FILM. ”Hade det inte funnits en mörk botten hade filmen varit outhärdlig,” skriver Charlotte Wiberg efter att ha sett bioaktuella ”Barbie” i regi av Greta Gerwig. Filmen om den berömda dockan framstår för Wiberg som ett överflöd av rosa existentialism.

The post ”Barbie” ‒ ett överflöd av rosa existentialism first appeared on Opulens.

INTERNATIONELLA KVINNODAGEN. Lagom till internationella kvinnodagen önskar sig Karolina Bergström en svensk Kathryn Bigelow – någon som tillåts ta sig an storvulet filmberättande lika löst och ledigt som den Oscarsbelönade The hurt locker-regissören.

Den australiensiska skådespelerskan Margot Robbie är inte bara ansiktet bakom den bioaktuella superskurken Harley Quinn. Hon har också, tillsammans med Birds of prey-manusförfattaren Christina Hodson, initierat ett program för kvinnliga actionmanusförfattare. ”Det är ingen hemlighet att fler män än kvinnor får i uppdrag att skriva filmmanus med stora budgetar, samtidigt som det finns ett stort antal begåvade kvinnor som gärna skulle slå sig in på detta område”, konstaterar Hodson, som också skrivit manus till den kritikerrosade Transformers-rebooten Bumblebee, i en intervju med filmtidningen Hollywood Reporter.

I höstas inledde även Svenska Filminstitutet en satsning på kvinnliga manusförfattare, där målet är att åstadkomma tio långa spelfilmer med en tänkt budget på över 30 miljoner kronor. Ju dyrare en svensk filmproduktion är, desto mindre chans är det nämligen att den rattas av en kvinnlig regissör.

Enligt en rapport utförd av Filminstitutet var under perioden 2013 till 2017 enbart fyra filmer med en budget på över 35 miljoner kronor regisserade av en kvinna. Detta samtidigt som nära hälften av alla filmer med en budget under 20 miljoner kronor också hade en kvinnlig regissör. Det är med andra ord ett rejält glapp mellan filmbranschens sparsmakade dramer och mer påkostade effekter – med den lågbudgeterade rymdsuccén Aniara som ett kreativt undantag – för kvinnliga regissörer som vill ta sig an något annat än lågprisbetonad diskbänksrealism.

Faktiskt så verkar det traditionellt mansdominerade Hollywood sakta vara på väg åt rätt håll vad det gäller filmisk jämställdhet. Mellan åren 2018 och 2019 dubblerades antalet framgångsrika filmer med kvinnliga regissörer, enligt en studie utförd vid Annenberginstitutet vid University of Southern California som konstaterat att drygt tio procent av de regissörer som stod bakom förra årets hundra mest framgångsrika amerikanska filmer var kvinnor.

Exakt vad det försiktiga skiftet beror på – och hur stor roll metoo-rörelsen kan ha spelat – är fortfarande svårt att säga. Men även om Hollywood har en mer grundmurad tradition av att satsa på det vi kallar storfilm, har även det lilla filmlandet Sverige på senare år lassat stora produktionssummor på satsningar som kärleksdramat Eld och lågor där svulstiga effekter satte sprätt på hela 55 miljoner kronor, det verklighetsbaserade fängelsedramat 438 dagar som kom att kosta 43 miljoner kronor, och småstadshyllningen Tårtgeneralen där 34 miljoner kronor fick bekosta skrönan om världens längsta smörgåstårta.

Så, lagom till internationella kvinnodagen önskar sig denna skribent en svensk Kathryn Bigelow – någon som tillåts ta sig an storvulet filmberättande lika löst och ledigt som den Oscarsbelönade The hurt locker-regissören, och som också tillåts närma sig andra genrer än drama och komedi. Visst har det senaste svenska filmdecenniet bjudit på fler kvinnoregisserade filmpärlor än någonsin tidigare. Men för att talet om rättvis represenation ska bli något annat än vackra ord måste även kvinnliga regissörer få tillgång till de stora produktionspengarna, och även flådiga actionfilmer få berättas ur något annat än den gängse manliga synvinkeln.

The post Kvinnofilm på lågbudget first appeared on Opulens.