VÄRLDSFILM. Under pandemin har vi gjort färre resor – världen har på ett sätt “krympt” för oss. Det vill “K-special” i SVT råda bot på med en satsning i höst på sex filmer från jordens alla hörn. Resan går från Island till Iran, via bland annat Kuba och Afghanistan.

Serien börjar med dokumentären “Undantag – isländsk konst på paus” den 8 oktober och avslutas med “Amos Oz – det fjärde fönstret” den 26 november. I den sistnämnda filmen skildras den bortgångne israeliske författarens liv och dubbla tragedier. När Amos Oz var tolv år gammal begick hans mor självmord och några år före hans död bröt hans dotter all kontakt med honom efter anklagelser om fysiska och psykiska övergrepp.

TT NYHETSBYRÅN

The post “K-special” reser jorden runt first appeared on Opulens.

JAZZ. När Thomas Wihlman lyssnar till Robert Fonsecas nya album Yesun så finner han att det är kompetent och vacker musik, men blir ändå inte helt begeistrad.

Yesun med Roberto Fonseca
Producenter: Roberto Fonseca, Daniel Florestano
Skivbolag: Wagram Music
Distribution: Naxos
Hecho en cuba

Den kubanske pianisten Roberto Fonseca besvärar mig. Lite. Jag borde inte skriva så om en världsartist, men det är liksom så att jag inte tänder till riktigt på hans nysläppta album Yesun.

Jag vet att jag borde ställa in mig i hyllningsledet, men jag ser och hör bara en ljus liten låga som tänds och släcks. Vackert och oerhört kompetent, men mina nervtrådar och min fotstampning håller sig besvärande stilla.

Nu vill jag inte avråda någon från att lyssna, jag är bara jag och andra kan komma att uppleva det annorlunda.

Yesun är ett album där Fonseca fått fria händer, medan tidigare album har hållits i förväg beslutade ramar. I albumet har han valt att arbeta med många olika musikaliska uttryck, influenser och stilar såsom latinskt, afrikanskt och naturligtvis kubanskt.

Här gästas Fonseca också av exceptionellt skickliga artister. Till det senare hör sångkvartetten Gema 4 och saxofonisten Joe Lovano. Lovano är bara så fantastiskt bra i “Vivo”, och speglar väl den livslust låten betonar.

Foten rör sig utan tvekan även lite grann till “Mambo por la niña”, och “La llamada” och “Kachucha” tillhör också albumets bästa spår . Romantik smyger sig in i “Cadenas”. Jag märker också influenser från klassisk musik och från reggae.

Kan en artist vara för bra? Nja, kanske inte. Kan man vara för perfekt? Kanske inte. Men det är för mig lite för kyligt, lite för beräknande. Fonseca har ett känslospråk omsatt i toner, han står bakom alla spår på albumet, som inte riktigt får mig engagerad. Är det så att covid-19 hindrar mig att känna in och att det finns större problem och känslor att hantera nu än brusten kärlek?

Jag går inte in i någon djupare analys, det får vara som det är och det finns fler album att lyssna till. Ni vet väl att ganska nära de gamla mellanvågssändarna fanns det en död zon där signalen inte riktigt nådde fram? Var man mycket nära så var signalen stark, längre bort stark igen. Så, Stockholm-Motala, jag befinner mig på fel plats i förhållande till Roberto Fonsecas sändare. Andra gör det inte, och de kommer att tycka att det här är ett sk-tbra album och kanske också beklaga att han inte av kända skäl kunde komma till Fasching nu i april för en livekonsert.

The post Vackert om än lite väl svalt album first appeared on Opulens.

KUBAFRÅGAN. På torsdag, den 14 november, ska utrikesutskottet justera regeringens proposition om EU:s handelsavtal med Kuba. Att säga nej till det mesiga EU-avtalet är det minsta vi kan göra, skriver Sofia Nerbrand.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

På Kuba hukar drygt 11 miljoner människor under diktaturens förtryck. De får inte rösta i fria demokratiska val och kommunistregimen slår systematiskt ner på dem som engagerar sig i föreningar. Oppositionella och människorättsaktivister sätts i fängelse.

Den före detta presidenten Raúl Castro lär göra allt för att likt sin bror Fidel hänga kvar vid makten i åratal.

Hur ska omvärlden agera i sin relation till Havanna? USA har hårda ekonomiska sanktioner för att sätta press på regimen, samtidigt som landet tagit emot miljontals kubaner som bildat en viktig enklav i närliggande Florida.

EU har däremot förhandlat fram ett betydligt mesigare samarbetsavtal med Kuba. Det har rätteligen stött på hård kritik från demokratirörelsen eftersom målet om att just demokratisera Kuba tagits bort. Det är mycket beklagligt eftersom EU har möjlighet att påverka andra länder. Minns till exempel hur Frankrikes president Emmanuel Macron i somras hotade med att skrota hela EU:s frihandelsavtal med Mercosur-länderna Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay om inte Brasilien såg till att stoppa de förödande bränderna i Amazonas djungler.

Avtalet med Kuba ska godkännas av samtliga nationella parlament i EU för att träda i kraft. Ger ett lands folkvalda tummen ner faller avtalet.

Inte många länder återstår nu, men ett av dem är Sverige. Den svenska regeringen har inte kunnat bestämma sig angående avtalet och drog förvånansvärt tillbaka en proposition om att godkänna avtalet i somras. Men nu ligger det åter på riksdagens bord.

Sedan avtalet förhandlades fram 2016 har den politiska utvecklingen gått i fel riktning.

På torsdag, den 14 november, ska utrikesutskottet justera regeringens proposition och under kommande vecka ska riksdagsledamöterna rösta om den i kammaren.

Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har aviserat att de kommer att rösta nej medan Vänsterpartiet – föga förvånande med tanke på partiets kommunistiska förflutna – stödjer avtalsförslaget. Därmed har Moderaterna avgörandet i sin hand.

Detta självutnämnda frihetsparti, vars företrädare har varit starkt engagerade i demokratiseringen av Baltikum och Öst- och Centraleuropa, har dock tyvärr landat i att de stödjer regeringen i frågan om hållningen till Kuba.

”Genom ett avtal blir dialogen med Kuba mer ordnad och Sverige kan då vara en aktiv part”, säger partiets utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark i en kommentar.
För M handlar det således numera mer om stabilitet än om påtryckningar för frihetliga reformer. Just snyggt.

Sedan avtalet förhandlades fram 2016 har den politiska utvecklingen gått i fel riktning. Och vi vet numera också att handel och marknadsekonomi inte nödvändigtvis leder till demokrati, vilket var förhoppningen efter att Sovjetunionens onda imperium raserades för 30 år sedan.

Tvärtom har auktoritära ledare med rena diktaturfasoner blivit allt mer förekommande i en lång rad länder på senare år. Demokratin är inte självklar någonstans och det är just därför vi i den fria delen av världen måste visa solidaritet med människor som haft oturen att födas i ofria länder.

Att säga nej till EU-avtalet är det minsta vi kan göra. Moderaterna har ännu tid att ändra sig. Och gör de inte det så bör de avkrävas en ordentlig redogörelse för hur de resonerar. Gång efter annan.

Hur kubanerna har det är inte bara deras egen angelägenhet. Demokrater har en skyldighet att alltid aktivt agera för att mänskliga rättigheter respekteras överallt.

The post Mesigt EU-avtal med Kuba bör stoppas first appeared on Opulens.