SPRKFRÅGA. Hej! En aningen burdus fråga kanske, men varifrån kommer uttrycket ”att ha häcken full”?/ Anna.

Hej! Ja, du säger att det är en burdus fråga, men egentligen är det inte alls tal om ändan, gumpen som är full av något, utan häck är här en lastningsanordning man förr använde till hö. Det är helt enkelt ett slags avgränsande ”staket” som ställdes på höskrindorna och när man inte kunde ta sig an mer arbete, göra mer hade man helt enkelt häcken full.

Ordet häck kommer ursprungligen från engelskans hedge och det betyder avgränsning och barriär i allmän mening. Inom språkvetenskap använder man också ordet ”hedges” för att karaktärisera ett sådant där lite ängsligt, trevande språk som är så vanligt hos akademiker rädda för att tappa ansiktet, exempelvis ”det kan inte uteslutas att det finns en viss tendens till en möjlighet”.

Utan att sväva på målet så vet vi ju att detta uttryck har glidit över i att ”ha röven full” och det är ju – med förlov sagt – just grundat på din missuppfattning om vad för slags häck det handlar om. Vem vet? Kanske någon i Djursholm säger att de har buxbomen full när det är mycket på jobbet, om de vill undvika att vara vulgära.

The post Språkfråga: Varifrån kommer “att ha häcken full?” first appeared on Opulens.

SPRÅKFRÅGA. Hej! När det gäller ords klang och värdeladdning känns det som att det ofta går i negativ riktning. Man säger ju helt enkelt inte ”zigenare” längre. Men finns det exempel på det omvända, att ett skällsord eller nedvärderande ord kommit att få en uppskattande och positiv laddning? /Åsa

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Det jag främst tänker på är ordet nörd. Det hade från början en väldigt nedsättande klang och förmedlade en bild av något slags ungkarl som bodde hemma hos mamma och samlade på Star Wars-figurer.

I amerikanska collegefilmer talades det alltid om ”geeks and jocks” men här fick i och för sig plugghästarna och glasögontyperna revansch med sina specialkunskaper och kanske skedde redan här en viss förskjutning i positiv riktning?

En nörd har ofta varit specialist på sådant som inte ansetts kulturellt high brow eller varit socialt accepterat. För låt oss vara ärliga nu — det har inte direkt någon hög status att veta allt om vilket serienummer på en Darth Vader-figur som betingar högst pris på eBay.

Men, sett med kritiska och öppna ögon på samma gång, vad skiljer detta från att Knut Knutson (känd från SVT:s Antikrundan) blev utnämnd i skämtsamma ordalag till ”Sveriges främsta nörd” i direktsändning? Att veta allt om gamla möbler anses ju numera sååå fint.

Sen är det en fråga om makt och perspektiv som avgör vilka ord man anses få använda. Jag minns en lång dokumentär på BBC om hiphopens tidiga period i Bronx och en intervjuad sa ”it was a glorious time, a lot of cool niggers hanging around making new mind blowing music”. Behöver jag nämna att den intervjuade var afrikanamerikan? Det finns med andra ord en hel del exempel på att marginaliserade grupper tagit tillbaka öknamnen och vridit de verbala vapnen ur fiendens hand.

The post Språklådan: Kan nedvärderande ord bli positiva? first appeared on Opulens.

SPRÅKFRÅGA. Kan du en gång för alla förklara vad ordet diskurs betyder? Det är väldig löst i kanten och dimmigt tycker jag./ Martin 

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Att det är löst och dimmigt är du nog inte ensam om att tycka. Det har kommit att bli något av ett akademiskt buzzword, men om jag säger att det är den diskussion och terminologi som bygger upp en mentalitet, blir du klokare då?

Kanske inte, men låt mig ta ett exempel. Ord har en förmåga att associeras med varandra, att samlas i kluster och om vi tar orden rationalitet, kyla, styrka, logik och vetenskap så kan vi säga att detta ingår i ”manlighetens diskurs”.

Med andra ord är en diskurs något som fungerar som en boja eller ram för vad som kan sägas eller göras, och då kan vi också säga att diskurs är kopplat till makt, för vem har styrkan och kraften att ändra den?

