BÖCKER. Erik Bovin har tagit del av en aktuell rapport om bokbranschens utveckling under de senaste decennierna. Här följer hans reflektioner över hoten mot den fysiska boken.

Hur ska det gå för problemsegmentet? Ni som läste tredje delen i Stefan Lindbergs artikelserie i Expressen i fjol minns kanske anekdoten om ett samtal under bokmässan med en berusad höjdare i förlagsbranschen som myntade uttrycket för att beskriva den sorts litteratur som varken förlaget eller författaren tjänar på men som likafullt utgör en inte oväsentlig del av kvalitetslitteraturen. Alla som bryr sig det minsta om den kvalificerade litteraturens fortlevnad borde ömma för detta segment. Läget är minst sagt bekymmersamt. Det blir om inte annat tydligt för den som läser Svenska Förläggareföreningens nya rapport ”Det digitala genombrottet: Den svenska bokbranschens utveckling mellan 2003 och 2023”.

Minskad bokförsäljning

Att allt färre köper och läser fysiska böcker torde inte ha undgått någon. Jag har alltid tänkt att bokförsäljningen i vårt land minskat, ja, åtminstone sedan slutet av 80-talet. Det var trots allt då tv:n på allvar tog upp konkurrensen med boken om folkets uppmärksamhet. Fram tills dess var televisionen rätt tråkig. Med tv-såpornas uppsving och en ungdomskultur som sakta men säkert började leta sig in i televisionen blev dumburken desto mer attraktiv. Dessutom blomstrade pop- och videokulturen. Sedan kom 90-talet, ZTV och med det en ironisk och ytlig attityd som anammades av en ny generation. Beskrivningen av denna utveckling borde räcka som förklaring till bokens låga status, tänker jag.

Ett otippat rekordår för böcker

Men under millennieskiftet händer något och 2003 är, otippat nog, något av ett rekordår för bokförsäljningen. Faktum är att från 2003 fram till 10-talet öppnas det fler bokhandlar än det läggs ned. För 15 år sedan uppskattade man att 40 procent av befolkningen läste böcker regelbundet. En oväntat positiv trend som emellertid visar sig vara kortlivad. 2021 har siffran sjunkit till 31 procent.

Den fysiska boken är hotad

Det råder inget tvivel om att den fysiska boken är hotad. Siffrorna talar sitt tydliga språk. 2003 såldes 40 miljoner tryckta böcker. Sedan dess har försäljningen nästan halverats. I fjol såldes endast 24 miljoner tryckta böcker.

Bokbranschen har under lång tid präglats av en kärlek till boken. En markant förändring har dock skett i och med ljudboksboomen. Ljudbokskonsumenterna är i regel långt ifrån litteraturälskare, data som ger unik inblick i deras konsumtionsbeteende visar att påfallande många somnar med en ljudbok i öronen. När förlag köps upp av stora ljudboksförlag krävs ingen Einstein för att förstå att det hjärta som klappar för boken får ge vika för en mer cynisk litteratursyn liksom ett tänk i strikt kommersiella banor.

Skräddarsydda verk för ljudboksformatet

I dag existerar redan litterära verk skräddarsydda för ljudboksformatet. Dessa kallas inte romaner utan ”berättelser” och de som genererar flest lyssningar tycks vara utarbetade efter ett färdigt recept som lyder: färre huvudpersoner, fler verb och kortare meningar.

När det gäller en fysisk bok spelar det rent försäljningsmässigt ingen roll om läsaren struntar i att läsa ut boken. Men som förläggaren Svante Weyler påpekar i kapitlet ”Förläggeri i disruptiva tider” är det annorlunda med ljudboken: ”Lyssningen ersätts per minut och en uttröttad lyssnare är en direkt förlust för förlaget och författaren som tröttat ut honom eller henne.”

Att förlagen, tack vare data, på förhand vet vad lyssnarna vill ha och lönsamheten är avhängig förmågan att servera dem just detta förklarar varför vissa kommersiella författare är hårt styrda att skriva på ett visst sätt samt varför denna utveckling lär fortsätta. Om detta blir normen – varför behövs då alls författare? Ljudboksanpassad litteratur kan ju lika gärna produceras av AI.

AI oroar

I rapportens avslutande kapitel är man försiktig med att sia om framtiden. Likväl blottas en inte helt obefogad oro för en utveckling där förlagen tack vare AI bokstavligen kan komma att spotta ur sig böcker.

