SPRÅKET. Stellan Lindqvist undrar varför det förlegade ordet prokrastinera har återuppstått i samtida svenskt språkbruk.

Det prokrastineras väldigt mycket nuförtiden. Varför? När började det? Ordet är ju inte bara fult, det är nästan omöjligt för tungan att orka med alla konsonanterna. Försök själv:

prokrastinera

prokrastinerande

prokrastinerandes

Ordet finns belagt i svenskan från 1600-talet, då huvudsakligen använt av ämbetsmän, hovskrivare och biskopar med latiniserade namn. Då stavat med c förstås, inte k. Under århundradena som följde sjönk det ner i dvala för att 1954 slutligen begravas. I Svenska Akademins Ordbok SAOB från detta år antecknar man lakoniskt: ”numera knappast brukligt”. Men liket var skendött skulle det visa sig, bidade sin tid. På 2010-talet kunde man ånyo se det dyka upp lite här och där, på ledarsidor, kultursidor, i opinionsbildande texter. Inte i tal dock eftersom konsonanterna ställer till det, undantaget civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin som aldrig väjer för konsonanter i stor mängd. Sen har det spritt sig, blivit en del av det officiösa språket.

Man blev förbryllad förstås, varför? Och vem letade fram ordet i annalerna? Gömde det något nytt, något betydelsebärande för just vår tid, något som den allmänneliga svenskan inte kunde frambära? Nej, så är det inte. Som ordet brukas betyder det rätt och slätt ”skjuta upp”. Inget mer, absolut inget mer. Och nej, jag har inget emot främmande ord, tvärtom, ord som synliggör något nytt är alltid berikande. Men detta, detta det är förkonstling, det är fördunkling, det är exkluderande. Det är dessutom fult.

Dax för ny begravning. ”Skjut upp” användningen på obestämd tid!

LÄS FLER NOTISER

The post Noterat: Ett ords död och återuppståndelse first appeared on Opulens.

ORDBOK. Finansieringen av Svenska Akademiens ordbok har varit hotad. Nu står det klart att den kommer att finansieras av stiftelser och akademier i samarbete.

– Det betyder väldigt mycket. Svenska Akademiens ordbok är ju en helt unik resurs redan, men med det här så blir den också uppdaterad till modern tid, säger ständige sekreteraren Mats Malm.

Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är en historisk ordbok som beskriver svenskt skrift­språk från 1521 till våra dagar. Den har kallats både “nationalklenod” och “ordböckernas urmoder”.

Ordboken har tidigare finansierats med hjälp av intäkter från Post- och Inrikes Tidningar. Det avgiftssystemet är dock numera nedlagt, vilket inneburit ett bortfall på 13 miljoner kronor om året. Akademien har därför fört diskussioner med flera möjliga finansiärer – som nu har gett resultat.

– Vi har haft goda samtal med goda institutioner som vi ofta och gärna samarbetar med. Det tog ett tag att tänka igenom alla delar och planera för det hela, men nu är vi här, säger Mats Malm.

Helt digital

År 2024 inleder Svenska Akademien arbetet med en uppdaterad version av SAOB. Den totala kostnaden är 100 miljoner kronor, varav Svenska Akademien står för 45 miljoner kronor. Resterande kostnader täcks av Helge Ax:son Johnsons Stiftelse, Svenska litteratursällskapet i Finland, Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.

Den uppdaterade ordboken blir helt digital och arbetet ska slutföras på högst tio år.

Mats Malm lyfter fram att ordboken kan komma att bidra till utveckling av nya metoder genom artificiell intelligens.

– Ordboken kommer också att ställas till förfogande för forskning, så att forskare inom modern språkteknologi kommer att kunna använda den. Det pågår till exempel ett program vid Språkbanken vid Göteborgs universitet, som utvecklar helt nya metoder för att spåra förskjutningar och förändringar av ords betydelse över tid. En del där handlar om hur lexikografin ska utvecklas för framtiden.

“Verklig glädje”

Över tusen språkforskare, författare och översättare har tidigare vädjat i ett upprop till Svenska Akademien om att låta SAOB leva vidare.

Jag är otroligt förtjust i SAOB redan som den är och att få vara med om att åstadkomma den här uppdateringen nu är verklig glädje, säger Mats Malm.

