INSATS. Regeringen har tagit beslut om en nationell biblioteksstrategi, som man anser ska stärka Sveriges bibliotek.

– Vi ska ha ett starkt biblioteksväsen och denna strategi pekar verkligen ut att vi tar det steget, säger kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).

Grunden till den nationella biblioteksstrategin är ett omfattande arbete som pågått sedan 2015. Flera åtgärder har redan genomförts – som satsningar på nationella minoriteters bibliotek, fortbildning av folkbibliotekarier samt digital kompetensutveckling via folkbiblioteken.

I arbetet framåt ingår bland annat en satsning där Statens kulturråd får i uppdrag att tillsammans med Kungliga biblioteket analysera folkbibliotekens framtida behov och peka ut möjliga former av statligt stöd till dessa.

Kungliga biblioteket ska också ta fram förslag på former för stärkt samverkan inom biblioteksväsendet, bland annat mellan kommuner och regioner.

Samtal om e-böcker

Man ska också kalla till ett “rundabordssamtal” om utlåning av e-böcker.

– Det handlar om allt från förläggare till författare till biblioteken. Det gäller att hitta rätt i upphovsrättsersättningen och vi kommer att starta ett initiativ för att träffas för att höra vilka lösningar man kan hitta, säger kulturministern.

Johanna Hansson, styrelseordförande i Svensk biblioteksförening och därtill biträdande överbibliotekarie på Uppsala universitetsbibliotek, är dock kritisk. Hon tycker att analysen av det komplexa bibliotekslandskapet är “relevant” men saknar svar på de övergripande framtidsfrågorna. Som exempel nämner hon ansvarsfördelningen mellan kommunal, regional och nationell nivå men också frågor som gör digitalisering av kulturarv och e-böcker.

– De här frågorna var väldefinierade från början och de kvarstår, de har inte tagits vidare, säger hon.

Riksbibliotekarie Karin Grönvall är nöjd med den nya strategin och framhåller att den bygger på “Demokratins skattkammare” – ett förslag som Kungliga biblioteket lämnade till regeringen för tre år sedan.

– Det här är ett avstamp för hur kan vi samverka och säkerställa de tjänster som faktiskt tagits fram. De tjänsterna riktas i första hand till prioriterade målgrupper (personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska – reds anmärkning) och det är väldigt tydligt definierat i bibliotekslagen.

Saknar beslut

Samtidigt saknar hon besked från regeringen i två viktiga frågor.

– Det är framför allt skolbiblioteksutredningen där vi vill att man kommer vidare och verkligen stärker skolbiblioteken, säger Grönvall.

Hon efterlyser också en lösning för hur biblioteken ska samla in och arkivera material i framtiden.

– Vi har i dag en pliktlag som sedan 1600-talet har fastställt att allt som trycks ska in till Kungliga biblioteket, men vi ser att väldigt mycket har flyttat ut på nätet där vi inte har laglig rätt att samla in materialet. För forskningen och demokratin på längre sikt är det helt nödvändigt att man kommer vidare.

Erika Josefsson/TT

Björn Berglund/TT

The post Kulturministern lovar lyft för biblioteken first appeared on Opulens.

Budgetunderlag för kulturen nästkommande år är nu skickat från Kulturrådet till regeringen.

Kulturrådet menar att pandemin visat att kulturlivet behöva stärkas genom ökade anslag, och att stöd för kulturens återstart kommer att behövas även under 2023.

– De sår som har uppstått i kulturens ekosystem behöver läkas. Bland annat måste den privata sektorn, som vanligtvis klarar sig utan statlig finansiering, stöttas ett tag till för att överleva krisen, säger generaldirektören för Kulturrådet Kajsa Ravin i ett pressmeddelande.

Kulturrådet vill att tillfälliga bidrag till kulturskolor och bibliotek ska göras permanenta för att stimulera utveckling på den lokala nivån. Man vill även återuppta det internationella kulturutbyte som till stor del fått pausats under pandemin.

– Konsten och kulturen kan inte utvecklas i isolering och konstnärer som hotas i vissa delar av världen kan ta stöd i kultursamarbeten med andra länder. Världen är i ett allvarligt läge och vi behöver verka tillsammans för konstens och kulturens överlevnad, utveckling och frihet, säger Kajsa Ravin.

Anna Brynhildsen

The post Kulturrådet eftersöker långsiktiga strukturer first appeared on Opulens.

REGLERINGSBREV. Är 2022 året då konsten blir fri? För första gången betonar regeringen den konstnärliga friheten i sitt uppdrag till Statens kulturråd. Men samtidigt kvarstår alla tidigare krav på att verka för olika gruppers rättigheter.

Ett mål om att värna den konstnärliga friheten, i enlighet med de nationella kulturpolitiska målen, kommer allra först i årets regleringsbrev till Kulturrådet från regeringen. Formuleringen är ny och kommer dessutom före kravet att verka för kultur i hela landet.

