FINLAND. Högsta förvaltningsdomstolen i Finland ska pröva om regeringens klimatpolitik bryter mot landets klimatmål. Aldrig tidigare har en finsk regerings klimatbeslut tagits upp i domstol, rapporterar Hufvudstadsbladet. 

Finlands naturskyddsförbund och Greenpeace tar klimatkampen till rättssalen. De har stämt regeringen för att den bedriver en alltför otillräcklig politik som bryter mot landets uppställda klimatmål, att bli koldioxidneutralt till 2035. 

Mer exakt är det regeringens klimatårsberättelses skrivelser om markanvändningen som ska prövas i högsta förvaltningsdomstolen. Klimatorganisationerna anklagar regeringen för att inte ta hänsyn till koldioxidutsläppen från landets skogsavverkning som förvandlat markerna till utsläppare istället för kolsänkor, uppger Hufvudstadsbladet.

The post Finlands regering i banbrytande klimaträttegång first appeared on Opulens.

KLIMATET. Sveriges klimatpolitik är visserligen mer ambitiös än många jämförbara länders. Men katastrofal för mänskligheten och livet på jorden. Greta och skolstrejkarna kräver att de storslagna ambitionerna motsvaras av handling från vuxenvärlden. Det är nu upp till den svenska regeringen att handla, skriver Klimataktions talespersoner Pia Björstrand och Samuel Jarrick.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Greta Thunbergs mycket laddade utmaning till världens ledare vid FN-mötet i måndags har fått en hel värld att haja till.

Donald Trumps hånfulla respons på Twitter får honom och hela hans fossilfinansierade administration att för alltid förpassas till historiens skräckkabinett.

I ljuset av detta haveri framstod Stefan Löfven med sitt lågmälda tal strax efter Greta som den “vuxne i rummet”. Han sade att alla samhällssektorer måste vara med i omställningen, att arbetet måste inledas nu samt att Sverige kommer att fördubbla sitt stöd till gröna klimatfonden.

Verkligheten ger Löfven rätt i att läget är akut och att åtgärder krävs omedelbart. Den akuta krisen för både klimatet och den biologiska mångfalden blir allt tydligare.

Igår kom ännu en rapport från FN:s klimatpanel som slår fast att klimateffekterna vad gäller frekvensen av extrema marina värmeböljor och havsnivåhöjningar överträffar tidigare beräkningar. Dessutom smälter och tinar nu permafrost och torvmossar över hela den arktiska regionen, vilket riskerar att frigöra mycket stora mängder bundet kol i form av det i närtid cirka 80 gånger mer potenta metanet.

Löfven kan även luta sig mot den snabbt växande klimatrörelsen och den svenska klimatlagen. Men glappen mellan målen och vad som krävs, samt mellan målen och den faktiska politiken är ännu gigantiska.

I klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket anges att Sverige ska ha netto nollutsläpp 2045 för utsläpp orsakade inom landet. Samtidigt säger sig regeringen vilja hålla jordens medeltemperatur under 1,5 grader.

Dessa bägge mål har dessvärre ingen realistisk koppling till varandra. För att Sverige ska ge sitt rättvisa bidrag till en global politik som ens ger en rimlig chans att hålla jordens medeltemperatur under 1,5 grader och därmed undvika skenande klimatförändringar behöver utsläppen fasas ut i en takt av ca 10-15 procent per år. Regeringen behöver alltså kraftigt skärpa själva målen.

Men mål i sig räddar förstås inte planeten. För att genomföra en omställning i linje med vetenskapen behöver frågan prioriteras före i princip allt annat. Regeringen behöver utlysa klimatnödläge och i samarbete med forskare och medborgare omedelbart inleda en transformation av hela ekonomin.

Fossildriven massbilism och sjöfart och behöver fasas ut och ersättas med stora investeringar i tåg- buss- och cykelkommunikationer. Idag finns inga hållbara alternativ för flygbränsle, varför flyget åtminstone temporärt i princip helt behöver överges som transportlösning.

