TRUMP. ”Med alla nedrivande krafter, som skulle spädas på om Trump återkommer till presidentposten, ser onekligen nuläget dystert ut,” skriver Bert Mårald.

Världen håller på att militariseras. Samtidigt vill de flesta se ett slut på våldseskaleringen. Drömmen om en fredlig värld lever vidare, men hur ser vägen dit ut?

I en debattartikel i Dagens Nyheter nyligen ventilerade freds- och konfliktforskaren Erik Melander, utifrån den blodiga kraftmätningen i Ukraina, den intrikata frågan. Utgången är oviss men Melander ser ingen annan utväg än att Ryssland militärt besegras.

Hitler och Putin

I Wilhelm Agrells färska bok En tid för krig. Europas väg mot storkonflikt 1939 och 2022, med en dubbelexponering av Adolf Hitlers och Vladimir Putins krigsplanering, blir slutsatsen densamma. Redan på bokomslaget möts vi av de båda tyrannernas bitska blickar, inriktade på folkförtryck och naket våld.

Det rör sig om imperialistiskt tal om krig som oumbärliga stålbad, där människor ses som kanonmat. I Putins paranoida historieromantiska världsbild, inspirerad av fascistiska ideologer, är utgångspunkten 800-talet.

Finns det en ljusning för ryska folket?

Avlägsna är de program som Hugo Grotius, Immanuel Kant och Raphael Lemkin en gång skisserade för folkrätt, bestående fred och juridisk bestraffning av folkmord. Ryska folket längtar säkert, trots all intern propaganda, innerst inne efter ett bättre styre. Sedan nuvarande regim avvecklats borde det finnas en ljusning för ryska folket. Det nattståndna talet om den egna statens storhet utan hänsyn till medborgarnas välmåga är förlegad.

Historiska paralleller

Militära nederlag kan bana vägen till en anständig stat. Historiska paralleller kan åberopas. Det vilade en naiv aningslöshet över 30-talets appeasement och förnedrande Münchenavtal. Det var först sedan Hitlertyskland militärt besegrats som det blev möjligt att förvandla landet till en fredlig stat, som inte hotade sina grannar.

Även om det kan tyckas långsökt går det att dra en parallell till Sveriges utveckling. 1862 höll domprosten och nykterhetsfrämjaren Peter Wieselgren ett tal vid årsdagen av nederlaget vid Poltava 1709.

På tidens retoriska maner yttrade han att den svenska hjältedikten fick anses avslutad med kapitulationen, men också att den svenska åkerbruksången då tog sin början. Sverige hade letts in på de inre fredliga erövringarnas bana. Wieselgren var påverkad av historieskrivaren Anders Fryxells kritiska syn på Karl XII som regent. Det var åsikter som återkom under Strindbergsfejden.

I boken Tyrannens tid beskriver Magnus Västerbro folkets lidande under Karl XII:s långvariga krig, som sannolikt förkortade stormaktsepoken. Avgörandet för Sverige kom 1809, då Finland gick förlorat. Därefter anpassade sig det bernadotteska Lill-Sverige till att hålla sig inom givna territoriella ramar.

Allvarligt läge om Trump blir återvald

På samma sätt som mindre stater fick europeiska stormakter som Tyskland, Frankrike och Storbritannien gå samma väg. I det läget blir krigen förlegade och som rättesnöre kan FN-stadgans principer få återkomma. Efter det kalla krigets slut fanns en förhoppningsfull glipa, som snart gick förlorad. I Sverige tonades hotbilden ned, med försvagning av militärt och civilt försvar. De flesta blundade för Harvardprofessorn Samuel Huntingtons profetia om kommande kulturkrig.

Med alla nedrivande krafter, som skulle spädas på om Trump återkommer till presidentposten, ser onekligen nuläget dystert ut. Trots det har mänskligheten inget annat val än att på sikt vända militariseringen ryggen. Inte minst till klimatomställning behövs ökade resurser.

The post Dystert världsläge förvärras om Trump blir återvald first appeared on Opulens.

MILITARISERING. “Här kan äntligen demokrater och republikaner enas. Det som kan läka USA är att planetens största krigsmaskin blir ännu större. ” Lars Borghem varnar för en utveckling utanför mediernas strålkastarljus på övergången mellan Trump och Biden.

Nu kan det snart sägas och Vince Cable, tidigare ledare för Liberal Democrats i United Kingdom, säger det i The Independent.  Efter att ha gått igenom alla utmaningar och svårigheter som väntar Joe Biden med klimathotet, coronaviruset, sjukförsäkringssystem och motstånd i kongressen och Högsta domstolen återstår en lösning: en ännu större satsning på vapenindustrin.

Med Joe Biden som president kan USA och Europa ytterligare militariseras. De fyra åren med Trump där han utmålats som i Putins ledband har inte varit förgäves. Under Trumps fyra år har försvarsutgifterna i Nato och i Sverige ökat. Ryssland håller på att rusta upp. I Ryssland beskrivs Nato som aggressivt och i väst är det Ryssland. Medierna och opinionerna är viktiga för att kunna motivera ökade försvarsanslag och sedan kan rustningsspiralen gå ett varv till.

Den artikel jag skrev för Opulens för snart ett år sedan är tyvärr högst aktuell. “Efter att Mattis fick sparken av Donald Trump i december 2018 återgick han till ett välbetalt jobb i styrelsen för vapentillverkaren General Dynamics.” Nu har försvarsminister Mark Esper fått sparken. Han var tidigare lobbyist för Raytheon som tillverkar vapensystemet Patriot som Sverige har köpt. Svängdörrarna mellan vapenindustrin, politiken och medierna fungerar på samma sätt oavsett om en demokratisk eller republikansk president sitter i Vita huset. Vapenindustrin bryr sig inte om vem som är president vilket den här artikeln från The Nation visar.

