KRIGSLARM. Indien har skjutit robotar mot flera mål i Pakistan. Anders Kjellström minns en tumultartad bussresa mellan de bägge länderna och menar att det är dags att ta denna långa konflikt på allvar.

För 50 år sedan satt jag i en buss i Lahore som skulle köra till Indien. Läget mellan Indien och Pakistan var ytterligt spänt och alla förväntade sig att krig skulle bryta ut. Utanför bussen samlades anti-indiska demonstranter som angrep bussen och började att gunga den i ett försök att välta den. Panik utbröt. Vi var många som sett och läst om att bussar till Indien hade attackerats och satts i brand. På något sätt lyckades chauffören tillsamman med lokal polis mota bort demonstranterna och bussen satte fart i riktning mot den indiska gränsen.

Liknande våldsincidenter inträffade när jag åkte tillbaka från Indien till Pakistan. Den tanke som slog mig var att om jag under mitt liv skulle uppleva en kärnvapenkatastrof så skulle den utspelas i dessa gränstrakter. Här fanns aggressiviteten och bägge parterna hade sin Gud på sin sida vilket är nödvändigt om man skall organisera ett massmord.

Det är med denna bakgrund jag med en gastkramande oro läser rapporter från samma gränsområde i dag. Medierna här hemma tycks dock inte ta konflikten på tillräckligt allvar. Den är för långt borta och indier och pakistanier finns det gott om samt betraktas dessutom som lite konstiga. Är det inte dags att inse att denna konflikt är så oerhört mycket viktigare än om räntan  går upp eller ner 0,25 procent?

ANDERS KJELLSTRÖM

LÄS FLER NOTISER

The post Noterat: Risk för kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan first appeared on Opulens.

AFGHANISTAN. Rage against the Machine-gitarristen Tom Morello skriver i ett öppet brev i Billboard att en grupp unga, kvinnliga gitarrstudenter i Kabul måste få hjälp att komma i säkerhet efter talibanerna övertagande.

“De är särskilt utsatta då de är kända för att ha spelat västerländsk musik och dessutom haft en manlig västerländsk lärare”, skriver Tom Morello.

Läraren i fråga är Morellos vän, musikern Lanny Cordola, som genom sin välgörenhetsorganisation startade en musikskola för flickor i Afghanistan 2010. Genom programmet “Girl with guitarr” har han utbildat 200 flickor i musik – på distans har de bland annat spelat med Brian Wilson, Sammy Hagar, Nick Cave och Blake Shelton.

Lanny Cordola befinner sig för tillfället i Pakistan för att försöka evakuera flera av flickorna och deras familjer. I sitt brev vänder sig Tom Morello till musikindustrin och ber om hjälp för att rädda flickornas liv.

TT NYHETSBYRÅN

The post “Kvinnliga gitarrister i Kabul måste evakueras” first appeared on Opulens.

FOLKMORD. ”Aldrig igen”, brukar det heta. Ska historien återupprepas eller ska vi ta vårt ansvar och förhindra ytterligare ett folkmord på kurderna? skriver Farhad Jahanmihan och Cecilia Persson.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Vilken tyrann gav ordern
om att spärra in din röst
bakom taggtråd och portar?
Farhad Shakely

Livet överträffar ibland på de mest makabra och inhumana vis dikten. I samma ögonblick vi blev klara med vår bok Den om inte talar är död – kurdiska krigsskadade flyktingars livsberättelser så invaderade Turkiet Syrien för att rensa bort kurder bosatta där. Och sekunden efter deklarerar Stefan Löfven och EU att ”ingen ökning av flyktingmottagandet” kan väntas. Det är Libanon och Jordanien som stått för öppna famnen med miljontals flyktingar i det fasansfulla kriget i Syrien. Men Libanons infrastrukturer håller redan på att haverera och de cirka 150 000 som återvände från Jordanien for hemskt illa i det sönderbombade hemlandet. Det låter sig alltså sägas att egoismen och cynismen och urholkandet av såväl asylrätten som Genèvekonventionen, redan innan den humanitära katastrofens omfattning fastställts, är groteskt illa och avhumaniseringen ett faktum i kurdernas fall. IS inblandning är uppenbar och Turkiet släpper de livsfarliga fundamentalisterna ur fängelset vilket ökar risken för ett befarat folkmord på Syriens kurder.

Det behöver ju knappast nämnas att Syriens civilbefolkning också kommer drabbas mycket hårt av diktatorn Erdogans invasion där huvudsyftet består i att utplåna den kurdiska oppositionen. Den kolsvarta verkligheten är i dagsläget att FN:s kemvapeninspektion fått ta del av larmrapporter, foton och andra bevis på att kemiska vapen använts i attackerna i nordöstra Syrien, där majoriteten av kurderna är bosatta. Att Turkiet förnekar anklagelserna är självklart men vittnesmål och bevis kommer från flera trovärdiga källor, så tveklöst är kemiska vapen ett faktum. Det är oerhört skrämmande för oss som alldeles nyligen färdigställt en bok med krigsskadade kurders berättelser. De är bosatta i Sverige nu men kan uppvisa allvarliga tortyrskador och lider av posttraumatiskt stressyndrom. Det är hemskt att med den kunskapen konstatera att Europa redan visat kalla handen och väljer att inte följa internationella och nationella juridiska bestämmelser.

Alltså kan vi nu förmoda att folkrätten, asylrätten, Genèvekonventionen och FN:s deklaration av mänskliga rättigheter ser ut att sättas ur spel. Det är långt ifrån givet att offrens skyddsbehov bemöts utifrån offrens enorma behov av hjälp. Redan 2008 varnade UNHCR för individualiserade tolkningar av olika flyktingkonventioner och juridiska rättigheter. Nu, denna höst 2019, är situationen så otäck att kurdernas rop på hjälp tystas ner redan innan siffrorna för antalet skördade offer offentliggjorts. Vi ska kräva av Sverige och EU och andra länder i Västvärlden att:

— Länderna ska vara en fristad för skyddsbehövande.
— Asylsökande ska bemötas rättvist och humant.
—Länderna ska fullt ut leva upp till FN:s konvention om barns rättigheter.
— Människor ska inte utvisas till väpnade konflikter och förtryck.

Ja, egoism och bistra samt iskalla vindar stormar över det skamligt rika och trygga Europa. Ett Europa som lägger allt ansvar på närliggande länder i Mellanöstern och Pakistan. Detta är givetvis en skandal av stora mått. Det är därtill en högst reell tragedi för kurderna.

Folkmordet i Irak 1988, var ett folkmord som borde ha lärt omvärlden vad folkmord innebär men makthavarnas historieförnekelse är uppenbar. Nu kommer således bevisen från Syrien om att kurdiska barn dödats av kemiska vapen. ”Aldrig igen”, brukar det heta. Ska historien återupprepas eller ska vi ta vårt ansvar och förhindra ytterligare ett folkmord på kurderna? Det gäller att fatta det beslutet nu, inte imorgon, när det redan kan vara för sent.

The post Kurderna behöver vår hjälp first appeared on Opulens.