Mässan äger rum 23–26 september i Göteborg och på Bokmässan Play. Där strömmas de seminarier som tar plats på scenerna och i inspelningsstudior i Göteborg, samt några förinspelade samtal med internationella författare som Emma Cline, Jonathan Franzen och Douglas Stuart.

– I princip alla nordiska gäster är på plats. På grund av rådande läge medverkar de allra flesta utanför Norden digitalt i förinspelade intervjuer, där vi använder oss av en virtuell studio som förbättrar tittarupplevelsen. Några medverkar även på länk i seminarier tillsammans med författare och ett par författare kommer till Göteborg, säger Oskar Ekström, programchef för Bokmässan.

Drygt 650 författare, forskare med flera deltar i cirka 250 seminarier som speglar samtiden, framhåller Oskar Ekström. I år handlar det bland annat om Sveriges coronastrategi och gängkriminalitet men det görs också internationella utblickar kring demokratifrågor i exempelvis Ryssland, Hongkong och Myanmar. Scener som Se människan, Globala Torget, Forskartorget och Lärarscenen finns kvar. Men samtalen förs inför en starkt begränsad sittande publik.

För att ta del av mässan på plats krävs en inträdesbiljett för 995 kronor per dag som också, bland annat, ger tillgång till Bokmässan Play. Till skillnad från i fjol, då samtalen strömmades gratis till alla intresserade, måste de digitala besökarna i år köpa ett pass för 395 kronor, vilket ger tillgång till seminarierna fram till 31 december.

Hur många tror ni är beredda att betala det?

– Vi har helt enkelt inte möjlighet att tillgängliggöra innehållet utan kostnad i år igen. Vi hoppas att årets program med över 650 nationella och internationella medverkande och tjänsten Bokmässan Play ska vara attraktivt för Sveriges bokälskare, säger Frida Edman, ansvarig för Bokmässan i Göteborg.

Förslaget skickas nu på remiss och innebär att det tidigare föreslagna maxtaket om 3 000 besökare utomhus och 300 inomhus den 1 juli skulle kunna mångdubblas – men då gäller det att anläggningen är tillräckligt stor för att dela av och att sektionerna kan skiljas åt.

Samtidigt har Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag även att undersöka om testning eller vaccinbevis skulle kunna användas vid större evenemang. Myndigheten tror dock inte på någon sådan lösning.

TT Nyhetsbyrån

LÄTTNAD. Även om det bara blir för 50 personer öppnar Kungliga Operan i Stockholm för publik igen i början av september.

Däremot berättar man ännu inte vilka föreställningar som inleder. Dessa avslöjas på en presskonferens i mitten av augusti med de nya konstnärliga cheferna – operachefen Michael Cavanagh, Unga Operans nya chef Ellen Lamm samt musikchefen Alan Gilbert.

Operan kommer även fortsättningsvis att producera för sin digitala kanal Operan Play, enligt nuvarande operachefen och vd:n Birgitta Svendén.

– Några kommer att springa till våra teatrar av ren glädje och lycka, andra kommer att fortsätta känna sig osäkra, säger hon i en filmad intervju som Operan publicerat på sin egen hemsida.

– Vi förbereder oss för ännu ett osäkert år, det finns en osäkerhet även inför 2022. Jag tror aldrig att saker och ting kommer att bli som före pandemin. Jag tror att vi har fått tänka om i mycket. Vi har haft väldigt lång framförhållning, där har vi fått lära oss att vad som helst kan hända, säger Birgitta Svendén i den filmade intervjun.

TT Nyhetsbyrån

När ansökningarna gjordes hade Kulturrådet 620 miljoner att fördela men genom regeringens nya anslag har stödet nu ökat till mer än det dubbla. 1,4 miljarder är med råge den största summan som Kulturrådet har fördelat under pandemin.

– Det här är historiskt, och vi ser att de här pengarna kommer att räcka väldigt långt, det är stora belopp som bör hjälpa många av de här verksamheterna att överleva krisen, säger Kajsa Ravin.

Pengarna delas ut för “särskilda behov” och omfattar hela året. Liksom tidigare går största delen av pengarna, 836 miljoner kronor – drygt 60 procent – till musikområdet. Största summan, 59,4 miljoner kronor, får konsert- och turnébolaget Live Nation som samtidigt är en av de krisstödsmottagare som just nu granskas extra av Kulturrådets jurister. Dagens ETC har bland annat ifrågasatt företagets användning av krisstöden, anklagelser som dock tillbakavisats av Live Nation.

– Vi jobbar väldigt noga och följer upp på olika sätt och tar hjälp av experter. Alla som får de här pengarna ska också redovisa hur de använts. Vi kan också begära återkrav av outnyttjade medel eller om det är oriktiga uppgifter som vi tagit beslut på. De här pengarna ska ju gå till det som står i ansökan, de kan inte gå till vad som helst, säger Kajsa Ravin.

Kulturrådet ger den här gången “rejält högre belopp” till färre aktörer. Av de cirka 2 900 aktörer som sökt stödet har 36 procent fått avslag. Till skillnad från i december ska pengarna enbart ges till aktörer som är av “central betydelse” för de olika konstområdena. Detta enligt uppdrag från regeringen. Vilka når då upp till det?

– Det handlar om att de ska vara viktiga produktionsplatser, att arbetstillfällena bibehålls liksom kompetensen. Det har varit vårt fokus. Vi har inte i uppdrag att enbart titta på den konstnärliga kvaliteten.