Stöd Opulens - Prenumerera!

Opulens utkommer sex dagar i veckan. Prenumerera på Premium, 39 kr/mån eller 450 kr/år, och få tillgång även till de låsta artiklarna.

På köpet får du tre månader gratis på Draken Films utbud (värde 237 kr) av kvalitetsfilmer, 30% rabatt på över 850 nyutgivna böcker och kan delta i våra foto- och skrivartävlingar.

PRENUMERERA HÄR!

I Asien är det Kina som är hotet som kan motivera vapenförsäljning till Taiwan, Japan och Indien, skriver Cable. Och Vince Cable säger att hans liberala instinkter reagerar mot denna militarisering. Men att vara liberal är att vara kluven och när han ser tillbaka på hur John F Kennedy enade USA och Europa i kampen mot Sovjetunionen förstår han att Joe Biden kan göra detsamma mot dagens upplevda hot.

Här kan äntligen demokrater och republikaner enas. Det som kan läka USA är att planetens största krigsmaskin blir ännu större. Att EU och Sverige följer efter är en bieffekt. Att krigsriskerna ökar är något man får ta. Upprustningen av det svenska försvaret kommer att genomföras och vi kan förvänta oss ytterligare artiklar på Cabletemat också i svenska medier. Även i USA får man leta för att hitta artiklar som visar att alternativa satsningar på infrastruktur, klimatet och miljön minskar krigsriskerna och innebär fler jobb än inom försvarsindustrin. Här ett exempel av William D. Hartung med en mängd länkar för den som vill fördjupa sig i frågan. Projektet Costs of War vid Brown University är en annan kunskapskälla att söka i.

Medan medierna sysslar med övergången mellan Trump och Biden och om huruvida Trumpångesten snart kan släppa, rekryterar Biden medarbetare som kan fortsätta på den militära vägen som Dwight D. Eisenhower varnade för när han avgick i januari 1961. Sedan dess har det militär-industriella-polititiska-mediala komplexet blivit mångdubbelt starkare. Kärnvapnen har blivit mera spridda och nya vapen som de hypersoniska vapnen har tillkommit. Hur ska denna utveckling kunna brytas?

The post Den vansinniga lösningen first appeared on Opulens.

VALÅRET 2018. “Ådalenhändelserna möjliggjordes av att fackföreningar pressades tillbaka av löntagarfientlig lagstiftning och för att högern populariserat idén om att militären skulle sättas in”, skriver Nathan Hamelberg.

Jämförelser med 1930-talet kastas runt rätt vårdslöst i den samtida politiska debatten men när Sverigedemokraterna föreslår att militär ska sättas in mot civila i förorter så är det objektivt sett en rimlig liknelse. Detta förbjöds 1931 nämligen av en anledning: att militär dödade demonstrerande arbetare (och åskådare) i Ådalen.  Istället för att peka på arbetarrörelsens historiska erfarenheter och hur militären är till för att skydda landet mot yttre hot så svarar statsminister Löfven nu velande – håller öppet för det. Moderatledaren Ulf Kristersson säger dock nej till militär i förorten, men använder krigsmetaforer för att beskriva problemen.

Precis samtidigt föreslår arbetsmarknadsminister Ylva Johansson inskränkningar i strejkrätten med konflikten i Göteborgs hamn som svepskäl. I Göteborgs hamn har arbetet avstannat främst på grund av arbetsköparnas lockout. Att inskränka arbetares rättigheter, att försvåra för arbetsnedläggelse, är just att gå bakåt i tiden. Ylva Johansson uttalar sig positivt om inskränkningar, samtidigt som den utredning regeringen tillsatt inte uttalat sig än.

Är det så här valrörelsen ska se ut? Reaktionära utspel kastas fram från något parti inom högeroppositionen blandat med arbetarfientliga förslag från ministrar i en socialdemokratisk regering? Det är som att regeringen vill göra sig omöjlig att träffa med kritik genom att ducka för alla principfrågor. Som ett speltekniskt underlägset fotbollslag som fått ett flytmål i början av första halvlek och vars strategi är att bara sparka bort bollar, aldrig äga bollen eller spela offensivt.

För att förstå vidden av hur sorgligt det är med att SAP gör sådana här fackföreningsfientliga utspel, liksom att de förhåller sig så svävande till SD:s utspel om att ge polisiära uppgifter till militär, ja då får man gå tillbaka till Ådalenhändelserna – sist människor sköts ihjäl av militär i Sverige. Den tragedin möjliggjordes av att fackföreningar pressades tillbaka av löntagarfientlig lagstiftning och för att högern populariserat idén om att militären skulle sättas in vid protester.

Om man inte vill gå så långt tillbaka som 1931 är det i Filippinerna, Brasilien och Turkiet man får gå för att hitta liknande militarisering som föreslagits den första månaden i valårets Sverige. Inget av dom länderna har fått bukt med kriminalitet eller arbetsmarknadskonflikter. De här förslagen går i motsatt riktning, kan vi få förslag från en arbetarregering som går framåt istället?

Alla artiklar av Nathan Hamelberg

The post Inskränkningar av strejkrätten och militär mot civilia – valåret börjar lukta 30-tal first appeared on Opulens.