ANDRA VÄRLDSKRIGET. Under årets sista veckor publicerar vi den tecknade serien Alla ni gärningsmän av Lejla Zjakić. Serien handlar om partisantjejen Lepa Radić, som stred mot nazisterna i nordvästra Bosnien. Detta är den fjärde och avslutande delen. Vladan Lausevic har gjort översättningen till svenska. 

GRMEČ, FEBRUARI 1943

44.672802, 16.450858

Som medlem i högkvarteren för evakueringen av skadade och befolkningen från hotade områden, var Lepa, sedan den 20 januari 1943, en av de mest framträdande ledarna för flyktingar som under februari 1943 befann sig i det frusna Grmeč.

Hon organiserade evakueringen av skadade från krigsveteranernas hem i Srednji Dubovik, ledsagade flyktingar, män, kvinnor och barn, och gav dem råd angående hur de skulle agera under bombningen.

Ett härbärge under Lepas ledning blev plötsligt belägrat. Hon avfyrade alla skott från sitt gevär mot tyskarna och försvarade sig genom att uppmana människorna till att slåss med sina bara händer, och att inte ge upp.

– Döda mig, folket är oskyldigt!, skrek Lepa.

Nedre bildrutan: Nazister från 7:e SS divisionen Prinz Eugen (bestående av jugoslaviska tyskar) tog henne till fånga och efter tre dagars misshandel satte de henne framför järnvägen nära tågstationen i Bosanska Krupa.

BOSANSKA KRUPA, 8:e februari 1943

44.886730, 16.151067

Hennes händer blev bundna med en telefonsladd, hon var utan skor, bara klädd i ullsockor, utmattad – men stolt och trotsig.

Pratbubblan:  – Vi erbjuder att låta dig leva, i utbyte mot namnen på kommunistpartiledaren och människorna i härbärget.

Nedre rutan:  – Jag förråder inte mitt folk. De som du frågar efter kommer att visa vilka de är efter att de lyckats utplåna alla er onda människor till sista man. Länge leve kommunistpartiet och partisanerna! Kämpa för folkets frihet!

Den 11 februari 1943 fick SS-översten Schmidhuber en avrättningsrapport från sina underordnade:

“En bandit som hängdes i Bosanska Krupa visade en oöverträffbar envishet.”

Hon var 17 år vid tillfället.

Den 20 december 1951 blev hon utnämnd till folkhjälte.

Du har format och danat vår stad Lepa. Din energi genomsyrar den, och oss alla.

Epilog 

Denna serie berättar historien om den unga bosnienserbiska partisanen, Lepa Radić, som föll offer för nazisterna och hängdes i min hemstad Bosanska Krupa i Bosnien-Hercegovina i februari 1943. Bosanska Krupa var vid tillfället en del av den Självständiga Staten Kroatien (NDH), som var Nazitysklands och det fascistiska Italiens marionettregim och opererade under ledning av den kroatiske fascisten och ustasjen Ante Pavelić. Den skapades efter ockupationen av Jugoslavien i april 1941. De jugoslaviska partisanernas uppror mot den fascistiska regimen var framträdande i Bosanska Krupa och regionen Krajina, som vid den tidpunkten var befolkad av bosniaker, kroater, serber, judar, romer med flera.

Den fascistiska regimens mål var etnisk rensning, “etniskt rena” nationer och förintelse av all politisk opposition. Påtvingad storskalig migration gick hand i hand med etableringen av koncentrationsläger och massavrättningar över hela NDH territoriet. Som socialistiskt land gjorde Jugoslavien starkt motstånd mot att bli ockuperade och gjorda till offer, genom “heroisk” attityd manifesterad genom partisanrörelsen och den kommunistiska ideologin. Lepa Radić har fortfarande en dubbel beskaffenhet för mig: hon är både “ett offer” och “en hjälte”. Hur kan dessa egenskaper samexistera?

Detta projekt belyser min komplexa relation till min hemstad och dess krigshärjade förflutna, och tar itu med utanförskap som något som existerar inom en själv och i ens närmaste omgivning. Genom att gestalta berättelsen om Lepa Radić vill jag förstärka den relationen och göra den mer påtaglig.

The post “Alla ni gärningsmän” – del 4 first appeared on Opulens.

ANDRA VÄRLDSKRIGET. Under årets sista veckor publicerar vi den tecknade serien Alla ni gärningsmän av Lejla Zjakić. Serien handlar om partisantjejen Lepa Radić, som stred mot nazisterna i nordvästra Bosnien. Detta är den tredje delen. Vladan Lausevic har gjort översättningen till svenska. 