TT Nyhetsbyrån

The post “Ordböckernas urmoder” räddas first appeared on Opulens.

SPRÅKFRÅGA. Svenska Akademien diskuterar den historiska ordboken SAOB:s situation med flera möjliga finansiärer. Men institutionen efterlyser också ett helhetsgrepp kring det svenska språket.

17 miljoner om året kostar ordboken Svenska Akademien – vilket man tidigare har finansierat med hjälp av intäkter från Post- och inrikestidningar. Det avgiftssystemet är numera nedlagt, vilket innebar ett bortfall på 13 miljoner kronor om året.

Elin Swedenmark/TT

The post Flera finansiärer diskuterar ordbokens framtid first appeared on Opulens.

ORDBOK. Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) vill inte ta ställning till om staten ska gå in och rädda Svenska Akademiens ordbok. Det skriver hon i ett mejl till SVT:s Kulturnyheterna.

”Ansvaret för finansieringen av ordboken ligger hos Svenska Akademien och vi har inte fått någon fråga från Svenska akademien angående ordbokens framtida finansiering och kan därför inte ta ställning till frågan”, skriver Jeanette Gustafsdotter i ett mejl till Kulturnyheterna.

Förra veckan stod det klart att Svenska Akademiens ordbok riskerar att gå i graven, då Akademien överväger att upphöra med finansieringen. Ordboken väntas bli färdig under 2023.

Svenska Akademiens ordbok ska inte förväxlas med ordlistan, utan är en historisk ordbok som beskriver all skriven svenska från 1500-talet och framåt. Den första boken, på bokstaven A, gavs ut redan 1893.

Planen har tidigare varit att börja om från början igen och revidera boken, men det tycks helt enkelt blir för dyrt. SAOB har varit en kostsam affär för Akademien – kostnaden ligger på 17 miljoner kronor per år.

Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare, skrev tidigare i ett debattinlägg i Dagens Nyheter att Akademien försöker hitta nya finansiärer till SAOB.

TT NYHETSBYRÅN

The post Kulturministerns svar om SAOB: Inte fått frågan first appeared on Opulens.

NYORD. Flockimmunitet, plastbanta och adda är några av de nyord som förs in när “Svensk ordbok” kommer i en ny upplaga. Men ett forskarlag har också moderniserat stereotypa ordförklaringar i den nu helt digitala boken.

The post Flygskam och adda i Akademiens nya ordbok first appeared on Opulens.

ORDBOK. Björn Wahlberg har skrivit en nödvändig ordbok för alla Tintinälskare, men även för folk med ett intresse för ord, skriver Bo Bjelvehammar.

Kapten Haddocks ordbok. Från alabasterskalle till ökenråtta av Björn Wahlberg
Cobolt

Tintins äventyr är en av alla tiders mest populära serier, som har översatts till över hundra språk och dialekter. En av de mest färgstarka karaktärerna i serien är kapten Archibald Haddock, med en kolerisk läggning, som skapar hans särmärke. Till det bidrar starkt det rika och varierade ordförrådet av fantasifulla eder, tillmälen och förolämpningar.

Tintinkännaren och översättaren Björn Wahlberg har i den nu aktuella Kapten Haddocks ordbok både förtecknat och förklarat 240 kraftuttryck ur kaptenens vokabulär.

Denna genomgång spänner från klassiska uttryck som anfäkta och anamma, bomber och granater, krabbsaltade tångräkor till ovanliga ord och märkliga nybildningar som grobian och rullsvansapa. Den senare är ett bra exempel på hur Kapten Haddock tänker, när han kommer i affekt och de vanliga orden inte räcker till, då tillverkar han nya, han använder och förstärker kända ord, eller så gör han en nybildning. För att finna ett förolämpande och nedsättande kraftuttryck. Han skapar det i stunden, för att öka oktanhalten när det gäller förolämpningen,

Rullvansapa är ett bra exempel med en äkta förlaga i kapucinapan, och med släktingar, som gärna Kapten Haddock använder i andra sammanhang som babian, markatta och vrålapa, alla som nedsättande uttryck.

