POLITIK. I veckans krönika skriver Lars Thulin om hur bristande läskunnighet underminerar demokratin. ”Måhända var de 250 åren av demokrati bara en parentes i vår historia,” skriver han och ser utvecklingen i USA som ett skrämmande tecken i tiden.

Vi lever i en omvälvande tid. Politiskt med dragning åt det högerextrema – populism, anti-liberalism, anti-demokrati. Beundran för starka ledare som tar sig rätt att strunta i lagar. I kulturen pågår en annan revolution. Dels genom internet som förvandlat hur vi kommunicerar och debatterar. Så AI, som kan förändra ännu mer. Ett verktyg som kan göra världen bättre och smartare. Men även sudda ut skillnaden mellan sant och falskt och därmed bli ett fasansfullt vapen i händerna på dem som vill berika sig själva.

Smarta tänkare menar att vi befinner oss vid ett vägskäl i utvecklingen. Det som kallas paradigmskifte, att något grundläggande i tillvaron förändras helt.

Andra blickar bakåt och ser det som en tillbakagång till normalläget för vår civilisation. Att det som gällt de senaste seklen bara är parenteser. Att vi nu befinner oss vid de bortre parentestecknen.

En förutsättning för demokrati

Den första kallas Gutenbergsparentesen. Tysken Johannes Gutenberg är boktryckarkonstens fader. På 1450-talet uppfann han tekniken som gjorde det mycket enklare och billigare att trycka. Därmed blev det skrivna ordet inte längre ett privilegium för kung och kyrka. Utan grunden för utvecklingen av vetenskap, politik och kultur. Inget är så viktigt för ett samhälles välmående som läskunnigheten hos befolkningen –att kunna läsa och skriva är en absolut förutsättning för demokrati.

Funktionell analfabetism

Analfabetism betyder, som vi vet, att inte kunna läsa. Den finns knappast bland den vuxna befolkningen i Sverige eller något annat högt utvecklat land. Däremot existerar det som kallas funktionell analfabetism. Denna innebär oförmåga att förstå text och kunna skriva på den nivå som behövs för att klara ett normalt vuxet liv. Att inte begripa skrivna instruktioner, ta till sig artiklar i tidningar eller förstå brev från myndigheter. Denna analfabetism tycks öka. I USA:s fängelser betecknas 60 procent av internerna vara funktionella analfabeter. De kan inte kan läsa eller skriva bättre än en genomsnittlig fjärdeklassare.

En orsak kan vara att det tryckta ordet allt mer ersätts av ett ständigt flöde av bilder, fasta och rörliga, samt tal. Skrivna texter på nätet blir i högre grad staccatoliknande alster med begränsat ordförråd. Antalet poddar och ljudböcker växer stadigt. Färre orkar läsa på riktigt. Eftersom det går att ta till sig information på lättare och roligare sätt. Och fort ska det gå. En undersökning från University of California slår fast att vi i snitt år 2004 ägnade två och en halv minut åt en skärmbild. 19 år senare var tiden 47 sekunder. Pisa-studien 2022 visade att 24 procent av de svenska 16-åringarna saknade funktionell läs-och skrivförmåga. Det är nästan en fördubbling mot hur det var år 2000.

En artikel i Sydsvenska Dagbladet beskriver hur minskande läsförmåga drabbar akademiska utbildningar. Krav sänks och kursmaterial måste förenklas för att eleverna ska förstå. Krav att läsa 150 sidor i veckan anses oöverstigliga på flera håll. Paradoxalt är att detta även gäller litteraturvetenskapen. Allt färre elever orka läsa de böcker som ingår i kurslitteraturen, utan nöjer sig med sammanfattningar.

Vad innebär det för demokratin?

Vad utvecklingen betyder för demokratin är uppenbart. Därför lägger totalitära krafter ned mycket kraft på sociala medier. Att kinesiska staten styr TikTok och att Elon Musk äger X är ingen slump. Snart är Gutenberg en parentes. Vi återgår till att enbart titta på bilder och att prata med varandra. Som vid lägereldarna utanför grottöppningarna.

Därmed är vi framme vid den andra parentesen, den demokratiska. Den moderna demokratin föddes under senare hälften av 1700-talet med franska revolutionen och USA:s konstitution från 1789. Länge sågs dessa demokratier med sin maktdelning som en grund för utveckling och stabilitet, hög kunskapsnivå, ekonomiskt välstånd och en levande debatt.

