Thomas Paine är en av historiens främsta kämpar för människans rättigheter. Han var känd för sitt stöd för den franska revolutionen och hans skrifter är aktuella än idag. Nyligen gavs Paines Människans rättigheter (Rights of Man) ut på nytt på svenska av den borgerliga tankesmedjan Timbro.

Människans rättigheter av Thomas Paine 
Timbro Förlag (2017)

Paine kan beskrivas både som en tidig upplysningsnationalist och kosmopolit. Han menade att världen var hans nation och att de mänskliga rättigheterna var universella. Paines människosyn är aktuell i dagens diskussioner om identitet och samhällsutvecklingen. Till skillnad från sin samtida meningsmotståndare Edmund Burke som blev en av konservatismens fäder ansåg Paine att rättigheter inte var resultat av arv och långsam samhällsutveckling. Enligt Paine var rättigheterna istället givna av naturen och de kunde förändra våra samhällen till något bättre och rättvisare.

Paine hade tankar om arvsskatten och omfördelningen av resurserna som påminner om dagens diskussioner om ekonomisk jämlikhet.  Paines slutsats var att stora ekonomiska ojämlikheter ledde till våldsamma omfördelningar. Men vad hade Paine sagt om dagens situation där marknadsliberaliseringar och globaliseringen reducerat den globala absoluta fattigdomen? Det finns en paradox i att Paine varnade för revolutioner men samtidigt förespråkade snabba förändringar. Burkes antirevolutionära hållning vad gäller Frankrike var ett försvar av det brittiska samhället där Burke såg samhället som resultat av olika traditioner och erfarenheter. Paine ansåg tvärtom att samhället kunde utvecklas vidare och snabbare genom nya idéer.

För Paine var nationen en gemenskap och befolkningens suveränitet byggde på universella idéer och anspråk på medborgerliga ideal, friheter och rättigheter istället för kungar, prästerskap och adel. Paine var också en förespråkare av något som kan ses som en tidig form av välfärdsstat med idéer liknande dagens om basinkomst. Staten var för Paine viktig för att kunna forma något slags samhällskontrakt mellan staten och medborgaren där människor hade sina naturliga rättigheter till liv och ägande liksom att staten också garanterade rösträtt och rättssäkerhet.

Den tidiga nationalstaten var för Paine viktig som ett politiskt system som skulle binda samman människor. Frågan är om vi kan använda Paines idéer idag? Sedan tidigare finns det idéer om europeisk konstitutionell patriotism, ett demokratiskt valt Världsparlament, liksom att invandring och individens rörlighet blir en universell mänsklig rättighet. Att lägga fokus på individens rättigheter istället för på skyldigheter och kollektivet är något som skiljer demokratiska politiska traditioner i Europa från de auktoritära som i Ryssland eller Kina. Men hur kan fler idéer ta avstamp i Paines idéarv, utvecklade under både en orolig, revolutionär och förhoppningsfull tidsperiod?

Alla artiklar av Vladan Lausevic

The post En kosmopolit före sin tid first appeared on Opulens.