Norge en förebild

Rapporten avhandlar förlagens kriser och de utmaningar digitaliseringen medfört medan författarnas erkänt usla villkor ägnas mindre uppmärksamhet. Svenska författare har alla skäl till att titta avundsjukt på sina kollegor i grannlandet. Fasta bokpriser, generösa statliga stipendier och en inköpsordning som kort sagt går ut på att staten köper in mer än 700 exemplar av nästan all skönlitteratur leder till att norska författare är garanterade en viss inkomst medan svenska författare utan bästsäljare i bagaget tvingas se sig om efter andra försörjningskällor. Jag är nog inte ensam om att tycka att Sveriges litterära system bör ses över med Norge som tänkbar förebild.

Bokens glansdagar är förbi

Ofta när författare, förläggare och annat branschfolk ondgör sig över branschens bistra utveckling låter det som att det inte bara vore önskvärt utan dessutom möjligt att isolera den från världsutvecklingen i övrigt.

Till rapportens förtjänster hör att man inte blundar för hur framväxten av till exempel fildelning, strömningstjänster och smarta telefoner påverkat såväl samhällets som den enskilda individens inställning till den fysiska boken. Att bokförsäljningen på ett mirakulöst vis ska hitta tillbaka till sina glansdagars nivåer är det nog få som tror, i synnerhet i dag när det stora flertalet även slutat köpa skivor, filmer och knappt går på bio längre. Så varför låtsas som att det är möjligt?

Varför är den fysiska boken viktig?

En fråga som inställer sig däremot, och det med rätta: Varför är den fysiska boken viktig i dag? Vissa litterära verk fungerar som bekant inte i ljudboksformat och den fysiska bokens existens är mig veterligen säkrad då den alltid kommer tilltala en hängiven skara litterater och andra finsmakare. Men om vi bortser från dem och vänder oss till den breda allmänheten. För gemene man, är inte utbudet med e- och ljudböcker tillräckligt? Nja. Fysiska böcker bidrar till ökad läsförståelse. Detta kan inte nog understrykas!

Kognitiv forskning visar att vi är bättre på att tillägna oss information på papper än på skärm. Och även om litteraturen, rent krasst, inte har samma betydelse i dagens postindustriella era tyder inget på att behovet av att kunna hantera, tolka och värdera information lär minska. Det vill säga om vi inte är beredda att överlämna allt tankearbete åt ”robotarna”.

Gör oss till bättre läsare

Detta ”problemsegment”, dit nästan all litterärt avancerad prosa hör, må fortsatt vara ett ekonomiskt problem. Ändå är det just detta segment som gör oss till bättre läsare. Och till skillnad från de ”perfekt förpackade” berättelser som omger oss kan den avancerade litteraturen – i bästa fall – ge oss det vi inte visste att vi ville ha.

The post Har fysiska böcker någon framtid? first appeared on Opulens.

SPANING. Katrine Hamoris spaning är att ljudböcker baserade på klassiker inte kommer att bli storsäljare. Det går ju inte att lyssna på dem under bilkörning för då finns risken att man kör av vägen. Men hundägare är lyckligt lottade.

Många nybörjare som försökt sig på att meditera upptäcker hur svårt och kanske till och med omöjligt det är när tankarna vägrar att släppa taget om hjärnan. Forskare varnar för det som har blivit så vanligt i vår hektiska tid; en upplevelse av att tankarna är på ett helt annat ställe än där kroppen är. Hjärnan är upptagen med en sak medan kroppen är i färd med något helt annat. Man är liksom på två ställen samtidigt. Det är precis så besvärligt som det låter att inte vara riktigt närvarande i stunden och kan nog i längden vara direkt skadligt för välbefinnandet eftersom det leder till stress och möjligen till en allmän känsla av obehag. Här kommer så mindfulness in i bilden. Det är ett koncept hämtat från buddismen och innebär i princip att man ska lyssna inåt och rikta sin uppmärksamhet mot den egna kroppen och andningen. Hälsofördelarna med mindfulness är belagda, det har visat sig att det sänker stressnivån och även graden av ångest kan minska. Förutom detta hjälper mindfulness förmågan till koncentration.

Meditation är ett vanligt medel att uppnå mindfulness, men det är verkligen inte alls enkelt att utöva och alla klarar inte av det. Det kan vara att man har svårt att sitta still och en del kan till och med få ökad ångest av att försöka meditera.  Det finns faktiskt andra, mindre omtalade sätt än meditation som man kan använda sig av för att uppnå den efterlängtade inre friden och lugnet. Ett effektivt sätt är att lyssna till musik och då verkligen lyssna intensivt. Börjar tankarna då vandra mot tvättstugetider eller middagsplanering är det bara att tänka färdigt, stoppa musiken och sedan gå tillbaka och lyssna igen.