Själv anser jag det är ett ord som är urvattnat, och faran är att om vi bara ser att allt är diskurser, hamnar vi i en slags total kunskapsnihilism och kan inte säga att något är rätt eller fel ur en objektiv synvinkel utan bara konstruktioner och del av en rådande diskurs.

Ett tydligt exempel finns inom genusvetenskap och feministisk teoribildning där det anses att könsroller till största delen är socialt konstruerade. Den akademiska världens enfant terrible Jordan Peterson hävdar däremot att det är neurologiskt betingat, det vill säga i någon bemärkelse mer objektivt naturvetenskapligt och inte bara en del av en – ja du gissade ordet! – diskurs.

The post Språklådan: Vad är diskurs? first appeared on Opulens.

Halloj! I en gammal ”pilsnerfilm” hörde jag ordet “landsfiskal” och undrar om du kan berätta lite om det. Gärna något om både det språkliga och det historiska kring detta ord. Tackar på förhand!  / Christina Ljunggren.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Hej Christina!

En tråd att nysta i för att finna ett svar hittar jag i en debattartikel i Washington Post där Donald Trump anklagas för att sakna ”fiscal responsibility” och i sammanhanget i den texten ser man att fiscal har att göra med den torrt adminstrativa och ekonomiska sidan av det som har med ett lands finanser att göra.

Med tanke på Trumps syn på det här med redovisning och att betala skatt är det väl bara att följa med.

Flyttat till äldre svenska förhållande blir en landsfiskal ett slags mellanting mellan polis och kronofogde och det är väl inte förvånande att dessa inte var direkt populära på bygden.

Landsfiskalerna avskaffades den 1 januari 1965. Vid tiden strax före landsfiskalsämbetets avskaffande fanns det landsfiskaler i 353 landsfiskalsdistrikt, där de fungerade som åklagare, polischefer och utmätningsmän.

När du säger pilsnerfilm kan jag se hela konflikten och intrigen framför mig: någon knipslug hembrännare och/eller tjuvjägare lurar och driver med en myndighetsperson som framstår som lite för dum och klen för den tjänstemannaroll han plötsligt kommit att uppbära.

I den mer finkulturella sfären är Sven Delblanc en psykologiskt träffsäker skildrare av alla dessa gränsgångarpersoner med en fot i Bondesverige och en i Folkhemssverige där det uppstod ett stort och nytt behov av byråkrater i samband med framväxten av en modern nation.

Det ligger nog en del sanning i satiren kring dessa landsfiskaler och fjärdingsmän och stinsar som plötsligt fick makt i form av en uniform och Delblanc väljer att ge stinsen öknamnet ”å de vi” eftersom hans kavaj bara hade två stjärnor på sig. (Förklaring för de läsare som inte är bevandrade i Systembolagets sortiment: Eau-de-Vie är ett franskt vindestillat, som lanserades första gången 1922 av AB Vin & Spritcentralen. Numera ägs varumärket av Pernod Ricard. Men det är fortfarande två stjärnor på etiketten.  Reds. anm.)

The post Språklådan: Vad var egentligen en landsfiskal? first appeared on Opulens.

SPRÅKFRÅGA. Tjena! Jag såg ett tv-program om nyord i det svenska språket. Nu undrar jag hur det såg ut före tillkomsten av Svenska akademiens ordlista. Vem bestämde över orden i äldre tid och över stavningen? / Göran

Hej! Det enkla svaret är att Bibeln var rättesnöre för hur ord skulle stavas. Men det fanns många dialektala ord som fallit i glömska och för så länge sedan hade de olika regionerna i vårt land mer särpräglat språkbruk.

När det gäller stavning och språkhistoria är Gustav Vasas Bibel från 1541 en stor vattendelare, så stor att man här sätter gränsen mellan fornsvenska och nysvenska. Med lite ansträngning går den för övrigt att förstå även i modern tid. Den var således även vägledande för stavning och man letade helt enkelt upp ordet man undrade över i löptexten.