Har de stora aktörerna gynnats av det?

– Det är inte självklart så. Alma Löv i Sunne får stöd, liksom kulturföreningen Mullberget i Skellefteå. De är inte stora aktörer men av central betydelse såväl för sina konstområden som i sina regioner.

Vilka har blivit utan?

– Det går inte att ringa in en särskild grupp. Det går inte att peka på ett område.

Kulturrådet har också tagit hänsyn till den krock som som uppstått mellan krisstödet för särskilda behov och det statliga omställningsstödet. I februari ändrades det svenska regelverket efter ett beslut i EU-kommissionen. Plötsligt riskerar mellan 200 och 350 aktörer som fick krisstöd från Kulturrådet i december att bli återbetalningsskyldiga av ett annat och betydligt större stöd – omställningsstödet.

– Det är olyckligt och inte bra. Vi har lyft den här frågan till Kulturdepartementet, säger Kajsa Ravin.

För att samma situation inte ska uppstå igen är de krisstöd som nu betalas ut mycket högre. De som beviljas kulturstöd ska klara sig utan omställningsstödet, och de som får nej ska i stället ha chans att få omställningsstöd utan att blockeras av ett mindre kulturstöd.

– Det vi gjorde var att intensivt informera om det detta innan Skatteverket stängde ansökningen till omställningsstödet.

De mer träffsäkra regleringarna skulle genomföras den 17 maj – om smittsäkerheten var tillräckligt låg. Där är vi inte i dag, menade statsminister Stefan Löfven. De justerade reglerna ska istället träda i kraft den 1 juni, i linje med en hemställan från Folkhälsomyndigheten.

– Även om vi fortfarande är i ett allvarligt läge och det här är ett första steg är det flera viktiga förändringar som kommer att ske den 1 juni, säger Amanda Lind.

Det nya regelverket som börjar gälla i juni innebär anpassade deltagartak. Publik inomhus som inte har en anvisad sittplats ska fortsättningsvis vara bara åtta personer, enligt huvudregeln. Med anvisad sittplats får man vara 50 personer. Utomhus gäller att maximalt 100 deltagare kan delta utan anvisad sittplats och upp till 500 personer med sittplats.

Folkhälsomyndigheten får också möjlighet att sänka deltagartaken lokalt, en möjlighet som länsstyrelserna har i dag.

– Dagens beslut innebär justeringar som möjliggör för arrangörer att genomföra arrangemang på ett smittsäkert och ansvarsfullt sätt. Jag har haft många möten med representanter för trossamfund, kultursektor och idrottsrörelse och vet hur noga de har förberett sig, säger Amanda Lind.

Och i kultur- och nöjesbranschen skönjer man nya tider. Joppe Pihlgren, verksamhetsledare på Svensk Live, tar emot beskedet med viss optimism.

– Man är ju rätt tydlig med att man är på väg att öppna upp och det ser vi som att det är jättebra. Det är också bra att man signalerar att i september så verkar det som att man kan öppna upp fullt. Då börjar man närma sig en plan där vi har någorlunda koll på vad som gäller framåt, säger han.

Han hoppas att det trots allt kan bli en konsertsommar 2021, och att man successivt kan öppna upp och ha mer spelningar utomhus.

– De stora festivalerna har ju ställt in, så det får bli i mindre format. Vi kanske kan börja med sittande publik utomhus på anvisade platser och så kanske man till och med kan börja stå så småningom, säger han.

Katrina Mathsson, verksamhetsledare på Folkets bio, som har biografer över hela landet, är glad över dagens besked, även om hon också känner sig luttrad.

– Vi hade såklart hoppats på någon vecka tidigare och som vanligt, jag tror det när jag ser det. Men med 50 personer i salongerna från 1 juni betyder att vi kan öppna de biografer som varit stängda och äntligen börja släppa på all film som väntar.

Även Helena Eklund, marknadsdirektör på Filmstaden, är hoppfull.

– Det är ett skarpt datum nu, som vi kan planera utifrån. Under nästa vecka ska vi titta över hur vi ska öppna igen.

Sveriges museer sällar sig till de försiktigt optimistiska, eftersom höjningen av publiktaket gör det möjligt för museerna att återstarta sin programverksamhet.

“Nu håller vi tummarna för att nationaldagen kan firas hos friluftsmuseerna”, säger Sveriges Museers generalsekreterare Jeanette Gustafsdotter i ett pressmeddelande.

För Västerbottensteatern i Skellefteå betyder beskedet också att teatern kan spela sin sommarteater utomhus i Medleforsparken i Skellefteå som planerat. Nypremiären av “Romeo och Julia” är förlagd till 16 juni.

– Vågar man denna soliga förkristihimmelsfärdsdag i Skellefteå ropa hurra?! Det här är verkligen det jag hoppats på. Det känns väldigt glädjande, vi har varit oroliga men försökt ha is i magen. Våra repetitioner ska komma i gång nu på fredag, säger vd Fransesca Quartey.

Beredskapen för att kunna hantera publiken på ett smittsäkert sätt finns redan framhåller hon. I fjol spelades samma uppsättning för 50 personer åt gången och utan medverkan av amatörer.

– Det var så många människor som inte hann se den här produktionen förra året. I år har vi sagt att vi måste ge amatörerna chansen, de har längtat. Det här är onekligen goda besked. Kan man verkligen tro på det här?