Energisystemet behöver omedelbart reformeras så att förnybar elproduktion premieras och fossildriven el- och värmeproduktion fasas ut. Dessutom behöver stora åtgärder vidtas för att minska den totala energianvändningen.

All industri behöver åter omfattas av en ökande koldioxidskatt och sektorer som inte förmår övergå till fossilfri produktion kommer att behöva lägga ner verksamheten.

Eftersom ungefär hälften av Sveriges klimatpåverkan beror på konsumtion av varor som producerats utomlands behöver staten även införa styrmedel för att reducera den totala konsumtion, genom skattereformer och minskade konsumtionskrediter. Dessutom behövs olika former av riktad beskattning, ransonering eller förbud för varor med extra stor klimatpåverkan, som rött kött, elektronik eller kläder.

Markanvändningen behöver reformeras i grunden. Det storskaliga jord- och skogsbruket är till största delen helt ohållbart. Hyggesbruk, monokultur, användning av konstgödsel och bekämpningsmedel samt förstörelsen av viktiga värdetrakter behöver upphöra och ersättas av ökat skydd för biologisk mångfald samt satsningar på småskaligt, ekologiskt brukande av marken samt stöd till växtbaserad matproduktion på bekostnad av animalisk.

Finanssektorn behöver reformeras så att inte våra pensionspengar investeras i fossilbolag och aktiebolagslagen skrivas om för att inte företagens vinstkrav ska stå i vägen för omställningen.

En “grön ny giv” behöver introduceras, med ett helhetsgrepp på hur arbetslivet kan reformeras och gröna jobb skapas på ett rättvist och socialt hållbart sätt.

I Greta Thunbergs redan historiska tal inför FN:s generalförsamling sade hon bland annat att “Vi befinner oss mitt i en klimatkatastrof, och allt de kan prata om är pengar och sagor om evig ekonomisk tillväxt”.

Stöd Opulens - Prenumerera!

Opulens utkommer sex dagar i veckan. Prenumerera på Premium, 39 kr/mån eller 450 kr/år, och få tillgång även till de låsta artiklarna.

På köpet får du tre månader gratis på Draken Films utbud (värde 237 kr) av kvalitetsfilmer, 30% rabatt på över 850 nyutgivna böcker och kan delta i våra foto- och skrivartävlingar.

PRENUMERERA HÄR!

I Stefan Löfvens tal avslöjade han att han ännu inte är mogen uppgiften, när han betonade “att klimatomställningen går att förena med växande ekonomier och konkurrenskraft”. Här ligger troligen en av orsakerna till politikernas oförmåga att agera i proportion till krisen: De är inte beredda att överge “tillväxtsagan”.

Men ska världens hittills största kris avvärjas går det inte att äta kakan och ha den kvar. Då behöver samhället anpassa sig till naturens gränser – oavsett vad det kostar.

Klimataktion uppmanar därför Stefan Löfven och Sveriges regering följa Greta Thunbergs uppmaning och lyssna på vetenskapen och agera i linje med den.

The post Klimatet behöver mogna politiker first appeared on Opulens.

KLIMATSMART. En aktuell bok av Johan Tell berättar om olika metoder för att leva hållbart. Med inspiration från den berättar Erik Cardelús vad du själv kan bidra med för att rädda klimatet och miljön. 

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Det är sent på året, men också sent på jorden. I polska Katowice pågår COP 24, den FN-ledda klimatkonferens där man ska konkretisera den överenskommelse som uppnåddes i Paris 2015. Om tiden ansågs knapp vid klimatmötet 2015, är tongångarna ännu mer alarmerande idag. Många forskare menar att vi varken kommer att kunna klara av 2-graders- eller 1,5-gradersmålet. Inte om vi fortsätter så här, med reformduttande och reformkäbblande.

