FRIHET. Vänsterkritiken mot kryptovalutor brukar handla om nyliberalism och kapitalism. Men kritiken missar att kryptovalutor historiskt sett är kopplade till olika anarkistiska idéer. Den som vill förstå kryptovalutor behöver bland annat läsa om teknoanarkistiska idéer under 1990- och 2000-talet.

Under senare år har användningen av kryptovalutor drastiskt ökat. Det beror delvis på att fler satt hemma framför skärmen under pandemin och många lärde sig då mer om de digitala valutor som finns vilka inte kräver någon regering eller centralbank. I andra fall har det handlat om att man vill undvika ekonomiska och andra beslut tagna av brutala och auktoritära regeringar som i Venezuela, Iran och Afghanistan.

På olika sätt handlar kryptovalutor om värderingar som demokrati, frihet och gemenskap men samtidigt finns en utbredd kritik. En kritik kommer från klimataktivister som menar att dessa drar för mycket energi. Här får man läsa mer om forskningen och om de kryptovalutor som använder mindre energi vid transkationer än vad till exempel betalkort som Mastercard eller Visa gör.

Från vänsterhåll handlar kritiken ofta om att kryptovalutor understödjer nyliberalism och kapitalism, alltså att de underlättar att “rika blir rikare” och att stödet för det offentliga undermineras. Utöver det är man som i fallet med vänsterekonomen och Greklands förre detta finansminister Yanis Varoufakis negativ till kryptovalutor eftersom man anser att staten och centraliserade institutioner är ett måste för att uppnå någon form av statssocialistisk samhällsmodell.

Att kryptovalutor är ett nyliberalt påfund är inte helt obefogat eftersom nyliberala tänkare som Fridrich Hayek och Milton Friedman har uttryckt åsikter om att pengar borde avnationaliseras och att människor skulle kunna skapa egna icke-statliga pengar. I kurser om kryptovalutor vid Cambridge Univeristy och Stanford University är Hayek en del av studielitteraturen.

Men det som vänsterkritiken missar är att kryptovalutor i praktiken handlar mycket mer om anarkistiska idéer och beteenden. Man kan sammanfatta utvecklingen på följande lite förenklade sätt:

Nyliberaler under 1970-talet: Människor kommer i framtiden skapa egna valutor, utan stater och centralbanker och med  vilka de kan handla och samarbeta globalt.

Socialister, progressiva, med flera under 2000-, 2010- och 2020-talet: Nyliberalismen är död, kapitalismen funkar inte, nu ska vi skapa ett storstatligt postkapitalistiskt samhällssystem.

Vänsterananarkister, högerlibertarianer och frihetligt gröna av idag: Men vi använder ju kryptovalutor för att skapa egna system, communities, marknader som alternativ till kapitalismen.

Om man läser kryptovalutornas historia så kommer man i kontakt med tänkare och idéer från det tidiga 1990-talets cyberpunkrörelse i USA, liksom med 2000-talets teknolibertarianer och moderna vänsteranarkister. En bok som rekommenderas i ämnet är Bitcoin, en finansiell revolution av ekonomen Linus Lovén. Boken är något av en “Bitcoin for dummies” om varför fler bör förstå hur decentraliserad teknologi kommer att påverka och förändra våra vardagsliv under 2020-talet.

Det förklarar delvis varför internationella institutioner som Världsbanken och Internationella Valutafonden är emot att krytoptovalutor blir legaliserade och erkända som pengar, då man försvarar nuvarande system med statliga pengar, centralbanker och krediter som gynnar medelklassen och storföretagen och bankerna. För en av de mest centrala poängerna med decentraliserad teknologi är att människor kan samarbeta med varandra direkt, utan olika mellanhänder som banker, företag och regeringar.

Man kan på godtyckligt vis välja att se det som “nyliberalism” men i grund och botten handlar kryptovalutor mycket mer om beteenden och idéer som är anarkistiska och möjliggör demokratisering och rättvisare ekonomi.

The post Det våras för kryptoanarkismen first appeared on Opulens.

DECENTRALISERING. Kritiken mot kryptovalutor är ofta befogad rörande negativa effekter på klimatet och miljön. Särskilt i fallet med Bitcoin vars hantering innebär ett högt klimatavtryck. Trots alla problem finns det samtidigt exempel på kryptovalutor som bidrar till klimatomställningen och som i framtiden kommer att vara viktiga för en grönare ekonomi.

Företaget Tesla, som ägs av den kände entreprenören Elon Musk, köpte nyligen kryptovalutan Bitcoin till ett värde för 1,5 miljarder amerikanska dollar. Efter köpet har mycket kritik riktats mot Tesla. Hur kan ett företag som formellt säger sig vara klimatvänligt och för en ökad hållbarhet investera i en kryptovaluta vars framtagning bidrar till höga utsläpp och att Tesla får ett större ekologiskt fotavtryck?

