DATASPEL. Svenska spelutvecklarna Dice firar 30 år med ett samarbete med Kungliga Operan. Fyra konserter planeras till hösten.

Spelföretaget Dice tillhör pionjärerna bland de stora svenska bolagen. I år firar studion bakom serier som “Battlefield” och “Mirror’s edge” 30 år med pompa och ståt. En del av firandet består i fyra konserter på Kungliga Operan.

“Att fånga publiken via ljud och musik har alltid varit viktigt för Dice under våra 30 år och fortsätter vara så även i dag och beyond. Att kunna gå ihop med Kungliga Operan och Kungliga Hovkapellet och verkligen göra denna musik rättvisa har verkligen varit en highlight for oss”, skriver Lars Gustavsson på Dice i en kommentar till TT.

Konserterna, som spelas med dubbla uppsättningar den 9 oktober följt av enskilda föreställningar den 28 och 29 samma månad, kommer enligt ett pressmeddelande att erbjuda “elektroniska ljudkaskader som möter det maffiga orkestersoundet från Kungliga Hovkapellet”.

“Musiken spelar en oerhört viktig roll i dator- och tv-spel och når ut till många som sällan besöker ett operahus. Genom vårt samarbete med Dice vill vi uppmärksamma den musikaliska kvaliteten i verken genom att Kungliga Hovkapellet framför ett flertal stycken från välkända spel. Samtidigt hoppas vi att locka fler besökare som kommer till Kungliga Operan för första gången”, skriver Birgitta Svendén, vd på Kungliga Operan i ett uttalande till TT.

Videokonstnären Andreas Nilsson har tillsammans med Dice gjort visuella projektioner som ackompanjerar musiken.

Dirigerar gör Christian Schumann.

Marcus Alexandersson/TT

The post Jubilerande spelmusik till Kungliga Operan first appeared on Opulens.

NATIONALSCEN. Kungliga Operan har varit “enormt naiv”. Det menar underrättelseexperten Joakim von Braun efter att Svenska Dagbladet avslöjat att regissören Sergej Novikov hade tagit en paus från sitt chefsjobb i Kreml för att regissera “Jolanta” på den svenska nationalscenen.

Han menar att det vid kulturutbyte med Ryssland är nödvändigt att fråga sig om den information man får verkligen är korrekt, skriver Svenska Dagbladet i en uppföljning till gårdagens avslöjande.

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) skriver i en kommentar till SvD att regeringens utgångspunkt är “att de svenska kulturinstitutionerna försäkrar sig, i varje enskilt fall, om eventuella individuella kontakter och samarbeten är lämpliga.”

Christer Nylander (L), ordförande i kulturutskottet, menar att kulturinstitutioner kan behöva hjälp av någon expertmyndighet för att hantera politiska frågor och göra analyser inför ett internationellt samarbete.

– Kanske kan det skapas någon funktion där de kan få hjälp av en expertmyndighet. Man kan tänka sig Säpo eller Myndigheten för psykologiskt försvar, säger han till Svenska Dagbladet.

TT Nyhetsbyrån

The post ”Kulturinstitutioner kan behöva hjälp av Säpo” first appeared on Opulens.

NATIONALSCEN. Kungliga Operans uppsättning av “Jolanta” i höstas var ett samarbete med Moskva. Regissören, Sergej Novikov, kom direkt från Kreml där han jobbar inom presidentapparaten och har gjort en spikrak karriär i Putins Ryssland.

Han har bland annat varit kommunikationsdirektör på atomenergijätten Rosatom men har också haft ett omvittnat kulturintresse, skriver Svenska Dagbladet.

TT Nyhetsbyrån

The post Kreml-chef fick jobb på Kungliga Operan first appeared on Opulens.

FÖRINTELSENS MINNESDAG. En bön från 1945 som sträcker sig in i vår tid. Så beskriver regissören Stefan Larsson den nyskrivna operan “Löftet”. Han vill utmana operans konventioner i berättelsen om Ava och Teo – som skiljs åt i ett koncentrationsläger.

Makarna Ava och Teo kommer ifrån varandra i Auschwitz, och när kriget tar slut söker hon efter honom över hela det krigshärjade Europa. Handlingen i den nyskrivna operan “Löftet” är inspirerad av librettisten Susanne Markos egen familjehistoria. Regissören Stefan Larsson läser den som “ett rop eller en bön” från 1945.

– Det är som en samlad röst som ropar på oss som lever nu, att minnas detta fasansfulla som mänskligheten var kapabel till. Men lika mycket ondska som det fanns i människor, om man nu ska kalla det för ondska, lika mycket mänsklighet och godhet visade sig under den här tiden. Människor tog hand om varandra, räddade och älskade varandra, trots alla umbäranden, säger Stefan Larsson.

Han tycker att berättelsen illustrerar hur många överlevare som snarare än att söka hämnd försökte återerövra sin mänsklighet – och hur de drevs av en vilja att se till att inget liknande skulle kunna hända igen.

Kören framträdande

Att sätta upp en nyskriven opera är utmanande, enligt Stefan Larsson, som inte hörde Mats Larsson Gothes nyskrivna musik förrän ganska långt in i processen. Då berörde den honom starkt. Kören har också en framträdande roll i operan.

– Musiken är väldigt vacker och smärtsam att lyssna till. I kören finns flera vittnesmål – en Salomon, en skräddare – och de ger små korta ögonblicksbilder av vad de har varit eller kunde ha blivit, vad de inte fick uppleva för att de dog.

Stefan Larsson tror att det poetiska anslaget gör att man kommer ännu närmare smärtan än i många dokumentärer. Han har också ansträngt sig för att gå bortom operans vanliga estetik. Nyligen hyllades han för sina formexperiment i “Linje Lusta” på Dramaten. Här har han skapat ett “hårt, brutalt och dekorfritt rum”.

För att scenografin inte ska bli för andefattig visas även sommarängar, smutsiga händer, tågstationer – koder från den värld där berättelsen utspelas – på en 30 meter lång filmduk.

Det är så långt ifrån klassisk operadekor som man kan komma, skulle jag vilja påstå. Jag ville skapa en fysiskt obehaglig miljö för sångarna och kören att vara i, säger Stefan Larsson.

Behöver skakas om

De hårda gradängerna förvandlas till tågstationer och britsar. Stefan Larsson har tänkt på de återvändare som åkte tåg genom Europa, till hem som kanske inte existerade längre. Han ville spegla de trasiga, hemska miljöerna.

– Det här ska vara en jävla besvärlig plats att vara på. Det ger ett annat kroppsspråk, och ett annat förhållningssätt för skådespelarna eller sångarna. De måste kliva ur konventionen lite, och överge det givna.

Att göra illustrerande, traditionell teater om ett så här tungt ämne tycker han skulle ha “känts fånigt”. Han ville ta ämnet på yttersta allvar. Och trots att Förintelseberättelserna är många behövs de fortfarande, anser Stefan Larsson.

– Det finns vissa saker som upplevs som kroniska sjukor i människosjälen och antisemitismen verkar vara en sådan hemsk sida av mänskligheten. Den återkommer, i Malmö, i Paris och på så många platser i våra samhällen. Så vi behöver påminna oss om det här, om och om igen. Jag har en känsla av att det är en färskvara att skaka om människor med de här hemska berättelserna med jämna mellanrum, så att vi verkligen minns.

Elin Swedenmark/TT

The post Nyskriven opera om kärlek i Förintelsens skugga first appeared on Opulens.