Mitt i allt detta kan det vara skönt och vettigt att göra mer själv. Det brukar ju ofta sägas att själv är bästa dräng och förändringar börjar med oss själva. Eller så hörsammar man bara Joe Hills välkända motto — Sörj inte, organisera dig!

Med Johan Tells nyutkomna bok Ekologik: 100 enkla sätt att leva hållbart ges ett gott stöd i denna organisering. Dessutom är boken snyggt formgiven, med vackra bilder och rejält formulerade beskrivningar av dagens situation och hur vi åstadkomma positiv förändring.  Det gäller att göra något själv, ja. För ”att hänga upp sitt klimatarbete på att kritisera grannen för dennes onödigt stora bil, onödiga motorgräsklippare, onödiga altanvärmare, onödiga Thailandsresor är inte konstruktivt. (s.10)”

[CONTACT_FORM_TO_EMAIL id=”2″]

Vad ska vi göra då? Mycket lite är egentligen nytt under solen eller under den alltmer förorenade himlen, för att hålla bildspråket rätt.

För det första, vårda prylarna. Med förlängd livslängd på våra ägodelar, behöver vi inte köpa nytt så ofta. Ett annat sätt är att dela på prylar: en lövblås, en bil eller en borrmaskin. Det mesta kan delas. Idag finns ju enormt många appar som hjälper oss med det. Sharing is caring, heter det ju.

Viktigt är också att undvika fulprodukter, varor som producerats under obskyra förhållanden och som säljs allt för billigt. I den hanteringen finns många miljöbovar och miljöfällor, dessutom ett lockande lågt pris som förblindar vårt omdöme och förstör vår moraliska kompass.

Sedan det gamla vanliga — sopsortera och välj eko-reko i affären. Se till att vara en medveten och kritiskt tänkande konsument. Det där är ingen raketforskning direkt, utan sunt ekoförnuft. Bibliotek och internet lyfts också upp som miljösmart, eftersom vi då slipper köpa nytt och skriva ut en massa papper. Därtill är det bra att vägra direktreklam, om vi månar om skogen.

På jobbet kan vi alltid se till att de miljövänliga inställningarna prioriteras — dubbelsidig kopiering, videokonferenser istället för flygresor och pdf-kopior snarare än lösblad. Varför inte ta ett snack med ledningen kring miljöpolicyn? Vad görs konkret för att verkligen vara klimatsmart?

Därefter har vi maten. Grönt är skönt, även för klimatet. Speciellt grönt efter säsong. Äta upp och inte kasta mat, är ett annat tips som förordas, liksom att välja ekologiska produkter i största möjliga mån. Att dricka kranvatten istället för buteljerat och transporterat mineralvatten är en självklarhet i ett land som har utmärkt vattenkvalitet och enormt många sjöar och andra vattentäkter.

Bland maskiner gäller det att maxa det miljövänliga, om det så handlar om ökat tågåkande eller att lasta diskmaskinen full. “Hemester” är också bra, snarare än att ha semester i ett avlägset land dit man flyger och sätter ett stort klimatmässigt fotavtryck.

Att cykla mycket är också gynnsamt, både för klimatet och folkhälsan. Inte minst med alla larmrapporter om stillasittandet och dess negativa effekter som duggar så tätt. Överhuvudtaget kommer det an på oss vuxna att lära barnen om hur man lever mer miljösmart. Vi kan lära barnen vad som är bäst när det gäller konsumtion och transporter men också när det gäller livsval som att vistas mer i naturen och befrämja den biologiska mångfalden.

Sammantaget ger Johan Tells bok en hoppfull, men ändå realistisk bild av vad vi alla kan göra för miljön och klimatet. Att tilltalet är lättsamt och bilderna vackra, ger en extra puff till att tänka och agera klimatsmart. Så oavsett om vi är lagda åt pepp eller depp, så kan vi i alla fall göra något i denna sena klimattimme.

The post Ekologik i denna sena timme first appeared on Opulens.