STATENS KONSTRÅD. Mathias Jansson reflekterar över ”Folkfigur” som är ett nytt konstverk av Ilja Karilampi, beställt och producerat av Statens konstråd. Det rör sig om en moderniserad och digital version av ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Ett verk som förändras under resans gång.

“Folkfigur” är ett nytt konstverk av Ilja Karilampi, beställt och producerat av Statens konstråd. Det är ett verk som är spännande på många olika sätt, dels för att det ger ögonblicksbilder av Sverige i realtid, men också för att det är ett digitalt verk som vem som helst kan äga, i alla fall i teorin.

Sedan 1937 har Statens konstråd verkat med målsättningen att konsten ska ”bliva allas egendom”. Varje år köper man därför in konst som placeras ut på myndigheter, sjukhus och andra offentliga platser. Visserligen är den statliga konsten alla medborgares konst och ägs av oss gemensamt, men själva konstverket är ofta placerat hos någon myndighet eller på en annan ort, så möjligheten att praktiskt uppleva all denna konst som Statens konstråd köper in är begränsad för oss medborgare.

”Folkfigur” skiljer sig på det sättet eftersom det är ett digitalt verk som finns tillgängligt på hemsidan: folkfigur.se. Det bygger på Selma Lagerlöfs roman “Nils Holgersson underbara resa genom Sverige” från 1906. I Ilja Karilampis tolkning är ”Folkfigur” ett troll med vikingahjälm med horn och trollet flyger, på en gås, över Sverige. Vikingar, John Bauers troll och Nils Holgersson är ju så folkligt svenskt det kan bli, eller är det måhända meningen att man ska tolka ”Folkfigur” som en stereotyp bild av svenskheten i dagens mångkulturella Sverige?

Precis som Nils Holgersson reser i alla fall vår ”Folkfigur” genom, eller rättare sagt, över Sverige. Resan pågår under två månader med början nu i december och avslutas i januari 2023.

Varje dag passeras en ny ort som illustreras genom en bakgrund med en bild hämtad från olika webbkameror runt om i landet. När det här skrivs den 2 december befinner sig Folkfigur över Öresundsbron i Skåne. Folkfigur rider på en ström av data som hämtas från olika källor. I nedre vänstra hörnet visas luft och vattentemperatur, dagens skolmat, aktuell radiomusik, och samlad elproduktion. Om man idag ska ta tempen på vad som händer i Sverige behöver man inte träffa och prata med människor utan man kan bara scanna av den digitala motorvägen och se hur det står till. 

Du kan som sagt skapa och äga en egen digital unik upplaga av ”Folkfigur”, men här stöter nog tanken på folklig konst på stoppatrull. För Folkfigur är en NFT, det vill säga non-fungible token, som är en slags digital licens eller äkthetsintyg som används när man säljer digitala konstverk över nätet.

För att kunna skapa en NFT av ”Folkfigur” måste du först börja med att skapa en elektronisk plånbok, och den tröskeln är nog ännu lite hög för ganska många idag. Verket är visserligen gratis att köpa, men upplagan är också begränsad så man kan gissa att det är personer som redan känner till tekniken som kommer att lyckas skaffa sig en egen kopia. Så Statens konstråds tanke om att konsten skulle ”bliva allas egendom” förverkligas nog inte i just det här fallet.

”Folkfigur” är trots det ett spännande och intressant verk. Den är en moderniserad version av ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” och ett verk som förändras under resans gång. Så även om du inte lyckas skaffa dig en NFT av Folkfigur kan du iallafall uppleva konstverket när du vill och oavsett var du bor i landet. 

The post Nils Holgersson i cyberrymden first appeared on Opulens.

KONSTTEMPEL. I år lanserades en virtuell version av den modernistiska pionjären Hilma af Klints aldrig tidigare förverkligade tempelbyggnad. Här berättar Mathias Jansson mer om detta och Hilma af Klints förnyade aktualitet.

Under många år pratade man inom konstvärlden inte så mycket om andlighet i konsten, men under de senaste åren har andligheten kommit tillbaka och även letat sig in i den virtuella konstvärlden.

Hilma af Klint (1862–1944) började sin karriär som en traditionell målare, men efter 1906 blev hennes konst alltmer abstrakt och symbolisk. Inspirationen kom från samtida strömningar inom teosofi och spiritism. Hilma ansåg att hon hade fått ett uppdrag från en högre makt att måla och att hon i sin konst förmedlade ett andligt budskap. Till de centrala verken i hennes konst brukar man räkna ”Målningarna till Templet” som hon skapade mellan 1906 och 1915.