Under stormaktstiden faller stavningsreglerna sedan isär lite igen. Vi har nu en situation där uppkomlingar och rikemän vill snitsa till språket och göra det mer märkvärdigt än det är. Kunde man klämma in ett extra ”w” eller ”z” gör man gärna det. När det handlar om aristokratin ser vi även företeelsen att om kungen stavar fel eller på ett nytt sätt, så ska alla andra följa efter och göra likadant. Språk är sannerligen inget som går fritt från mode eller ängslan att ”hänga med”.

Några större stavningsreformer har vi inte haft i modern tid, antagligen för att reformen 1906 var så genomgripande att den gäller fortfarande. Den drevs igenom av den progressiva ecklesiastikministern Fridtjuv Berg. Den innebar både en upprensning av äldre krystad stavning och en strävan att internationalisera svenskan.

The post Språklådan: Vem bestämde över språket förr? first appeared on Opulens.

SPRÅK. Hej! Jag undrar om ordet dilettant. För mig har det alltid haft en negativ klang men så läste jag ett omdöme om Goethe där han beskrivs som ”en sann dilettant”. Har det fått en förändrad klang genom åren? / Undrar Claes-Göran.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Hej! Det korta svaret är ja och där kunde jag ju sluta, men tillåt mig utveckla.

Som vi vet verkade Goethe som författare mellan upplysningen och romantiken och var även privatforskare samt konstteoretiker för att inte tala om geheimeråd.Det rådde ingen hejd på vad han verkade ta sig an, och han rodde även det iland. Det vill säga han var en tusenkonstnär, som då även kunde kallas dilettant.Vi kan jämföra med ordet amatör, som även det gått från positivt till negativt. En amatör är en som älskar, som gör det av kärlek, inte för snöd vinnings skull.

Sedan, tillspetsat uttryckt, kom industrialismen, naturvetenskapens expansion och krävde specialisering och fackkunskaper, och begreppet privatforskare fick en lite stofil, dammig klang över sig.

När det gäller den äldre tidens vetenskapsideal och adelns intresse för naturvetenskap kan jag rekommendera boken Vetenskapen i provinsen. Om baronerna Gyllenstierna på Krapperup och amatörernas tidevarv av Jakob Christensson som på ett fylligt sätt går igenom denna tids amatörvetenskap och upprättar dess forna glans genom att visa hur viktigt detta varit för kommande epokers vetenskap.

Som du märker glider jag mer in på historia än språkvetenskap, men mekanismerna bakom hur ett ord går från positivt till negativt ligger ofta utanför det rent språkliga och hittas främst i hur samhället utvecklas. Så sammanfattningsvis är svaret ja på din fråga, men varför är mer komplicerat att svara på.

The post Språklådan: Har betydelsen av dilettant förändrats? first appeared on Opulens.

Tjena! Jag och  frugan var på Swedish Rock och hörde några rätt irriterade roddare sucka ”den här jävla kabelhärvan asså, är det nån ättehåstasnickare som monterat eller…”, så en given fråga, vad var det för ord de körde med? / Hälsar Gert

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Hej Gert! Ja det var ju ett klurigt ord, och vad ni träffat på är med alla säkerhet ordet ”ettehöstasnickare”. Men nu blev ni väl inte klokare va? Om ni tillåter att jag svävar ut och går verkligen till början och ger grunden så avskaffades skråväsendet i Sverige 1846.

Detta var lite av ett tveeggat svärd. Hantverken avreglerades och vem som helst kunde jobba med vad som helst, rent juridiskt i alla fall. En skomakare exempelvis var inte längre certifierad, om vi ska använda modernt språkbruk. Inte heller smeder, snickare, skräddare…

Baksidan av detta var att den formella kompetensen försvann, framsidan att nu kunde man ta extrajobb inom andra branscher. Vi ser att det växer fram små hantverksbyar med diversearbetare och lantbrukare i en salig blandning, ofta i närheten av ett större gods eller slott där det gick att dryga ut inkomsterna.

