SOMMARLOV. Barnradion presenterar två nya program för sommarlediga barn att lyssna på.

Det rör sig om ”Min bästa väns hemliga liv”, som beskrivs som ett nervkittlande mysterium om den 12-åriga Lily som upptäcker att hennes vän är i fara och måste försöka rädda deras vänskap. Det andra programmet är sommarens långa följetag ”Ossians ovanliga nanny” – det beskrivs som ett fantasifullt och underhållande äventyr, som skrivits av Ylva Karlsson och högläges av skådespelaren Olle Sarri.

–   Jag är mycket glad över att jag fått läsa in Ylva Karlssons jättefina bok. Den är spännande och dessutom mycket tänkvärd även för mig som förälder. En riktigt bra familjebok, säger Olle Sarri i ett pressmeddelande.

I sommarlovsmysteriet “Min bästa väns hemliga liv” spelar 13-åriga Gry Eriksson och Theodor Velasco Macauley rollerna som Lily och Aron.

–   Barnradions sommartablå är fullproppad med äventyr, vänskap, mystik och kunskap. På sommarlovet är det perfekt att kasta sig in i en spännande serie och sluka avsnitt efter avsnitt. Vi märker att det finns ett sug hos publiken och att många spänt väntar på sommarens nya produktioner, säger Beatrice Dalghi, samordnare Barnradion.

Anna Brynhildsen

The post Barnradion presenterar två nya program inför sommaren first appeared on Opulens.

ÅTERFÖRD. Efter att ha varit försvunnen i två decennier dök en lyra av brons plötsligt upp i Halmstad igen förra våren. Nu har den renoverats och fontänskulpturen “Musikens källa” som lyran är en del av har åter fyllts med vatten.

Både vem som stal lyran en sommarnatt för 21 år sedan och hur den återlämnades någon gång under påskhelgen 2021 är olösta mysterier – plötsligt hittades den liggandes i den tomma fontänen utanför Halmstads teater, av en medarbetare på teatern.

“När skulpturen varit försvunnen så länge känns det magiskt att ha originalet på plats igen i sin helhet”, säger Joacim Eneroth, intendent för offentlig konst, i ett pressmeddelande från Halmstads kommun.

Skulpturen ”Musikens källa” från 1954, skapad av Bernard Andersson, är konstruerad som en fontän i brons och granit, invändigt klädd med mosaik.

TT Nyhetsbyrån

The post Mystiskt försvunnen i 20 år – lyra tillbaka first appeared on Opulens.

TRONS KRAV. Melker Garay om att låta mysterier förbli mysterier.

Att försöka filosofera kring teologiska spörsmål förutsätter att språket eller rättare sagt orden – som utgör kärnan i allt tänkande – måste vara strikt definierade så att inga oönskade oklarheter uppstår. Utan väldefinierade ord blir det omöjligt att tänka klart, och den som inte förmår att tänka klart kan omöjligen filosofera på ett meningsfullt sätt.

En ung teolog – som till äventyrs försöker närma sig trons fundament – kommer för eller senare inse att han inte nödvändigtvis behöver oroa sig för kravet om ordens kristallklara stringens. Tvärtom kommer han att förstå vikten av oklarhet, det vill säga upptäcka vilka oanade och därtill fantasirika möjligheter det ger upphov till. Någonstans i hans analys kommer han att begripa att centrala ord i all teologi är allt annat än klara. Vilket förmodligen ger upphov till en viss oro hos den unge teologen men när väl denna oro har lagt sig kommer vår religiöst sinnade vän att kunna kasta sig ut på 70 000 famnars djup utan att känna minsta ångest för att orden som bär upp hans tro är grumliga.

Så i sina försök att definiera ordet Gud kommer denne mycket riktigt att ge upp. Inte bara för att ordet Gud är svårt att definiera utan även för att de begrepp som man använder sig av i definition i sin tur skapar problem. Om man exempelvis hävdar att Gud är God och Allsmäktig så inställer sig frågan vad man menar med God och Allsmäktig. Problemet sväller en aning om man före adjektiven vågar sig på att använda sig av begreppet Fullkomligt. Detta har som bekant blivit belyst i det berömda Teodicéproblemet.

Man skulle kunna påstå att vår unge teolog på sätt och vis är predestinerad att resignera inför troskravet att göra sig av med alla föreställningar om ordens stringens och klarhet. Det vill säga, han kommer med lättnad omfamna kyrkofadern Tertullianus ord Credo Quia Absurdum – jag tror emedan det är orimligt. Och det kan han gott göra, speciellt när han kommer till insikt om att hans tro vilar på ett antal mysterier som bör förbli mysterier så länge de skänker en frid och ger en kraft att vilja sina medmänniskor gott. Och icke att förglömma, mildra – för att tala med Hjalmar Söderberg – ens själs obotliga ensamhet.

The post Teologen som bejakade det dunkelt tänkta first appeared on Opulens.