I dag har utvecklingen vänt. Tidningen The Economist har länge gjort ett demokratiindex. Utifrån en rad parametrar bedöms hur demokratiskt ett land styrs. Listan omfattar 167 nationer. Enbart 24 räknas som fullvärdiga (med Norge som etta och Sverige som fyra på listan). 49 nationer räknas som demokratier med anmärkning, USA finns på plats 29 i denna grupp. 58 länder hamnar i fjärde och sista gruppen som auktoritära, eller diktaturer. Ryssland befinner sig på plats 144. Kina på plats 148.

Kommer USA överge demokratin?

För tre år sedan levde drygt 45 procent befolkningen i någon form av demokrati. Det är en nedgång med nästan fyra procentenheter på två år, den snabbaste minskningen som uppmätts. De senaste månaderna tycks den negativa utvecklingen accelerera. Trump-regimen arbetar för att runda de demokratiska institutionerna i landet och nationen liknar alltmer ett kejsardöme under Donald Trump. Om det fortsätter lär USA rasa många placeringar i listan och kanske inom kort benämnas som en hybrid-regim, den näst sämsta gruppen i The Economists uppställning.

Att en av världens första verkliga demokratier, utan yttre påverkan, tycks överge demokratin, är ett tydligt och skrämmande tecken. Så måhända var de 250 åren av demokrati bara en parentes i vår historia. Snart är vi tillbaka till normalläget: envåldshärskare som med hot och terror behåller sin makt. Och ett folk som blir alltmer lätt att lura och leda då den verkliga läskunnigheten snabbt minskar.

The post Riskerar demokratin att bli en historisk parentes? first appeared on Opulens.

SKRIVKUNNIGHET. “Att inte kunna skriva är en fara för demokratin för att det lämnar samtalet som enda instans för informationsförmedling”, skriver Christoffer Andersson.

Mainstreammedia har snappat upp problemet med skrivglappet. Universitetsvärlden, näringslivet och till och med polismyndigheten representerar missnöjda auktoriteter som oroas över den sjunkande skrivkompetensen.

Med all rätt. Någonting håller på att gå väldigt fel när ungar inte ens kan uttrycka sig i grundläggande skrift samtidigt som arbetsmarknadens kravspecifikationer blir hårdare. Hur ska klyftan mellan medel- och underklass inte växa under sådana omständigheter? Det är en dyster ekvation som åtminstone vad alla skrivande människor beträffar borde bjuda upp till kamp.

Ingenting i UR:s dokumentär Skrivglappet säger att någonting har blivit bättre. Någon måste vakna. Men vem? Jag tror mer på det skrivna språket än på det talade ordet. I mötet med texten finns ett enda fundamentalt krav: läsförmåga. I samtalet finns en hel kolonn av krav på sociala färdigheter som de flesta ärver som ett brev på posten. Man ska kunna begripa och bearbeta intryck i den takt som samtalet kräver. På sin höjd har en skissartad kunskapskompass kokats ner till ett förenklat citat som i slutänden inte säger någonting.

Texten är en bättre kunskapsspridare för att den ger sin publik tid att reflektera över och bedöma informationen. Tack vare några generationer av grekiska retoriker har vi ärvt förmågan att klä in vilken information som helst i fina kläder och göra publiken blind för vad det är som faktiskt förmedlas. Att inte kunna skriva – vilket ofta är en följd av att vara en dålig läsare – är alltså en fara för demokratin för att det lämnar samtalet som enda instans för informationsförmedling. Det kommer ta rösten från sävliga, introverta befolkningskluster i så hög grad att de munviga får bära hela det demokratiska lasset. Det är dåliga förutsättningar i politiskt oroliga tider.

Alla skrivande män och kvinnor där ute, vår framtid hänger på att läs- och skrivförmågan bevaras. Så sluta vara så tama! De gamla agitatorerna skulle skämmas om de fortfarande levde och kunde läsa våra impotenta texter – var är stridsskrifterna? Kan vi inte istället vara ärliga mot varandra och medge att ingen vill ha en dum unge? Vad har du att förlora? Om kommande generationer blir en hop “halvanalfabeter”, som Karin Olsson så pregnant uttryckt farhågan, har vi förlorat ändå.

The post Det skrivna ordet lika viktigt som det talade first appeared on Opulens.