MINNESORD.  Ivo Holmqvist minns en mångsidig författare som bland annat skrev en på sin tid mycket uppmärksammad nyckelroman.

Kemisten, författaren och konstnären Lise Drougge har avlidit vid hög ålder – hon var född 1919. Vid sidan av sin långa lärarkarriär i Stockholm och landsorten skrev hon ett tjugotal böcker, de flesta utgivna på Lars Hökerbergs förlag. Hon hade flera utställningar av sin konst, fick många välförtjänta stipendier, och flera romaner prisbelönades. När Svenska Dagbladet 1954 gav henne sitt pris för ”Så glad” motiverades det så här: “Det har sagts om Lise Drougge att hon har en skärva av trollspegeln i ögat, en så skarp psykolog är hon och så utan illusioner berättar hon verklighetens onda sagor. Men hon befolkar dem med alldeles levande människor, inga konstruerade figurer.”

Den formuleringen gällde i hög grad också för ”Lektor Viktoria” som hon fick ett andra pris för 1971, i förlaget Askild & Kärnekulls tävlan om den bästa tjänstemannaromanen (det första gick till Harry Levin för ”Brännmärkt i statens tjänst”). När Margareta Ekström recenserade den i Expressen ansåg hon att det var ”en roman av det spirituella slaget som är släkt med det goda kåseriet.” Så kunde den läsas i Stockholm, men kanske inte alltid riktigt lika välvilligt i den mellanskånska småstad där handlingen utspelar sig. Författare till nyckelromaner som håller sig närgånget till en identifierbar verklighet gör klokt i att vänta med att ge ut boken tills de bytt arbetsplats. Så var det med ”Lektor Viktoria” som kom när Lise Drougge lämnat Eslövs Högre allmänna läroverk och blivit metodiklektor vid Lärarhögskolan i Malmö och sedan i Stockholm, om jag minns rätt.

Om romanens lärarporträtt surrades det en del (på glasfönstren i Läroverkets aula fanns bilder på vackra bikupor) i en småstad vars invånarantal länge höll sig kring 8.000 och där många kände de flesta. Boken var till delar träffsäker, men inte alltigenom sympatisk. Jag tog studenten där sju år tidigare men kunde fortfarande identifiera många i romanens lärarstab som i verkligheten var högt kvalificerad. Flera var likt Lise Drougge disputerade lektorer. De hade nära till forskarborden på Lunds UB, och inte få var framgångsrika läroboksförfattare. Man var hyfsat avlönad. Under de åren sattes riksdagsledamöternas lön i nivå med en läroverkslektors. Till turbulensen i romanen hör att man är mitt uppe i skolans omvandling i en orolig tid som medförde ett olustigt resultat. Stor sak, ”Lektor Viktoria” är inte längre en nyckelroman när den generation som fortfarande vet vem som är vem i den och kan låsa upp låsen snart är borta.

The post Lise Drougge har avlidit first appeared on Opulens.

FÖRFATTARSKAP. Författaren, översättaren och litteraturkritikern Margareta Ekström har nyligen avlidit i en ålder av 91 år. Ivo Holmqvist ser tillbaka på ett läsvärt författarskap.

”Det är en briljant bok” avslutade jag min recension av Margareta Ekströms Kvinnan som reste med Montaigne när den var ny för 40 år sedan. Redan till det yttre är den mycket tilltalande, med ett omslag av Jan Biberg som skulle ha hedrat de tyska målarna från romantiken, med en fönsterutsikt mot Neckar och ett blåtonat fjärran Heidelberg.

Kvinnan som reser med den franske 1500-talsfilosofen är en 33-årig konstskribent som brutit upp ur sitt äktenskap sedan hennes man varit otrogen. Hon bilar ner till kontinenten under lågsäsongen och tar in på en slottspension innan turisterna invaderar. Där träffar hon en klok äldre man, försöker förgäves komma slottsfrun in på livet, och stöter samman med en kollega hemifrån.

Hon läser Hermann Hesse, vandrar i bergen, och upplever på slutet en kort, intensiv kärleksnatt och blir med barn – men klarar sig utan män. Men det är bara halva boken, resten är utdrag ur Margareta Ekströms egen dagbok, med ironiskt lekfulla kommentarer: ”Farväl, oh läsare, lev väl och dikta gärna vidare om hennes  stolta, egensinniga liv…”

Ett slaganfall 1995 satte stopp för Margareta Ekströms alltigenom läsvärda författarskap som präglades av en uppdrivet god smak, inte sällan på gränsen till det preciösa. En hel del är skrivet om henne av hennes allra närmaste, av Per Wästberg, i den memoardel som heter Hemma i världen. De hade träffats 1966 (hennes äktenskap med författaren Carl-Erik Nordberg upplöstes 1969, efter femton år). Och med mera kritisk och ambivalent blick av deras dotter Johanna Ekström i flera av hennes böcker.

The post Margareta Ekström 1930-2021 first appeared on Opulens.