I samband med sådan utveckling har det ställts allt fler frågor inom ramen för den akademiska forskningen och i communities för kryptovalutor angående sambanden mellan kryptovalutor, utsläpp och klimatet. Frågor som om kryptovalutor borde beskattas mer eller rent av förbjudas? Eller om det finns bättre och klimatvänligare alternativ? Oavsett ens åsikter och uppfattningar om detta finns det mycket fakta och andra aspekter som man måste förhålla sig till för att delta på ett seriöst vis i debatten.

Till att börja med är detta att förbjuda kryptovalutor något som i praktiken torde vara mer eller  mindre omöjligt. I Venezuela motarbetar den odemokratiska regeringen Bitcoin eftersom många regimkritiska venezuelaner använder den. Men den venezuelanska regeringen har svårigheter med att upprätthålla förbudet. Det påminner till exempel om att Facebook  är förbjudet i Kina men att miljontals användare ändå hittar metoder för att använda olika, av den kinesiska regimen förbjudna, sociala medier.

Ett annat förslag som har lyfts fram är att beskatta kryptovalutor som Bitcoin med en särskild koldioxidskatt. Det förslaget kan låta bra och progressivt samt skulle i så fall även kunna appliceras på andra saker som anses konsumera för mycket el. Till  exempel e-post, Instagram stories, Zoom-samtal samt all övrig Internetanvändning överlag. Frågan är dock hur många människor som skulle ställa sig positiva till en sådan beskattning?

Det har till exempel gjorts analyser som visar att Bitcointransaktioner genererar ungefär samma mängd koldioxid som 700 000 – 750 000 transaktioner med Visa kreditkortet!

Kritiken mot Bitcoin bygger framför allt på att dess system för beräkning, validering och transaktioner kräver enorma mängder av el. Denna process är känd som “mining” där många datorer tillsammans verifierar transaktioner genom matematiska samspel och koder. Enligt Cambridge Centre for Alternative Finance,  är fallet att hela Bitcoinsystemet förbrukar mer el än vissa länder som Österrike och Grekland.

Ett annat problem som många ser med Bitcoin är att ju mer priset på Bitcoin stiger, desto fler “miners” kan använda sina inkomster för att investera mer i maskiner och datorer som leder till ökad elförbrukning och därmed till ökade utsläpp. Det har till exempel gjorts analyser som visar att Bitcointransaktioner genererar ungefär samma mängd koldioxid som 700 000 – 750 000 transaktioner med Visa kreditkortet!

Det mesta av Bitcoinminingen sker idag i Kina. Trots påståenden om att Bitcoin-mining överlag använder förnyelsebara former av energi så visar forskningen att mycket av Bitcoinminingen ändå sker på basis av kolkraft. Vissa amerikanska delstater som Washington, som är känt för låga elpriser, har infört högre avgifter för vissa miners och deras intensiva produktion. Andra, som den kanadensiska provinsen Quebec har tagit beslut om att förhindra ny miningverksamhet från att etablera sig.

I samband med alla problem rörande kryptovalutor och klimatet kan man fråga sig vilka lösningar som finns? En viktig insikt är att alla kryptovalutor inte är av samma slag. Till exempel, Seeds  är designat som en “kryptovaluta för klimatet” och för att “regenerera civilisationen”. SEEDS communityn använder Seeds för att underlätta projekt som rör matsäkerhet och socialt välmående.

En annan lösning är metoden som heter “proof of stake”, som skiljer sig från Bitcoins mining genom “proof of work”. Proof of Stake som finns i kryptovalutor som Seeds och  Tezos innebär ett system som inte är beroende av elkostnader i första hand. Istället bygger systemet på direkta ekonomiska incitament där “stakeholders” (andelsägare) antingen kan bli belönade eller bestraffade för sina prestationer som kontrollanter. I sin tur innebär sådan hantering av transaktioner mindre utsläpp och därmed mycket mindre negativ påverkan på klimatet.



Till Bitcoins försvar kan det sägas att inte alla studier om Bitcoins påverkan på klimatet har visat sig vara sanna och precisa. Till exempel, ”förutsåg” en studie från 2017 att Bitcoins energianvändning skulle leda till global energibrist år 2020! Men om Bitcoin ska vara en del av lösningen istället för att vara en del av problemet är alternativet att bli grönare på riktigt.