En annan enkel metod att hjälpa hjärnan att koppla av och bort sådant som oroar, är den så kallade 5-4-3-2-1-metoden. Den bygger egentligen på den urgamla räkna-får-principen, det vill säga att man riktar koncentrationen mot något oväsentligt som gör andra tankar svåra att tränga igenom. Metoden går ut på att tänka på fem saker man kan se, fyra saker man kan ta på, tre saker som man kan höra, två saker som luktar och en sak som man kan smaka på. Det är förvånansvärt effektivt och ett enkelt sätt att hjälpa hjärnan släppa andra, kanske negativa tankar.

Stöd Opulens - Prenumerera!

Opulens utkommer sex dagar i veckan. Prenumerera på Premium, 39 kr/mån eller 450 kr/år, och få tillgång även till de låsta artiklarna.

På köpet får du tre månader gratis på Draken Films utbud (värde 237 kr) av kvalitetsfilmer, 30% rabatt på över 850 nyutgivna böcker och kan delta i våra foto- och skrivartävlingar.

PRENUMERERA HÄR!

Många har lagt märke till att lägga pussel är ett fantastiskt sätt att koppla av på samtidigt som det tränar kreativiteten och ger struktur.

Att lyssna till ljudböcker har ökat enormt i popularitet. Det är inte att förundras över att det är just feelgood-romaner som många vill lyssna på. Kanske är orsaken så enkel som att just den genren inte kräver så fullständigt hundraprocentigt aktivt lyssnande. Dessa romaner är ofta uppbyggda efter en given mall och efter en bestämd dramatisk kurva och skapar på det sättet ett stillsamt tempo utan större överraskningar och framför allt utan otäckheter eller obehagliga överraskningseffekter.

Det är helt enkelt vilsamt att lyssna till denna typ av berättelser. Det finns till och med ett sorts hårband med inbyggda hörlurar som inte skaver eller trycker när man ligger med huvudet på en kudde.

Det är inte så svårt att inse att en inspelning av Kafkas ”Processen” eller varför inte Hemingways ”Den gamle och havet” inte är de ultimata avkopplingsromanerna. De kräver fullständig koncentration för att kunna hänga med i och avnjuta till fullo – och då är hela idén med avkoppling förfelad. Så min spaning är att planen att göra ljudböcker av klassikerna inte kommer bli en storsäljare. Det går ju inte att lyssna på dem under bilkörning för då finns risken att man kör av vägen eftersom uppmärksamheten inte är riktad mot trafiken då. Och inte somnar man så lätt av att man ligger och undrar över hur det ska gå för fiskargubben.  

De som är hundägare är lyckligt lottade. Inte bara för att hundar är allmänt mysiga varelser, tillgivna som inga andra, de tvingar en också att rikta sig mot något helt annat, någon utanför en själv. Genom att rikta sitt medvetande mot djuret, hålla ögonen på dess rörelsemönster, se hur den sätter ner tassarna och iaktta svansens rytmiska svängningar kan man faktiskt uppnå total mindfulness.

The post Hamori: “Mindfulness” first appeared on Opulens.

ÖKNING. För första gången abonnerar mer än en miljon hushåll i Sverige på ljudböcker. Det visar nya siffror från företaget Mediavision. Det betyder att 280 000 fler hushåll har tecknat abonnemang under de senaste 12 månaderna.

Det nya rekordet är ingen pandemieffekt enligt Mediavision som i stället lyfter fram den kraftiga priskonkurrensen mellan många likartade erbjudanden som en förklaring. Dessa har i sin tur gjort att själva omsättningen inte vuxit i samma takt som antalet abonnenter. Hushållen betalar i genomsnitt mindre för sina abonnemang än tidigare och byter också mellan olika ljudboksleverantörer.

Mediavision bygger sina analyser på online-intervjuer med 3 000 personer i åldrarna 15–75 år varje kvartal.

TT Nyhetsbyrån

The post En miljon hushåll abonnerar på ljudbok first appeared on Opulens.

ARBETSVILLKOR. Fjolårets bokförsäljning ökade från en rekordnivå till en annan. Totalt steg den med 6,3 procent och pandemin trots vara en av förklaringarna.

– Det verkligt intressanta blir att se om det här håller i sig, säger Erik Wikberg, forskare på Handelshögskolan.

Erika Josefsson/TT

The post “Oskälig ersättning” trots ökad bokförsäljning first appeared on Opulens.

RAPPORT. Barn i bokslukaråldern – 9–12 år – lyssnar mest på ljudböcker, klart mer än vuxna. Det framgår av en ny rapport från Svenska Förläggareföreningen.

Det betyder att barns ljudbokslyssnande följer samma mönster som för bokläsning generellt, konstaterar litteratursociologerna Ann Steiner och Karl Berglund vid Uppsala universitet som har skrivit rapporten “Barnlitterära strömningar. Om ljudböcker för barn”, på uppdrag av Förläggareföreningen.

TT Nyhetsbyrån

The post Bokslukande barn stora ljudbokskonsumenter first appeared on Opulens.