IDENTITET. Samtidigt som Sveriges museum om Förintelsen invigs tillsätter regeringen en utredning för att kartlägga hinder och möjligheter för judiskt liv i Sverige.

[Social]

Utredningen är en del av Sveriges åtaganden efter konferensen Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen, som hölls hösten 2021, och ska ge förslag till en nationell strategi för att stärka den judiska identiteten.

– Vi har sett att det finns ett behov av att få kunskap om vad som är viktigt för den judiska minoriteten och också vad som kan stärka den judiska kulturens fortlevnad och utveckling, säger kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).

En viktig del i utredningen är att säkra överföringen av judisk kultur och jiddisch till yngre generationer, samt granska det växande problemet med antisemitism, inte minst på sociala medier.

–Det är fullständigt oacceptabelt och genom den här utredningen hoppas vi kunna kartlägga i vilka former hot och hat framförs och säkra att judar både kan och vågar leva ett judiskt liv nu och i framtiden i hela Sverige, säger Jeanette Gustafsdotter.

Resultatet av utredningen ska redovisas senast den 15 december 2023.

Kristina Erkenborn/TT

The post Regeringen vill stärka judiskt liv och kultur first appeared on Opulens.

HÅLLBARHET. Europas största konferens för hållbar stadsplanering hålls 2022 i Helsingborg.

Konferensen Urban Future lockar cirka 2000 stadsplanerare, och Helsingborg beskrivs som ”den perfekta värdstaden”, tack vare den innovativa förändring som staden genomgått de senaste åren, där flexibilitet, innovation och samarbete verkar som nyckelord.

Urban Future samlar bland annat statsborgarråd, aktivister, borgmästare, experter, opinionsbildare och entreprenörer.

– Vi kallar deltagarna för ”City Changers”. Vi ber alla ödmjukast att inte ta med sig några rapporter eller strategier – vi är bara intresserade av ”görandet”. Urban Future är platsen där vi ser till att varje deltagare, oavsett roll, kan accelerera omställningen på hemmaplan direkt efter konferensen, säger Urban Futures grundare och VD Gerald Babel-Sutter i ett pressmeddelande.

– Vi är väldigt seriösa med vårt mål med konferensen: att ge förutsättningar för fler hållbara städer, men det betyder också att vi inte lindar in problem och misslyckanden. Vi är här för att skapa förändring, därför behöver alla vägledning genom att veta vad som funkar och vad som inte funkar. Därför är konferensens höjdpunkt: Cities Fuck-up Night.

Urban Future äger rum i Helsingborg 1-3 juni 2022.

Anna Brynhildsen

The post Urban Future till Helsingborg 2022 first appeared on Opulens.

HYLLNING. Bilden av det judiska livet i Sverige måste nyanseras, anser Aron Verständig, ordförande i Judiska centralrådet

Allt handlar inte om antisemitism.

– Den judiska identiteten ska inte enbart vara förknippad med det negativa utan även det positiva, säger Verständig i samband med ett evenemang i synagogan i Malmö.

Under onsdagen arrangeras den internationella konferensen om hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism i Malmö, men dagen innan hölls evenemanget “En hyllning av det judiska livet i Sverige” i stadens synagoga.

Daniel Kihlström/TT

The post Förintelsekonferensen: Det judiska livet i Sverige hyllades first appeared on Opulens.

HÅGKOMSTER. – Jag visste inte att det fanns getton, säger en Malmöelev efter en omtumlande lektion på Pauliskolan om judiska livsöden under andra världskriget.

På första parkett satt statsminister Stefan Löfven och hans hustru Ulla.

– Även om det är outhärdligt och svårt ska vi lyssna, inledde Stefan Löfven, som besöker Malmö inför den internationella konferensen om hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitismen som hålls på onsdag.

Många av de överlevande från Förintelsen har gått bort eller är för gamla för att vara ute i skolorna och prata. Stafettpinnen har tagits över av deras barn och barnbarn.

Kim Einhorn berättar om sin farmor Nina som levde alldeles intill muren i Warszawas getto och som 15-åring började morgnarna med att räkna barnlik.