Övre rektangeln: KOZARA, NOVEMBER 1941

45.000016, 17.000011

Det första angreppet mot Kozara-upproret ägde rum 1941. Lepa var där, med all sin styrka och sina unga visioner. Med tro på sitt mångfaldiga land och dess befolkning, uthärdade hon den kalla bosniska vintern, blod, svett, och det hårda tyska språket.

Nedre  rektangeln: Under angreppet arresterade ustasjas Lepa och alla andra medlemmar i Radić-familjen. De placerades i det gamla Gradiškafängelset i Jasenovac – ett förödande koncentrationslägers-komplex, styrt av den fascistiske djävulen Pavelić.

Ustasja begick många brott – mördade och massakrerade på flera olika sätt: med eldhandvapen (pistoler, gevär, kulsprutor och maskingevär), kalla vapen (knivar, stenar, yxor, stänger, hammare, trä- och järnspikar, träpålar och käppar). De begick även mord genom hängning, bränder (såväl döda och levande brändes), utsvältning, exponering för smittsamma sjukdomar, törst och hårt fysiskt arbete.

Lepa och Vladet torterades under 20 dagar, men blev därefter frisläppta med olaglig hjälp från partisanernas sympatisörer.

Efter att ha lämnat fängelset den 23 december 1941, tillsammans med sin syster Dara, blev Lepa soldat i den sjunde partisan-divisionen i den andra Krajina-enheten. Hon var sjukvårdare i divisionen, sedan granskare vid en ungdomskurs i byn Lamovita, nära Kozara, och aktivist i Prijedor-området. I slutet av maj 1942 blev hon antagen som medlem i det jugoslaviska kommunistförbundet.

Rutan med den äldre partisanen:  – På grund av ditt enorma arbete och uppvisade engagemang har vi beslutat att skicka dig till området Grmeč för att utföra politiskt arbete.

BERGET GRMEČ, MAJ 1942

44.672802, 16.450858

Hon fann sig snabbt i den nya omgivningen, och blev snart medlem i Jugoslaviska Kommunistpartiets lokalkommitté i Srednji Dubovik, nära Bosanska Krupa. På grund av sin ödmjukhet och sitt utomordentliga uppförande, blev hon snabbt älskad och uppskattad av människor. Lepa var outtröttlig i sitt arbete, hon organiserade ungdomskonferenser på landsbygden, talade till folket om broderskap och enighet, om deras garanterade seger, och om den nationella befrielsearméns heroiska kamp.

Lepa hade god förmåga att organisera ungdomar för gemensamt skördearbete och insamling av säd i närheten av fientliga positioner i byarna runt Bosanska Krupa, Gornji Petrovići, Ostružnica och Badići. Och hon visade ett exceptionellt mod i partisan-aktionerna i Bosanski Novi, Krupa, Čađavica och Otok, där hon deltog som stridande. Det fanns nästan ingen betydelsefull händelse i Grmeč där Lepa inte deltog.

Övre rutan – konferensen:  – Lepa, vi är hedrade att ha dig som medlem i partiets lokalkommitté.

Nedre rutan: ”DÖD ÅT FASCISMEN, FRIHET ÅT FOLKET”

JASENICE, JANUARI 1943, MÖTE MED OCH TAL AV JOSIP BROZ TITO

44.80156, 16.25857

Vänstra rutan:  – Människorna i Bosanska Krajina har inte blivit vilseledda av chetnik-soldater (serbiska ultranationalister) att rikta sitt hämndlystna hat emot hela den kroatiska och muslimska befolkningen, utan tvärtom, de visste mycket väl hur man skulle skilja ustasja-skurkar från resten av den oskyldiga världen, precis som de visste hur man skulle skilja chetnikerna från sanna serbiska patrioter. Hatet växer dagligen i Krajina-kämparnas hjärtan, men bara mot befolkningens verkliga fiender, mot de italienska och de tyska ockupanterna, mot de blodtörstiga ustasjas och de hatade chetnik-förrädarna.

Nedre högra rutan : – Jag är övertygad om att i denna stora nationella befrielsekamp, där de mest ärorika sidorna i vårt folks historia skrivs, kommer Bosanska Krajina, med folkets armé och bakgrund, att göra sitt bästa för att bringa denna stora kamp till sin slutliga seger.

The post “Alla ni gärningsmän” – del 3 first appeared on Opulens.