Men till saken. Ettehöstasnickare är helt enkelt de som snickrar och lagar redskap och fastigheter efter skörden, som ju på äldre svenska även heter höst. Det vill säga snickare efter skördetid. I september, oktober jobbade många fattiga med att göra diverse renoveringsarbeten på gårdar, och det blev så småningom ett nedsättande ord på dåligt utfört arbete, lagningar och installationer som hänger på trekvarts.

Numera när alla ska vara sin egen Ernst Kirchsteiger har ordet i Skåne mer fått en klang av amatörsnickare, och då i lite skämtsam positiv mening, typ om man spikar ihop några enkla lådor till blommorna.

The post Språklådan: Vad betyder ettehöstasnickare? first appeared on Opulens.

“Så här när påsk närmar sig undrar jag vad ordet skärtorsdag betyder? Ja, torsdag är ju torsdag men vad betyder skär i sammanhanget? Min sambo föreslog att det har med skära, skörda att göra, någon lantbrukstradition. Våra religiösa högtider har ju ofta koppling till slakt, skörd och andra inslag i bondesamhällets liv.”

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Hej du namnlöse! Det var en intressant spekulation fast den är fel. Skär har med renhet att göra och kommer från att Jesus visade sin ödmjukhet genom att tvätta lärjungarnas fötter inför påsk. Som exempel på andra användningar kan jag nämna ”ren och skär glädje” eller barnvisans formulering ”Jungfru skär”.

Denna kristna tradition har på ett ganska märkligt sätt sedan blandats ihop med folktron att häxor åker till Blåkulla och att elden där även skulle vara ett reningsbad från synd och trolldom.

En annan feltolkning kopplad till häxor, som jag stött på några gånger, är att skärtorsdag skulle ha att göra med att påskkärringarna har rosa smink denna dag.

För att återvända till den mer högtidliga kristna traditionen så är skärtorsdag också dagen då den liturgiska färgen ändras till vitt, just för att visa på både högtid och renhet.

The post Språklådan: Varför heter det skärtorsdag? first appeared on Opulens.

SPRÅKLÅDAN. Tjena! Jag har en fråga om ett ord som verkar rätt dubbeltydigt, nämligen ”etikett”. Min far körde ofta en typisk pappavits när han hällde upp vin i nått finare sammanhang, han greppade flaskan ”fel” med handen demonstrativt över etiketten och sa att man måste hålla på etiketten när det är fest. Nu undrar jag hur det kan komma sig att ordet dels betyder typ klisterlapp på burk/flaska, dels har den där andra betydelsen som i ”vett och etikett” / undrar Anders.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Hej Anders! Vad du lagt märke till är en språklig företeelse som kallas diminutiv. I svenskan skapas det ofta genom ändelsen -ett som förminskar ordet. Du kan jämföra med cigarett som egentligen betyder liten cigarr, diskett som betyder liten disk, balett som betyder liten bal. Som du kanske märker är det inte en exakt förminskning utan betydelsen ändras lite. En liten cigarr heter ju cigarill, och där ser vi svenskans mindre vanliga diminutivändelse. Vidare är ju en balett inte vilken liten bal som helst, utan en egen kulturform i form av koreograferad dans.

Men för att komma till din fråga så betyder etikett då en liten etik, det vill säga en moralfilosofi i miniatyr. I detta fallet kanske mer borgerliga levnadsregler om vilken gaffel man tar till fisken eller vilket glas som passar till sherryn.

Att etikett även kan vara en klisterlapp med information om exempelvis vingård, druva och alkoholhalt på en vinflaska har att göra med att ordet ”etik” från början inte hade betydelsen moralfilosofi utan lära och system i allmänhet.

I filosofins antika barndom var det inte ovanligt att koppla ihop stora spekulativa teorier om världens innersta beskaffenhet och idéer om hur människan bör agera. (En av dessa eviga frågor som grekerna diskuterade i sina olivlundar var huruvida människan är fri att välja sina handlingar om nu världen är mekanisk och determinerad som en maskin.) Det vill säga att en etik kunde vara ett system som försökte förklara världen i sin helhet.

Krystat uttryckt är alltså vinetiketten en liten lära om vinet.

Alla artiklar av Jesper Nordström

The post Etikettens dubbeltydighet first appeared on Opulens.