Det var matbrist i gettot, men på nätterna gick det för små människor att smyga ut genom hål i muren och köpa mat för att smuggla in i gettot. Men de som ertappades av nazisterna blev skjutna.

Vägde 27 kilo

Dan Schreiber berättar om sin pappa Isidor, som vid krigsslutet bara vägde 27 kilo efter att ha överlevt Auschwitz.

– Allt var grått där. Även om solen sken så var himlen grå, gräset var grått, löven på träden kunde vara gråa och det berodde på att det brann hela tiden i de ugnar där de eldade upp dem som hade gasats ihjäl.

Henrietta Stein berättar om sin mamma Judith och pappa Abram som kom till Auschwitz den 19 augusti 1944. Den dagen mördades 19 200 människor där.

– Det är ungefär lika många som ryms på vår fina stadion här i Malmö.

Hon berättar att Judith frågade fångvaktarna vad som hade hänt hennes familj och fick till svar: “Känner du lukten? Ser du röken? I den försvinner din familj”.

– Någonting brast inom min mamma den dagen, säger Henrietta Stein.

“Hundra procent sanning”

Gymnasieeleverna, som går i årskurs ett på Pauliskolan, lyssnar under tystnad. Under frågestunden undrar en av dem om allt de fått höra är sant.

– Ja, tyvärr kan man säga. Det är hundra procent sanning. Det är våra egna föräldrars och far- och morföräldrars upplevelser, svarar Henrietta Stein, som också säger att hon kommer att fortsätta att vara ute och berätta tills den dag då antisemitismen är borta.

En annan elev undrar om de möter mycket fördomar.

– Det är inte så att någon, när vi går ut i skolorna, skriker “jävla jude”, svarar Kim Einhorn.

Men ibland finns dolda antisemitiska budskap i de frågor som ställs.

– Det är viktigt att de väcker de här frågorna med oss, så att vi kan besvara dem. Det farliga med sådana frågor är när de förblir obesvarade och folk börjar tro på dem, säger hon.

Henrietta Stein tänker likadant:

– Jag tar hellre de frågorna än att våra barn och ungdomar i Malmö ska behöva utsättas för fördomar. Jag är vuxen, jag kan hantera det, men barn ska inte behöva möta fördomar.

“Helt otroligt”

Gymnasieeleverna Jennifer och Elina säger efter föreläsningen att de visserligen har haft lektioner om Förintelsen i skolan. Men det blir annorlunda att få höra direkt från människor som berättar om sina släktingar.

– Jag visste inte att det fanns sådana getton, det var helt nytt för mig, säger Jennifer.

Elina blev tagen av att barnen mördades när de försökte smuggla in mat i Warszawagettot:

– Att detta har hänt, det är helt otroligt egentligen hur man kan mörda barn, som är helt oskyldiga.

Cecilia Klintö/TT

The post Förintelsekonferensen: Hennes farmor började dagarna med att räkna lik first appeared on Opulens.

KONSTKONFERENS. Vilka spår har pandemin satt i kulturen? Det har fyra konstnärer och en curator reflekterat kring under ett hemmaresidens. Resultatet presenteras på Konstdygnet 2021, den 17-18 november i Örebro, med tema omställning, återhämtning och utveckling.

Konstdygnet återkommer den 17 november i Örebro, med tema omställning, återhämtning och utveckling. Under pandemin har förutsättningarna för konst och kultur förändrats, både för konstnärer och för arrangörer. I år sätter Konstdygnet ljus på vad som har hänt med kulturen under pandemin. Vilka erfarenheter tar vi med oss? Och vad kan vi tänkas återkomma till? Det är exempel på frågor som berörs.

– Den här konferensen har historiskt sett varit viktig för många aktörer att kunna ses och nätverka, vid sidan om att man också diskuterar olika frågor, berätta Niklas Östholm, intendent på Konstfrämjandet.

