SKIVNYTT. Kangas klanger förvandlas som genom ett trollslag till Kangas bjällerklanger. Kurator Kangas öppnar idel hårda paket med mjukt innehåll. Ur spår!

Just det där med bjällerklang är en sanning med modifikation. För de av årets nya svenska julskivor som jag fastnat för rymmer förhållandevis lite av den varan. Julstämningen kommer i stället från andra håll.

Hög mysfaktor med Nils Landgren

Nils Landgren lämnar in en ny julstämningsansökan vartannat år. 2025 delger Mannen med den juligt röda trombonen oss den nionde delen i sin skivserie i och med ”Christmas With My Friends IX” (Act/Naxos, LP/CD/DL). Samma omslagsdesign som alla år, James, fast nu i en lila nyans. Vinylen är till och med i samma läckra färg.

Långkörarkollegan och gitarristen Johan Norberg har skrivit de flesta av skivans nya kompositioner, som utgör precis över hälften av dess lussebagardussinet låtar. Hög mysfaktor i soundet, med proper professionalism men aldrig med de där kväljande julöverdrifterna.

Ursnygga sånginsatser av Sharon Dyall, Isa Sand och operaprimadonnan Jeanette Köhn; samtliga veteraner från den allra första skivan i serien, som startade 2006. Souliga Kid Creole-kokosnöten Jessica Pilnäs tillkom 2008 och har hängt med på varje utgåva sedan dess. Basisten Clas Lassbo ersatte Eva Kruse på förra volymen och återkommer här, medan Radiosymfonikernas trombonsektion spelar exakt så mjukt att barren förblir kvar på granens grenar. Alla dessa förmågor bidrar till att göra detta ett av årets mest lyckade julalbum.

Dock – och stäm mig gärna för att jag uttrycker min åsikt – tycker jag att det är en liten miss att Landgren undgått att göra en version av Marvins Gayes julklassiker ”Purple Snowflakes” trots projektets genomgående lila design.

Julklassiker i livetappning

På den där allra första ”Christmas With My Friends” från 2006 hette pianisten Bugge Wesseltoft. Norrmannen hade redan 1997 skapat en säsongsklassiker med sitt lågmälda julalbum ”It’s Still Snowing On My Piano” på samma tyska skivetikett, Act. Just den pianopudrade utgåvan lär vara en av de bäst säljande skivorna någonsin på den tyske musikbranschlegendaren Siegfried E. Lochs jazzcentrerade bolag.

Nu kommer en skiva med livetagningar av den norske pianistens meditativa musik, fångad livs levande på fem skilda lokationer i hemlandet. ”It’s Still Snowing On My Piano – Live” (Act/Naxos,LP/CD/DL). Just ordet ”still” är avgörande i sammanhanget. Bugge Wesseltofts stillsamma stil är motsatsen till de braskande ljudkulisserna i varuhus och reklamradiokanaler just nu.

Jul med The Second Hand Orchestra

Lågmäld på ett helt annat vis är The Second Hand Orchestra på albumet ”Snow, This Is Christmas” (Sing a song fighter, LP/DL). Andrahandsorkestern är Karl Jonas Winqvists skötebarn, och han driver också den spännande lilla skivetiketten Sing a song fighter, som huserar artister som Iiris Viljanen, Langendorf United, Dina Ögon-medlemmen Daniel Ögren och diverse afrikansk musik.

The Second Hand Orchestra har vi de senaste åren kunnat höra i hyllade samarbeten med skotske indiefolkartisten James Yorkston och Cardigans-sångerskan Nina Persson. Så nyligen som i oktober kom orkesterns senaste egna skiva ”Puzzle”. Hack i helg följer nu ”Snow, This Is Christmas”, som avslutar en jultrilogi där tidiga skivtitlar heter ungefär samma sak, med skillnaden att de föregående volymerna inleds med orden Slow och So.

Kontrasten är stor till Tomtenisse Landgrens lyxiga slädfärder i Artlantisstudion. Här låter det mer som avigt bleckblås på Kapsylens bakgård. Emma Nordenstam, Viktor Brobacke, Henry Moore Selder och de tio andra musikerna förmedlar lite mer av en gör det själv-känsla, där det dyker upp svirrande vintage-synthljud, löskokt lap steel guitar och förströdda pianotoner i fiffigt recyclade julklassiker.

