SAMARBETE. Idag presenterar vi ett utdrag ur ett samarbetsprojekt där Emma Eriksson Olsson, välkänd poet för Opulens trogna läsare, skrivit dikter och konstnären Magnus Petersson skapat bilder.

Under ett års tid har Magnus Petersson och Emma Eriksson Olsson samarbetat i ett projekt som haft arbetsnamnet “Korrespondens från Ensligheten”. Det går till så här: Magnus sänder Emma bilder att tolka i text och Emma sänder Magnus texter att tolka i bild.

Slutmålet är en gemensam utställning lite längre fram. Magnus är yrkesverksam konstnär, medlem i Konstnärscentrum och Smålands konstnärsförbund, medan Emma är poet utgiven bland annat på Smockadoll förlag. Men också publicerad här i Opulens, bland annat med två längre diktsviter, “Den återfunna bilden” och “Från Landsorten.”

– Det finns ett tydligt gemensamt språk i våra verk trots de olika uttryckssätten säger Emma och Magnus. Vi ser att vi i våra enskilda verk ofta möts till exempel i den fastnade blicken på en torkvinda som kämpar för att hålla sig upprätt i en snöig villaförort. Tomheten och skönheten av Sveriges otaliga landsvägar, en melankolisk tolkning av samtidens landsbygd och mindre orter.

Här presenteras ett utdrag ur deras samarbetsprojekt. 

CLEMENS ALTGÅRD

Korrespondens från Ensligheten

I frånvaro av dagsljus
blir de osynliga band
som binder oss samman
allt för tydliga

låt oss säga att det är torsdag
tusen dagar kvar till vår

jag låter mitt andetag falla
mellan springorna i golvet

letar efter andra landskap
bland trasmattans kulörta larm

bara om vi låter ett ljus lysa under natten blir jag lugn

Du låter bilfärjans dunkande bli en del av pulsen
klyver det svarta vattnet tillsammans med båtkroppen
det är natt och snart är du hemma igen
trots att ensamheten för dig
är så mycket lättare att förstå
noll grader och isen väntar otåligt på sin tur
en röd Fiat Panda på tomgång
på bilradion undrar Haddaway vad kärlek är
om och om igen

Bara detta om vinterhuden
                    andra rörelser än dina 

buss 157
hur den redan gått hem

den spårlösa snön
            ett minne som skakar

hörde du min täckjacka frasa?

ville bara säga
                       jag färdas igen

Här, en stigguide för vandring bland röda minnen
här ett sällskap i tysta skogar

bara ett förslag på inledning
ingenting du måste
men barrträden får du fästa dig vid

stanna tills himlen gör något pastelligt mot sig själv

så här går det till när oroliga sover:
sätter fem fingrar mot bark
blåbärsris där ångest bor

mossa mot allt vi trodde vi inte kunde glömma

The post Dikt och bild: “Korrespondens från Ensligheten” first appeared on Opulens.