Konstdygnet är en årligen återkommande konstkonferens som vandrar mellan fyra regioner runt Mälaren, Örebro, Södermanland, Västmanland och Uppsala, och arrangeras av dessa fyra regioner tillsammans med Folkrörelsernas Konstfrämjande och Sveriges Konstföreningar. På grund av pandemin infördes förra året ett open call för hemmaresidens för konstnärer, vilket Konstdygnet upprepat i år, och dessutom lagt till en curator som fått samma möjlighet.

– Hemmaresdidensen är ett sätt att i tider av distansarbete ändå kunna erbjuda konstnärer möjligheten till ett arbetsstipendium, motsvarande cirka en månads arbete, förklarar Östholm.

Fyra konstnärer, en från varje region, har valts ut att reflektera över pandemins effekter på konsten utifrån platsen de befinner sig på. Resultatet av deras reflektioner kommer att presenteras i en konstutställning under Konstdygnet. Konstnärerna kommer även att hålla i samtal och presentationer utifrån sina erfarenheter.

Parallellt med årets tema så har frågor om ett mer hållbart sätt att arbeta med konst kommit upp som en del av klimatkrisen, berättar Östholm, vilket också kommer att belysas under konferensen.

– Kommer det här att påverka bidragsformerna? Ska man jobba mer lokalt? Ska man ha hållbarhetsmål i sina kulturprojekt? Sådana frågor spekulerar vi i, och har bjudit in personer som kommer att prata om just detta.

Curatorn, som Konstfrämjandet och Sveriges konstföreningar ansvarar för, kommer istället att vända blicken mot landsbygden och konstens roll och möjligheter där. Under residenset undersöker curatorn hur en likvärdig konstscen kan göras möjlig i hela Sverige.

Föreläsningar, seminarier och workshops kommer att hållas under Konstdygnet, som anordnas för konstnärer, curators, arrangörer och andra verksamma inom bildkonst.

– Vi hoppas att programinnehållet blir livliga samtal utifrån årets tema. Det hoppas vi, avslutar Östholm.

The post Konstdygnet vill ge hopp och energi efter pandemin first appeared on Opulens.

PRESSFRIHET. Behöver vi i dagsläget konferenser om pressfriheten i Europa? Är våra demokratiska rättigheter verkligen i fara? Frågor som diskuterades under en dag som Unesco arrangerade i Paris och som Opulens Anne Edelstam besökte.

Anna Roosvall, professor i medie- och kommunikationsvetenskap från Stockholms universitet, hade lyckats ta sig hit trots massiva strejker. Tyvärr hade inte den andra föredragshållaren, Cilla Benkö, lika stor tur, men hon kunde ändå närvara via Skype.

I Frankrike har flera journalister uttryckt svårigheter att utöva sitt yrke speciellt under de ofta urartade strejkerna vi levt med, i över ett års tid. Under en av de senare, dagen innan konferensen, hamnade tre journalister på sjukhus efter att ha blivit slagna av ursinniga aktivister.

Än värre har det gått för våra kolleger i Malta, Slovakien och Turkiet för att nämna några länder där journalister blivit mördade eller fängslade i Europa. Desinformation, eller falska nyheter, är ett annat stort problem som hotar våra demokratier. Finansiering för statliga medier är också på nedgång. I vissa länder som Polen och Ungern används dessa i stället som propagandakanaler för regeringen. Utan grävande journalistik hur ska vi kunna säkra en saklig information? Internet kräver snabba och korta svar. Alla och inga förvandlas till ”journalister”.

Den första panelen behandlade ämnet om journalisters säkerhet i Europa. Anna Roosvall varnade för den alltmer polariserande atmosfären inom politiken där dialoger uteblir till förmån för argumentation. I stället för konsensus leder detta ofta till antagonism och konflikt med en alltmer snäv tröskel för ömsesidig respekt, även om vi i Sverige hitintills varit förskonade fysiskt våld mot journalister. Däremot är det psykiska våldet utbrett och journalister får utstå verbala påhopp.

I Malta ser det desto värre ut. Den mördade grävande journalisten, Daphne Caruana Galizias son Andrew berättade inför en tårögd publik om moderns tragiska öde. Till följd av att Daphne Caruana Galizia avslöjat korruption och kriminalitet på regeringsnivå mördades hon i en bilexplosion för två år sedan.

