ANALYS. Danskarna efterfrågar en starkare antimuslimsk kurs samtidigt som Dansk Folkepartis stöd halverats då de blivit en del av etablissemanget och utmanas av andra främlingsfientliga partier. Kevin Shakir, Opulens medarbetare i Köpenhamn, tecknar en mörk bild av vårt grannland i söder.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

I över 20 år har Dansk Folkeparti lett ett kulturkrig mot muslimer och så kallade ”icke-västliga” invandrare i Danmark. Med nationalromantiserande myter om en påstådd ”islamisering” av landet, har DF nu varit Danmarks näst största parti i fyra år. I årets folketingsval halverades deras stöd.

Två veckor har gått sedan folketingsvalet i Danmark. Dansk Folkeparti, som de senaste fyra åren har varit landets näststörsta parti med 21,1 procent av rösterna gjorde sitt sämsta val sedan 1998. Med bara 8,7 procent, har det nationalistiska partiet förlorat hälften av sina mandat i parlamentet och fått en mer radikal konkurrent på Christiansborg. Folketingets nya högerradikala kraft heter Nye Borgerlige och placerar sig höger om Dansk Folkeparti. De vill att Danmark ska lämna bland annat flyktingkonventionen för att kunna förbjuda asylansökningar, lättare utvisa människor och göra medborgarskap till krav för kunna motta olika former av offentligt försörjningsstöd. Partiet skriver på sin hemsida att ”utlänningar får försäkra sig privat”.

Tidigare i år skrev jag om hur Nye Borgerliges partiledare Pernille Vermund profilerat sig som valrörelsens främsta värderingskrigare. Den slags högerpopulistiska antietablissemangsretorik har Dansk Folkepartis grundare och partiledare Pia Kjærsgaard annars haft patent på, sedan slutet av nittiotalet. Då DF i 2015 års val lyckades erövra positionen som det borgerliga blockets största parti, tvingade de den liberalkonservativa regeringen att dansa efter deras pipa. Den folkkära ”Pia K” drömde om en framtida nationalistisk regering. Partiets dåvarande värdepolitiska talesperson, blev folketingets talman och hennes parti fick huvudrollen i det danska parlamentet.

Desperata efter att göra sig relevanta i debatter om invandring och danska värderingar gick det liberalkonservativa regeringsledande partiet Venstre till angrepp mot ”parallella samhällen”. Som det enda land i världen att utropa sina egna bostadsområden som ”ghetton”, annonserade landets statsminister Lars Løkke Rasmussen i sitt nyårstal 2018 att han tänkt göra sig av med de så kallade ghettoområdena en gång för alla: ”Vi ska sätta ett nytt mål om att avveckla ghettona helt. I vissa områden genom att bryta upp betongen och riva byggnaderna. Sprida invånarna och flytta dem till olika områden.”

Tillsammans med Socialdemokraterne och Dansk Folkeparti lyckades den nu avgående regeringen införa sitt ”ghettopaket”. Stora delar av områdenas bostäder ska nu privatiseras och familjernas barn, som bor kvar, tvingas lära sig “danska värderingar” i förskolan. Allt detta för att göra upp med det påhittade hotet från ”parallella samhällen” som utgörs av människor med ”icke-västlig” bakgrund. Den breda alliansen av partier utvecklade denna linje då de tillsammans genomförde ytterligare stramningar på ”utlänningsområdet”. Flyktingars uppehållstillstånd ska vara tillfälliga. Avvisade asylsökande som begått vissa kriminella handlingar ska isoleras på en öde ö. Har en persons medborgarskapsansökan blivit godkänd så ska hen skaka hand med en representant från staten för att tilldelas medborgarskapet. Detta för att visa sin lojalitet gentemot sitt nya land och bevisa att man underkastar sig danska seder och värderingar.

Det har blivit svårt att se skillnad på Dansk Folkeparti, Venstre och Socialdemokraterne. Under valrörelsen konstaterade Socialdemokraternes partiledare Mette Frederiksen vid flera tillfällen att hon vill fortsätta den strama linjen i ”utlänningspolitiken” med Venstre och Dansk Folkeparti, om hon blev landets statsminister. Hennes markering var riktad både som ett svar till det högerextrema partiet Stram Kurs (som bara var några tusen röster ifrån att väljas in), som gick till val på att deportera alla muslimer som befinner sig i Danmark. Men också mot de väljare som lämnade hennes parti för att rösta på Dansk Folkeparti 2015.

Årets valresultat visar att Socialdemokraterne och Venstre stärkt sina positioner genom att sälja ut grundläggande liberala samhällsvärderingar. Dansk Folkeparti har kommit för nära de elitistiska lågor som de sedan sitt grundande varnat för. Och danskarna efterfrågar nu en mer antimuslimsk kurs.