Björn Wahlberg skriver initierat och väl, om ordens ursprung, han gör effektfulla härledningar och berättar ofta i vilka album som det går att finna de mustiga ordsvallen.

Kapten Haddock har en sällsynt kreativitet i ordbildningsförmåga, när han blir arg och valt sina fiender, då kommer de sällsamma orden och tilltalen, mest på ett humoristiskt och träffande sätt. Det är inget direkt råskäll, mer av språkliga finurligheter och experiment.

Björn Wahlberg har skrivit en nödvändig ordbok för alla Tintinälskare, men även för folk med ett intresse för ord. Det är svårt att själv använda Kapten Haddocks ord, de tillhör honom, på nåt sätt, hans egenskapade ordvärld.

The post Kartläggning av Kapten Haddocks språk first appeared on Opulens.

OMSTÄLLNING. “Utställningen som det reklamerades för hade inte ställts i ordning, arrangerats, hängts upp eller ombesörjts, nej – den hade KURATERATS. En människa som fixar sådant kallas inte längre en utställningskommissarie”, skriver Ivo Holmqvist.

Främmande ord anpassar sig inte alltid lätt och enkelt till svenska språket. Tape blev för all del ganska bra som tejp (jag minns när företeelsen var alldeles ny för snart sjuttio år sedan, det var 1950. Då fick jag en bit remsa i plast av min far som demonstrerade att man eftersom den var kladdig på ena sidan kunde klistra fast den men lika lätt ta bort den, många gånger om – så olikt den breda bruna klisterremsan som smakade illa när man vätte den med tungan, och som sedan var orubblig). Men med baby var det inte lika lätt: bejbi har såvitt jag vet ingen föreslagit, däremot bäbi som i bestämd form flertal blir bäbisar. Lindebarn går ju inte längre att använda när de inte lindas, och att kalla dem spenabarn går väl inte längre an?

Denna ingress för att jag just upptäckt ett alldeles nytt frejdigt ord på en affisch från något konstmuseum, ett verb som någon kanske tyckte lät riktigt flott och trendigt. Utställningen som det reklamerades för hade inte ställts i ordning, arrangerats, hängts upp eller ombesörjts, nej – den hade KURATERATS. En människa som fixar sådant kallas inte längre en utställningskommissarie (det ger associationer till det forna Sovjetväldet – genast dyker i mitt huvud upp inledningskapitlet till Arthur Koestlers Natt klockan tolv på dagen) utan en kurator, en term där man bara bytt ut ett c mot ett k för att få yrkesbeteckningen att passera som ren svenska.

Och vad gör då en kurator? Kurar skymning? Kurerar? Ser till att skaffa fram curare? Det indianska växtgiftet på dödliga pilspetsar i Sydamerika kommer till användning i Conan Doyles De fyras tecken om jag minns rätt; Sherlock Holmes är ju en erfaren kemist och Doktor Watson är läkare, så de löser snabbt mysteriet. Men den som förgiftades avled i fruktansvärda plågor, med förvridet ansikte, som i den riktigt genomläbbiga scenen i Ingmar Bergmans Ormens ägg där en cynisk läkare på en klinik i Berlin (är det väl) utsätter patienter för något slags nervgift och filmar deras ohyggliga plågor när de blir galna.

Och så ännu en bock i kanten: Dagens eko har erfarna radioröster som, skulle man tro, efter många år i gamet/gejmet vet hur svensk grammatik fungerar, inräknat bruket av prepositioner. Den isländske statsministern har en far som visat välvilja mot en man som inte alls förtjänade det, han har tydligen våldfört sig på minderåriga. På grund av detta seglar en regeringskris upp i den nordatlantiska nationen. Var då? Jo, sägs det i radio, I ISLAND. Icke sa Nicke: på Island, på Grönland, på Irland, på Madagaskar, på Nya Zeeland (men i England fast ö-nationen är mycket mindre till ytan än Grönland, och i Australien som är en stor kontinent). Den äldre generationen tidningsläsare, radiolyssnare och tv-tittare i det här landet är eller blir allteftersom gnälliga språkpoliser, så tjatigt. Fast snart faller våra öron av.

The post Kura och kurera, curare och kuratera – om en nyspråklighet first appeared on Opulens.