De större tidningarna vågade inte publicera hennes artiklar om skandalen så hon öppnade en egen blogg där hon la ut sina uppgifter. Andrew, även han journalist, fortsätter i sin mammas fotspår, men från sin exil i Schweiz, dit han flytt efter att själv ha blivit mordhotad. Premiärministerns framtid hänger nu på en skör tråd och han antas avgå i januari till följd av Daphne Caruana Galizias avslöjanden.

Efter att den ukrainske talaren berättat om sin hemsida ”Stop Fake News” och anklagat den lokala tabloidpressen för att gå regeringens vägnar och underminera oberoende grävande journalister, blev det bråk i salen. En hel rad arga ryssar gick till motattack för att försvara den ryssvänliga regeringen. Moderatorn hade all möda i världen att få ordning i salen. De som nickat till vaknade snabbt upp och diskussionen blev hetlevrad. Detta är även problematiskt både i Ungern och Polen där oberoende journalister och medier får ge vika för mediebevakare som inte gör annat än att vidarebefordra den statliga propagandaapparaten.

Reportrar utan gränsers generalsekreterare, Christophe Deloire, tyckte att desinformationen inom media var ett lika angenämt ämne som klimatfrågan. Nyhetsflödet bör regleras med nya lagar, anser han, eftersom det gamla systemet inte fungerar längre i och med internet och algoritmernas inflytande.

Under dagens andra hälft, diskuterades bland annat de kvinnliga journalisternas speciella utsatthet för sexuella och moraliska trakasserier. En finsk journalist berättade om hårresande hotbilder och verbala påhopp. Dessa vet jag av erfarenhet även florerar inom svensk media. Det verkar som om människor släpper alla sina spärrar när de gör sina grova uttalanden anonymt och gömda bakom sina skärmar. Få journalister anmäler dessa förföljelser till polisen.

Det är inte enbart kvinnor som blir utsatta naturligtvis, utan även manliga kollegor, för att inte tala om homosexuella, invandrare eller rasifierade journalister. Dessvärre verkar det som om det blivit en banalisering av det verbala våldet. Det innebär i längden ett hot mot demokratin eftersom det kan leda till en viss självcensur inom yrket.

För oberoende journalister och bloggare som inte har en chefredaktör att gå till blir detta problem ännu värre. Journalistförbund och kollegor har här en viktig roll att spela som stöttepelare och genom att filtrera bort de grövsta förtal. Det finns numera utbildningar där man lär sig hur man kan göra detta på bästa sätt. Det första är naturligtvis att se om sitt eget hus… för även inom kåren kan det finnas trakasserier.

Hur står det då till med våra demokratiska värderingar? Anna Roosvall påpekade vikten av inte enbart bedyra ”flygskam”, utan även tala om ”röstskam”. Det är trots allt vi som röstar fram dessa odemokratiska ledare som inte värnar om vår fria och demokratiska media. Vissa politiker drar sig ju inte för att smutskasta journalister och vill till och med slopa våra statliga mediekanaler. Samtliga medborgare har en roll att spela i den framtid vi vill se för våra barn och barnbarn. Vi som lever i demokratiska länder har fortfarande möjlighet att rösta för de politiker som värnar om vår pressfrihet och om våra mediekanaler.

Efter en lång och konstruktiv dag, lämnade jag konferensen med broschyrer från Unesco med direktiv om hur vi ska kunna fortsätta utöva våra yrken på bästa och säkrast sätt. Till dessa lades en pamflett, sammansatt av det europeiska journalistförbundet samt Reportrar utan gränser, med flera punkter angående pressfrihet och säkerhetsåtgärder. Denna överlämnades även till de europeiska politiska ledarna och EU:s institutioner.

Vi får väl se tiden an om de tas på allvar eller ej. Det är våra demokratiska värderingar som står på spel. Och trots våra dryga 250 år av pressfrihet i Sverige kan vi aldrig vila på våra lagrar och tro att detta aldrig kan förändras.

The post Det fria ordet måste ständigt försvaras first appeared on Opulens.