The post Danmark sjunker djupare ner i det bruna träsket first appeared on Opulens.

HÖGER. Pernille Vermund är en av Danmarks största politiska figurer, trots att hennes parti saknar mandat i det danska folketinget. I vår utlyses parlamentsval i grannlandet och nu kan ett parti höger om Dansk Folkeparti vara på väg in i folketinget. Kevin Shakir skriver om Danmarks nya Pia Kjærsgaard.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Under våren trycker Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen på knappen och utlyser folketingsval. Stödet för hans regering vacklar i opinionsmätningarna. Dansk Folkeparti, som varit Venstre-regeringars stödparti sedan 2001, öppnade i höstas för ett framtida samarbete med Socialdemokraterne under partiets kongress. Socialdemokraternes gruppledare Henrik Sass Larsen svarade att Socialdemokraterne har mer gemensamt med Dansk Folkeparti, än deras tidigare regeringspartner, socialliberala Radikale Venstre. Med ett allt svagare borgerligt block kan det vara otillräckligt för Venstre att kämpa för enbart Dansk Folkepartis stöd. Lars Løkke har fått en utsträckt hand från nytillskottet inom den danska radikalhögern.

Samma månad som Socialdemokraterne och Dansk Folkeparti ägnade sig åt sin kongressflört fick Lars Løkke Rasmussen en inbjudan till samarbete av Pernille Vermund, partiledare för Nye Borgerlige. Vermund, som är tidigare kommunpolitiker för det Konservative Folkeparti i Helsingør kommun och suppleant i folketinget, bildade efter folketingsvalet i 2015 det nationalkonservativa och antimuslimska partiet Nye Borgerlige.

Opinionsmätningarna visar mestadels att partiet ligger omkring eller över spärrgränsen på två procent för att komma in i parlamentet och Pernille Vermund har givit Løkke Rasmussen tre krav för att vara med i regeringsunderlaget. Hon vill ha ett “totalt asylstopp”, att staten ska upphöra med att utbetala någon form för bidrag för invandrare och att personer utan uppehållstillstånd omedelbart ska utvisas vid lagbrott. Politiken må vara kortfattad och enformig men intresset för partiet är stort.

Trots att det avslöjats att ett tiotal föreningsordföranden landet över välkomnar nazister till partiet, verkar inget stå i vägen för medial framgång för den sensationella partiledaren som i militaristiska ordalag har omtalat invandring till Danmark som “en invasion”. I tabloiden Ekstra Bladet publiceras hon jämt och är återkommande skribent. Förra året publicerades hennes biografi Värderingskrigaren, författad av tabloiden BT:s politiska redaktör. Söker man efter hur frekvent “Pernille Vermund” omtalats i medierna mellan den 1 januari 2018 och ett år framåt, visar det sig att hon dyker upp i 1 251 artiklar. Jämför detta med de två vänsterpartierna, som tillsammans utgör 12 procent av folketinget, vars partiledare Pernille Skipper och Pia Olsen Dyhr, dyker upp i respektive 1 562 och 1 794 artiklar under samma tidsperiod.

Det vore fel att inte jämföra Pernille Vermunds uppenbara framgångar med en tjugo år yngre Pia Kjærsgaard, vilken på 90-talet lämnade ett högerpopulistiskt Fremskridtsparti i förfall, för att i stället bilda Dansk Folkeparti. Ekstra Bladet gav henne en spaltplats som en del av kampanjen De Fremmede. En kampanj som drevs med olika artiklar som klagade över politisk korrekthet och att man inte får tala hur man vill om “de främmande”. Därtill anklagades invandrare för bidragsfusk. Året därpå ägde folketingsvalet rum och Dansk Folkeparti valdes för första gången in i parlamentet.

Nu, 17 år efter att de valts in i folketinget, är Pia Kjærsgaards Dansk Folkeparti landets näst största parti. DF är större än samtliga partier i den borgerliga regeringen och fortsätter med att stödja den. Pia Kjærsgaard har blivit folketingets talman, författat självbiografier om sina 41 år i dansk politik och lämnat partiledarposten sedan några år tillbaka. Partiet har blivit en naturlig del av den politiska kulturen, förhandlar med samtliga partier och har fått normaliserat sin politik.

De politiska kommentatorerna turas om att konkludera att danskarna efterfrågar ett parti till höger om Dansk Folkeparti. Fortsätter Pernille Vermund som hon har gjort, blir hon en avgörande faktor i årets parlamentsval och möjligen Danmarks nya Pia Kjærsgaard.

Alla artiklar av Kevin Shakir

The post Nytt danskt högerradikalt parti på väg till folketinget first appeared on Opulens.