1900-TALET. I Geniet från Breslau låter Lena Einhorn paret Habers strävanden avtecknas mot en historisk fond där skarpt tecknade miljöer från det tidiga 1900-talet bidrar till att skapa en förståelse för huvudpersonerna, skriver Elisabeth Brännström.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Geniet från Breslau av Lena Einhorn
Förlaget Natur & Kultur

Den 22 april 1915 vid slaget vid Ypern i Belgien användes kemiskt framställda vapen för första gången i strid. Den klorgas som tyskarna släppte fram orsakade oerhörda lidanden och stora mänskliga förluster. Många ögonvittnesskildringar berättar om hur franska soldater, först och främst från det algeriska förbandet, låg döende i svåra plågor på slagfältet med fradga skummande runt munnarna. Klorgasen, som från början var tänkt att möjliggöra industriell framställning av konstgödsel, skulle senare komma att användas som insektsdödare för att till sist bli (ö)känd som Zyklon B, den giftgas som användes för att mörda oskyldiga människor i nazisternas koncentrationsläger.

Med tanke på att Zyklon B tog livet av många miljoner judar, känns det lite ironiskt att klorgasens upptäckare, kemisten Fritz Haber från Breslau, var av judisk börd. Haber hade under sin väg mot berömmelse, militära utmärkelser och Nobelpris ständigt känt av de fördomar mot judar som initialt hade hindrat honom från att stiga i graderna inom den tyska universitetsvärlden, men med outtröttlig energi hade han arbetat sig upp och i april 1915 var han på väg att uppnå det anseende han så hett längtat efter. Tyvärr hade Haber under årens lopp tappat en så stor del av sin moraliska kompass att hans fru, Clara, en likvärdigt begåvad kemist och den första kvinnliga doktoranden i kemi inte längre stod ut. Istället drabbades hon så svårt av det lidande Haber hade orsakat att hon tog sitt liv genom att skjuta sig med hans tjänstepistol efter giftgasattacken vid Ypern.

[CONTACT_FORM_TO_EMAIL id=”2″]

Lena Einhorn har nu valt att skriva en roman, Geniet från Breslau, om dessa två extremt begåvade människor som båda med stor envishet kämpade för att nå sina mål inom ett samhällsklimat som, trots sin aura av framtidshopp och tro på nya uppfinningar och vetenskap, även innehöll en skrämmande mängd väl etablerade fördomar, ofta riktade mot judar och kvinnor.

Paret Haber hade alltså mycket att kämpa emot, särskilt Clara som även hon hade judisk bakgrund. Både kvinnor och judar motarbetades inom universitetsvärlden och Clara släpade på en tung ryggsäck på sin väg mot framgång. Inte heller utvecklade sig äktenskapet med Haber till det kreativa samarbete mellan jämlikar som han hade utlovat under flera års envetet friande. Clara fastnade istället liksom många andra till stor del i hemmet, dåtidens klassiska kvinnofälla.

I Geniet från Breslau låter Lena Einhorn nu paret Habers strävanden avtecknas mot en historisk fond där skarpt tecknade miljöer från det tidiga nittonhundratalet bidrar till att skapa en förståelse för Fritz och Clara och det samhälle de levde i. Romanen gapar över otroligt mycket, alltifrån kvinnoförakt och antisemitism till Europas politiska och vetenskapliga utveckling från 1800-talet och framåt, utan att berättelsen därför förlorar sitt fokus. Inte minst framträdande är den underliggande frågan om vad som förvandlar vissa offer till förövare. Fritz Haber, det framgångstörstande offret som förvandlas till en hänsynslös streber, blir i Einhorns framställning oroväckande trovärdig medan Clara, den karaktär som förs närmast läsaren, får utgöra romanens plågsamt känsliga smärtpunkt.

En de starkaste scenerna i romanen är när Claras gråt tonar fram som ett sorgset ackompanjemang till ljuden från de panikslagna, fastkedjade försöksdjur som långsamt gasas ihjäl av Fritz Habers klorgas. En mycket tydlig hänvisning till den stora mänskliga tragedi som var på väg att drabba Europa.

Alla recensioner av Elisabeth Brännström

The post Stark roman med historisk fond first appeared on Opulens.