Hilma af Klint glömdes sedan bort av sin samtid, en förklaring är att hon sällan ställde ut sin konst och det skulle dröja 40 år efter hennes död innan man började visa hennes verk igen. Idag tillhör hon de återupptäckta och räknas som en av de stora abstrakta pionjärerna och jämställs med Wassily Kandinsky och andra stora modernister. Under de senaste åren har hennes berömmelse bara växt runt om i världen.

Under sin livstid drömde Hilma af Klint om att bygga ett andligt tempel, i form av en spiralformad byggnad, på en ö i Sverige. Det var ett projekt som aldrig förverkligades under hennes livstid. Men i mitten av oktober i år lanserades en virtuell version av Hilma af Klints tempelbyggnad.

Det är det engelska företaget Acute Art, som under många år specialiserat sig på att samarbete med konstnärer för att ta fram digitala konstupplevelser, som har återskapat templet i virtuell verklighet. Projektet är ett samarbete med Bokförlaget Stolpe som nyligen lanserade en Catalogue Raisonné  med samtliga av Hilma af Klints verk. I VR-verket ”The Temple” kan du uppleva 193 av Hilmas viktigaste verk. 

Acute Art har även en app som är gratis att ladda ner för den som vill uppleva konst i augmented reality (AR), bland annat finns ett antal verk av Hilma af Klint som du kan placera ut hemma på dina väggar. Hilma af Klints verks ägs idag av en ideell stiftelse och är inte till salu.

Vill man äga ett verk av Hilma af Klint går det dock att lösa. Det går att skapa digitala versioner av konstverk och sälja dem som NFT:s, som är en form av digital konst med ett äkthetsintyg. 193 av konstverken finns att köpa som NFT, men upplagan är begränsad till två stycken, så jag förmodar att priset blir ganska högt eftersom det är fråga om exklusiva digitala verk i mycket begränsad upplaga.

The post Hilma af Klint i den virtuella världen first appeared on Opulens.

NEDGÅNG. Intresset och marknaden för NFT-objekt verkar ha mattats av efter pandemin, rapporterar Wall Street Journal.

“Non-fungible tokens” är en typ av äkthetsbevis där ägarskapet lagras i en blockkedja som hindrar ett digitalt konstverk från att kopieras.

Försäljningen av NFT nådde den absoluta toppen med runt 225 000 sålda objekt per vecka i september i fjol – och har fallit till 19 000 den här veckan, ett ras på över 90 procent.

Antalet aktiva kryptoplånböcker har också sjunkit. Från 119 000 stycken i november till någonstans kring 14 000 i skrivande stund.

Enligt Wall Street Journal nådde intresset för NFT sin kulmen i januari i år, då termen var som mest eftersökt på Google, och har minskat med kring 80 procent sedan dess.

I fjol gav sig en rad artister och konstnärer in i NFT-branschen. Konstnären Beeples verk ”Everydays. The first 5 000 days” såldes för 69 miljoner dollar, ungefär 680 miljoner kronor, på Christie’s auktioner i mars i år, ett rekord som verkar hålla i sig framöver.

TT Nyhetsbyrån

The post Marknaden för NFT-objekt bromsar in first appeared on Opulens.

KONST. Projektet Art Value leds av den Litauen-baserade konstnären Das Vegas, artistnamn för Vygandas Šimbelis, och har skapat en samling Non-fungible tokens, så kallade NFT:er, vilka säljs till förmån för Ukraina.

Varje NFT är försedd med ett nummer som representerar ett datum i Ukrainas historia då en viktig politisk eller kulturell händelse ägt rum.

– NFT:erna föreställer inte bara nummer, som alla våra tidigare konstverk, utan också den Ukrainska flaggans färger. Sedanre kommer alla som köpt en NFT kunna anpassa verket på vår hemsida, och på sätt och vis bidra till att skapa konstverket. Varje verk är unikt, och därför går det inte att komma över mer än en NFT med samma datum, säger Vygandas Šimbelis/Das Vegas i ett pressmeddelande.

Alla intäkter från projektet kommer doneras i kryptovaluta och fördelas till hjälporganisationer i Ukraina.