Att åstadkomma den utvecklingen åligger främst de individer som använder Bitcoin, alltså de som finns i Bitcoincommunityn. På det sättet skulle fler brukare av Bitcoin kunna samlas för att genom decentraliserad demokrati påbörja en samtalsprocess som kan leda till de beslut som krävs för att Bitcoin ska kunna anses vara en klimatvänlig valuta. Till exempel kan det diskuteras om proof of stake-systemet borde användas.

Trots all negativ och befogad kritik mot Bitcoin rörande klimat och miljö är fallet samtidigt att kryptovalutor överlag är här för att stanna och vara en del av den globala decentraliseringen. Även på en mer hållbar och regenererade planet kommer människor behöva handla och samspela med varandra. På det sättet är vår planetära framtid också beroende av att kryptovalutor kan fungera på ett mer klimatsmart och miljövänligt vis.

The post Är kryptovalutor bra för världen? first appeared on Opulens.

Decentralisering. “Lilla boken om Bitcoin. Frihet, finanser på lika villkor och en hållbar framtid” skrivet av The Bitcoin Collective och översatt av Linnéa Rosenbaum är ett lättläst, insiktsfullt och underhållande verk med radikalt viktiga budskap om hur framtiden kan komma att se ut rörande ekonomi och mellanmänskliga samspel. Boken är en introduktion till en värld där många av samtida institutioner som storbanker och korrumperade regeringar kommer tillhöra historien. 

Hösten 2008 blev det känt att det stora investerings- och bolånebanken Lehman Brothers hade kollapsat. Storbanken kom att bli världskänd och symbol för omoraliska beteenden i takt med den globala finanskrisen. För miljarder människor runt om i världen blev begrepp som inflation och stödpaket en del av vardagen. Samt att hela krisen i sig gjorde många både politiskt deprimerade och pessimistiska liksom fattiga och utsatta. 

Samtidigt som ett av det moderna historiens värsta ekonomiska katastrofer ägde rum pågick en spännande utveckling i motsatt håll,  som kom att bli känd först några år senare. En viss person, eller en grupp,  under det mystiska namnet Satoshi Nakamoto hade gjort och delat med sig sig white paper om en valuta kallad för Bitcoin. Så blev Bitcoin världens första “riktiga” etablerade kryptovaluta samt en motreaktion till storbankernas och regeringarnas moraliskt dåliga beteenden och centralistiska policyn.  

Bitcoins väldigt innovativa och revolutionerande berättelse finns nu beskrivet i boken “Lilla boken om Bitcoin. Frihet, finanser på lika villkor och en hållbar framtid”. Det som gör boken mer unik på bokmarknaden är framför allt följande. Dels att boken handlar om kryptovalutor och Bitcoins betydelse i vardagslivet som inte är “allmänt kända”. Dels att boken är skriven av flera individer med bakgrund som visionära aktivister och entreprenörer som har både tekniska och sociala färdigheter som krävs för att förverkliga en monetär idé med fokus på frihet, rättigheter och mänsklighetens välstånd. 

Till en stor del kretsar boken kring kritiken och fördömandet av auktoritära styren,  centralistiska finansiella system och offentliga missbruk. Bland annat när det kommer till odemokratiska regeringar som i Venezuela som manipulerar med landets valuta men också centralbanker i demokratiska länder som USA som ägnar sig åt kvantitativa lättnader som resulterar i “socialism för de rika” resultat. Därför är bokens budskap att Bitcoin handlar om en global revolution där människor ska kunna leva utan förtryck samt ekonomiskt och politiskt missbruk. 

På det sättet inryms i boken mycket samtidskritik rörande allt från mänskliga rättigheter och jämställdhet till klimatomställningen och demokrati. Förutom mer teoretiska och politiska formuleringar finns det gott om fångande delar av boken med konkreta exempel på hur Bitcoin gör nytta för människor. Till exempel som i fallen med förtryckta kvinnor i Afghanistan.

Som läsare förstår man snabbt att Bitcoin är mycket mer än bara pengar eftersom utvecklingen handlar om en större och omfattande social förändring som involverar fler människor. Boken finns nu på svenska och rekommenderas varmt till den som brinner för personlig frihet, integritet och ekonomisk utveckling i den kommande mer postindustriella eran. 

Om du tycker att denna artikel är intressant kan du stödja skribenten genom donationer via: 

Pay Pal — lauvlad89@gmail.com

Seeds — vladanlausevic

Steemit — @lauvlad89

Skycoin — ZxjhWMJRbTNCRQzy5MekZzH4fhdWFCqBP8

Bitcoin 3HbxyDXE9MhNQ8RqsirqgYvFupQzh5Xby2

Swish — 0762345677

The post Satoshis lilla gula first appeared on Opulens.