och de människor som befolkar den. Här finns en omisskännlig kärlek och tilltro till hantverkskunnandet hos såväl skådespelare som de personer som finns bakom scenen.

The post Lysande teaterfeeri värmer i höstmörkret first appeared on Opulens.