ANDRA VÄRLDSKRIGET. Under årets sista veckor publicerar vi den tecknade serien Alla ni gärningsmän av Lejla Zjakić. Serien handlar om partisantjejen Lepa Radić, som stred mot nazisterna i nordvästra Bosnien. Vladan Lausevic har gjort översättningen till svenska. 

“Alla ni gärningsmän”

• Om tillhörighet, mod, identitetskonflikt, makt, nationer, broderskap, enighet och om henne – en hjälte.
  En tecknad serie av Lejla Zjakić, 2020.BOSANSKA KRUPA, BOSNIEN OCH HERCEGOVINA, 202044°53’05.0”N 16°09’18.5”E
  De blodiga åren gav oss liv. En fenix. De matade oss med allt de hade. Bananchoklad, fem cent styck. De två floderna såg alltihop. Alla språk, gudar, exkrementer, och dysfunktionella kroppsdelar. Absurd nationalism. Min stad är en omöjlig utopi, av samma anledningar. Ruiner och förtryckta minnen. De tog god hand om oss, skapade ett tomrum inom oss. Omöjligt att nå eller förstå. Alienerade.Jag känner varje hål i gatan. De krossade fönstren på husen bakom busstationen. Staden vill explodera, den måste släppa loss.

  Du förstår, det får mig att tänka…

  

  … att allt det där är förkroppsligat här.

  Jag passerar den här platsen då och då när jag är hemma. Den ligger precis vid järnvägen. Jag kastar alltid en snabb blick mot de två minnesstenarna, försöker se framför mig vad som hände. Jag föreställer mig det alltid som ganska grått och tyst, vilken på ett sätt är ironiskt. Krupa är mestadels soligt, och krig är vanligtvis högljudda.

  Ett återkommande tillstånd. Krig.

  Två handlingskraftiga kvinnor har blivit dödade här på samma plats under två krig. Den ena, fyra år yngre än vad jag är nu, hängdes för att hon var kommunist. Den andra, fyra år äldre än vad jag är nu, blev skjuten för att hon var muslim.

  Medan endast en blygsam en och en halv meter hög minnessten står rest för din existens, är du livligt närvarande. Staden minns dig, liksom jag. Och det borde alla göra. För du undertryckte inte, du gjorde motstånd.

  I tider då människor drevs av idéer om inbillad gemenskap och ett vansinnigt hat, så gav du hela din existens för frihet och samhörighet. Outtröttligt. Jag kan inte se på dig som en tonåring. Och jag är inte säker på att vi hade kunnat relatera till varandra. Du verkar ha varit någon slags metamänniska, som levde i en ung flickas kropp, med den röda stjärnan som symbol på sitt huvud.

  På minnesstenen: På den här platsen, i februari 1943, med hyllning till Tito och partiet, hängdes folkhjälten Lepa Radić av ockupanter och inhemska förrädare.

  

  Tack för att du visar mig vad det innebär att tro på människor. Det här är för dig.

  JUGOSLAVIEN, APRIL 1941

  SJÄLVSTÄNDIGA STATEN KROATIEN

  (Ockuperad av tyskar och italienare)

  Rutan med Hitler och Pavelić: Den nazistiska regimen krävde att Ustasja (en kroatisk radikalnationalistisk organisation) skulle införa antisemitisk raspolitik, förfölja judar och upprätta olika koncentrationsläger. Pavelić och ustasja-rörelsen accepterade nazisternas begäran.

  – Ante Pavelić, jag förklarar dig och din påhittade stat för mina marionetter.

  – Tillsammans kommer vi att utrota alla som är mindre värda än vi. Serber, judar, och självfallet, alla dem som vågar kalla sig själva för “jugoslaver”.

  Rutan med Lepas farbror: När nazisterna ockuperade Jugoslavien, var Lepa en 15-årig flicka. Redan då läste hon avancerad litteratur och visade ett otroligt engagemang för kommunismen. Hon var involverad i den progressiva arbetarrörelsen och hade stark tro på mänskligheten.

  Rutan med Lepa: Hon hörde om förberedelserna för upproret från sin farbror och hjälpte honom att gömma hans vapen. I juli 1941 eskorterades fyra av hennes familjemedlemmar till upproret. Fadern, farbröderna Vojko och Vladet, och faster Jovanka, en av de första partisaner på berget Kozara. Lepa broderade in en femuddig stjärna på en flagga, för de som stred i den andra Krajinaenheten.

  

The post “Alla ni gärningsmän” – del 2 first appeared on Opulens.