Erika Josefsson/TT

The post Kritiserad fråga kvar hos Kulturrådet first appeared on Opulens.

AVSATT. Kulturrådets styrelseordförande Svante Weyler tvingas lämna sitt uppdrag, skriver Dagens Nyheter.

– Jag blev avsatt, säger han till tidningen.

Svante Weyler, som har en lång karriär som förläggare bakom sig, blev styrelseordförande för Kulturrådet i januari 2020. Han uppger själv att han blev kallad till ett möte med kulturminister Amanda Linds (MP) statssekreterare Emma Rung på tisdagen – och där fick veta att kulturdepartementet vill ha en annan ordförande.

“Fel person”

– Den förklaringen jag fick är att jag är “fel person”. De vill ha en annan person, säger Weyler till DN.

Svante Weyler förklarar att han utgår från att statssekreteraren agerar på uppdrag av kulturministern, och att han skickat ett mejl till Amanda Lind för att berätta han inte längre ser sig som knuten till Kulturrådet.

Han avstår från att spekulera kring varför han inte längre har kulturministerns förtroende, men konstaterar att det hela känns “en smula snöpligt”.

Myndigheten har behov av en person med en annan profil i rollen som styrelsens ordförande, säger kulturministerns statssekreterare Emma Rung i en skriftlig kommentar.

“Statlig styrning”

“Statens kulturråd med dess ordförande och övriga styrelsen har gjort ett starkt och viktigt arbete under denna speciella tid med den pågående pandemin, som har påverkat själva organisationen både innehållsmässigt och i omfattning. När vi nu tittar framåt så ser vi att myndigheten har behov av en person med en annan profil i rollen som styrelsens ordförande”, säger Rung och fortsätter:

“Mot bakgrund av detta meddelade jag att inför nästa fas framåt behövs en ny kompetensprofil där det blir viktigt med bland annat erfarenhet av statlig styrning.”

Enligt Rung hade man gärna sett att Weyler varit kvar under hösten och slutfört viktiga processer i styrelsearbetet.

TT NYHETSBYRÅN

The post Kulturrådets styrelseordförande tvingas bort first appeared on Opulens.

PANDEMIPENGAR. Söktrycket på Kulturrådets krisstöd har ökat betydligt. De fria kulturlivet ansöker om sammanlagt 3,10 miljarder kronor för särskilda behov.

Cirka 620 miljoner kronor finns att fördela.

Jämfört med förra sökomgången – i höstas – har antalet ansökningar från de fria kulturaktörerna ökat från 2 150 till 2 823. Samtidigt är det sökta snittbeloppet mycket högre, nu 1,1 miljoner kronor jämfört med höstens 690 000 kronor.

Aktörerna ansöker om pengar för att kunna behålla lokaler, utrustning och personal och för att kunna ha viss verksamhet trots pandemin. Liksom tidigare kommer cirka 60 procent av det sökta beloppet från musiklivet.

Det hårda söktrycket måste ses i skenet av den osäkra situationen, framhåller Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin.

– Det dröjer tills kulturen öppnar, det är klart, men vi vet inte vad som händer på medellång sikt heller. Vad händer under hösten, hur ska kultursektorn kunna förbereda sig för att långsamt kunna öppna? Osäkerheten är stor, man vet heller inte om det kommer fler krisstöd.

“Central betydelse”

Inför denna stödomgång har Kulturrådet fått nya fördelningskriterier från regeringen. Till skillnad mot tidigare ska man särskilt prioritera “aktörer som är av central betydelse för respektive konstområde och som säkrar produktion, arbetstillfällen och bevarar kompetens inom sektorn”.

TT: Blir det bara de största och bästa som får stöd nu?

– Det som regeringen slår fast är att det är viktigt att infrastrukturen bibehålls. Det behöver inte bara vara stora aktörer, men de ska ha central betydelse för respektive konstområde.

TT: Hur långt räcker 620 miljoner kronor?

– Det är en otrolig summa i sig, men det är självklart så att medlen inte räcker till alla som har sökt. Alla kommer inte att bli prioriterade och det kommer att vara svårt att ge de sökta beloppen även till prioriterade verksamheter. Behoven och förutsättningarna matchar inte varandra, säger Kajsa Ravin.
“Över tröskeln”

Kulturrådet har ytterligare 300 miljoner kronor att fördela för inställda evenemang under oktober, november och december i fjol. Tills dessa medel pågår ansökningsförfarandet fortfarande.

TT: Kommer regeringen att tvingas skjuta till fler stöd?

– Jag ser att det finns en bred förståelse i både riksdag och regering för att det här är en utsatt sektor. Jag tror att det behövs pengar och en tidsplan. Staten har skjutit till stora resurser för att en bred kultursektor ska överleva, nu vill vi också få den över tröskeln, så att det inte blir många konkurser.
I slutet av april väntas Kulturrådet ge besked om vilka som får pengar.

Erika Josefsson/TT

The post Hårt tryck på Kulturrådets krisstöd first appeared on Opulens.