– För att få slut på den terror Ryssland utsätter Ukraina för måste alla bidra på det sätt man kan, oavsett om det rör sig om kläder, mat, eller – som i vårt fall – att samla in pengar genom konst. Vårt mål är att inte bara bidra till Ukraina utan också hedra landets historia, säger Šimbelis.

Anna Brynhildsen

The post Litauiska konstnärer gör NFT:er till förmån för Ukraina first appeared on Opulens.

SOLIDARITET. Pussy Riot-medlemmen Nadezjda Tolokonnikova ska sälja NFT:er till förmån för Ukraina, skriver NME.

NFT, eller “Non-fungible token”, är en typ av äkthetsbevis där ägarskapet lagras i en så kallad blockkedja som hindrar ett digitalt konstverk från att kopieras.

Tolokonnikova är del av del av den nystartade organisationen Ukraine DAO som kommer att släppa 10 000 NFT:S föreställande den ukrainska flaggan. Intäkterna av försäljningen ska gå till organisationerna Return alive foundation och NGO Proliska. Dessutom kommer det att släppas en unik version.

I en intervju med Decrypt förklarar hon beslutet att bara sälja NFT:s med den ukrainska flaggan med att det inte handlar om någon speciell konstnär eller estetik.

– Det handlar om något mycket större än oss alla, det är en gest av ren solidaritet.

Ryssland kategoriserade i december Nadezjda Tolokonnikova som “utländsk agent”. Det är en benämning på medier, organisationer och privatpersoner som anklagas av Kreml för att vara utlandsfinansierade och ägna sig åt politisk verksamhet, och som kan leda till höga böter.

Märkningen skrämmer bort såväl samarbetspartners som källor och har gjort det svårare för många journalister att utföra sitt arbete.

TT Nyhetsbyrån

The post Pussy Riot säljer NFT:er för att stötta Ukraina first appeared on Opulens.

DIGITAL KONST. Det har uppstått en enorm hajp kring konstfenomenet NFT. “Att vara för eller emot en definition av NFT:er som konstverk är inte bara onödigt, utan kanske rentav omöjligt”, skriver Ida Thunström.

Det ligger i konstens DNA att värdet är immateriellt. Det är konstaterat sedan länge, och det borde därför inte vara så förvånande att konst i form av NFT:er (Non-Fungible Tokens) plötsligt säljs för så höga priser. Vi borde inte reagera på att ett konstverk som är totalt icke-materiellt får ett betydande ekonomiskt värde, tvärtom. Så varför har vi gjort det här med NFT till en så stor sak? Jag har funderat.

The post Vårt behov av trams har börjat generera pengar first appeared on Opulens.

KRYPTOKONST. Även British Museum i London ger sig nu i kast med kryptokonsten – genom ett samarbete med en digital plattform, skriver The Guardian. Tillsammans ska de lansera digitala vykort av konstnären Katsushika Hokusai, genom tekniken NFT, “Non fungible token”.

Tekniken kan förenklat förklaras med att ägaren genom ett så kallat NFT får en form av äkthetsbevis, där ägarskapet lagras i en så kallad blockkedja.

Den nya digitala plattformen La Collection lanseras 30 september, och har som mål att inspirera “nästa generations konstsamlare” genom att sälja kryptokonst i samarbete med stora institutioner. Lanseringen sammanfaller med en ny utställning av Hokusai på British Museum, där 103 målningar som inte tidigare visats ingår.

Totalt ska mer än 200 Hokusai-verk säljas som NFT-konst, bland annat den kända “Under vågen utanför Kanagawa”. Vissa kommer att ha fasta priser och andra auktioneras ut.

TT NYHETSBYRÅN

The post British Museum satsar på kryptokonst first appeared on Opulens.

KONSTSENSATION. Nyligen såldes ett digitalt konstverk för drygt 500 miljoner kronor. Den nyheten publicerade vi i lördags. Idag kommenterar Ida Thunström den spektakulära händelsen.

Det finns nog roligare saker att bli påmind om än hur kapitalismens långa fingrar är framme och petar i ungefär allt. Maktlösheten inför detta faktum behöver dock inte vara helt förlamande, utan kan istället få en spännande synvinkel ur vilken vi kan vrida och vända på samtidens egenheter.

The post När konsten blir lika immateriell som pengarna first appeared on Opulens.