KÅSERI. “Minutrarna innan jag och familjen rullade iväg från hemmet i Malmö hade jag slängt iväg en sista hälsning. Så att alla riktigt skulle förstå hur bortkopplad från verkligheten jag skulle vara de närmaste dygnen.” Stefan Bergmark funderar om inte de sociala medierna fått för stor roll i sitt och andras liv.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

”Drar nu med familjen till svärföräldrarnas torp på Öland över helgen. Brukar betyda ingen täckning för det mobila bredbandet. Så adjö!”

The post Hur mycket behöver vi sociala medier egentligen? first appeared on Opulens.

ALGORITMER. Facebooks nya algoritmer ska ge företräde åt personligt innehåll. Även om det multinationella företaget inte har något redaktionellt ansvar, bör man påta sig ansvar för den information som sprids, menar Kevin Shakir.

Först nekade Mark Zuckerberg till att Facebook använts som verktyg för att påverka det amerikanska presidentvalet. Därefter backade han från sitt uttalande och nu har Zuckerberg börjat handla. Facebook-grundaren har inte bara erkänt att mediet har använts för demokratiskadlig verksamhet som spridning av falska nyheter. Nu gör han det också svårare för traditionella medier att sprida nyheter på plattformen utan vidare förklaring. Nu ska mer personligt innehåll ges företräde. Jag är oroad för vad som kommer att hända med tillgången till nyhetsinformation när ingen märker att det plötsligt sprids färre nyheter i Facebook-flödet.

Jag är uppvuxen på internet. I min familj var det ingen självklarhet med en morgontidning liggande på köksbordet till frukosten. Som tur var investerade min mamma i en dator, som gjorde det möjligt för mig att veta vad som försiggick runt om i världen och få tillgång till all möjlig information. Jag skaffade Facebook när mediet var ganska ungt och minns flödet av information, baserat på en tidslinje snarare än mina intressen, gilla-markeringar, politiska sympatier och all annan information som Facebook hade om mig.

Det var på Facebook som jag lärde mig att navigera genom nyhetsmedierna, deras artiklar och vad de stod för. Någon delade en artikel, jag klickade mig in, läste och klickade vidare till nästa intressanta artikel. Mitt sätt att läsa nyheter förändrades och med tiden förändrade nyhetsmedierna sättet att sprida sina nyhetsartiklar. Facebook har med sina två miljarder användare i världen och fem miljoner i Sverige alltså lyckats förändra både människornas mediebeteende och mediernas beteende och gjort sig till en av världens viktigaste informations- och nyhetsspridare.

För bara några år sedan startade Bonnier mediet KIT, som till skillnad från många andra svenska medier har publicerat sitt innehåll på Facebook med en tanke om att nå läsare och tittare där de redan är: på Facebook. Efter Facebooks förändringar har KIT nu förlorat hälften av sin publik. Rasande läsarsiffror har också drabbat äldre medier såsom Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Tidigare har det visat sig att omkring varannan svensk får sina nyheter genom Facebook. Även om det multinationella företaget inte har något redaktionellt ansvar, bör man påta sig ansvar för den information som sprids av hänsyn till både användarna och de olika aktörer på mediemarknaden som blivit beroende av sidans funktioner.

Mitt Facebook-flöde blir ju inte kortare nu bara för att nyhetsinformationen inte framhävs lika mycket. Den ersätts ju bara av annat innehåll som håller mig och alla andra användare sysselsatta. För mig i dag och troligen för de allra flesta som valt att läsa denna krönika påverkar Facebooks algoritmändring troligen inte alls vårt läsande av nyheter. Men frågan är hur företagets nya strategi kan påverka människors mediebeteende framöver och kanske främst dem som inte har morgontidningen liggande på köksbordet till frukosten.

Alla artiklar av Kevin Shakir

The post Facebooks nya algoritmer ett demokratiproblem first appeared on Opulens.