Urvalet sträcker sig från en trollskogstolkning av ”Staffan var en stalledräng” till en loppis-lekfull version av en Snobbenlåt. Adolphson & Falks ”Mer jul” förvandlas till ett salsa-Eldorado, medan Elvis evigt gröna ”Blue Christmas” får både Frisell-jazz, tomte-twang och steel-poäng.

Med kontrabasen i centrum

Mer ”normal” jazzjul väntar på ”Scandinavian Christmas Bass” (Prophone/Naxos, CD/DL) från kontrabasveteranen Hans Backenroth. Även om det kanske inte tillhör vanligheterna med just kontrabasen i centrum på en julskiva, så är det just detta som skänker skivan en extra dimension och variation mitt i utbudet av tinnitustangerande tingel-tangel.

Hans Backenroth har under sin långa bana hunnit med att vara en stöttepelare i Arne Domnérus och Monica Zetterlunds band. Andra konstellationer har varit ihop med Bernt Rosengren, Kjell Öhman, Ulf Wakenius och Claes Janson, för att bara plocka några ur säcken.

I tandem med danske pianisten Ole Kock Hansen (som lirat med alla från Miles till Dexter men hemmavid är mest känd för sitt långvariga samarbete med danske jazzbasisten Niels-Henning Örsted Pedersen) tolkar Backenroth nu idel julstandards från våra skandinaviska breddgrader. Alltsomoftast doppar Kristian Leth slevarna i virvelkaggen och bildar en trio med kontrabasen och flygeln.

Det vilar inget svårtillgängligt eller akademiskt över framförandet, blott genomtrevliga julstämningar utan ovidkommande schmaltz. Samtidigt är samspelet djupt imponerande. Trevligt också att bekanta sig med nummer som ”Det kimer nu til julefest” och ”Julen har bragt velsignet bud”, vilka skänker ny(gamla) nyanser till julmusikutbudet.

På avslutande ”Karl-Bertil Jonssons julafton” (en hyllning till Backenroths kompanjon Arne Domnérus) gästar saxofonisten Klas Lindquist och sätter punkt för en av årets mest värmande julskivor. Om Tage Danielssons julsaga visas varje år i tv lär den här skivan bli lika återkommande chez Kangas.

Showbiz och jazz med Stockholm Voices

Desto mer showbiz och jazz hands ljuder det om ”Christmas Time Is Here” (Prophone/Naxos, CD/DL) från vokaljazzkvartetten Stockholm Voices. Rösterna från östkusten slår sig här samman med Bohuslän Big Band. De senares ”Shades of Gil Evans” fick nyligen Kangs klanger att utbrista i ”En väldigt välkommen musikupplevelse utöver det vanliga”.

Tillsammans bjuder de på lyxigt ljudande juleljud i jazzskrud. Vi omsluts av Louis Armstrongs julspelliste-ikoniska ”Cool Yule” och två Stevie Wonder-tolkningar, men även sånt som ”O Holy Night”, ”Santa Claus Is Comin’ to Town” och Bing Crosbys kioskvältare ”I’ll Be Home for Christmas”. Julglädje på rätt sida det smöriga.

Sällskapsspelande juljazz

Coco Chatru är något annat. En Stockholmsgrupp som bygger sin identitet kring en mystisk, påhittad figur med samma namn. Tidigare i år släppte Coco Chatru LP:n ”Limbokolia” (Trygger Music, LP/DL) med en lekfull, svårtetiketterad jazz och ett tillhörande brädspel (!). Nu kommer ytterligare en dos sällskapsspelande jazz i form av ”Lost Christmas” (Trygger Music, LP/DL).

Summa 13 nyskrivna jazzlåtar med titlar som ”Tomtarnas midnatt”, ”Pulka” och den inledande programförklaringen ”Mys vid brasan”. Coco Chatrus fantasifulla mytologiserande fortsätter genom att förklara att skivan är soundtracket till den spårlöst försvunna julfilmen ”Lost Christmas”, och att döpa ett av spåren till ”Coco raskar över isen”.

En alldeles förtjusande liten skiva från kontrabasisten Håkan Trygger, altsaxofonisten Linus Kåse, barytonsaxofonisten Charlie Malmberg och batteristen Daniel Kåse.

Lågmäld briljans

Om vi tar på oss snöskorna och ger oss ut i folkmusikmarkerna möts vi snart av Sigrid Moldestad & Hazelius Hedin som lågmält briljerar på ”Vinternatt” (Ta:lik, CD/DL). Skivan baseras på låtmaterialet från den förhållandevis färska triokonstellationens populära julkonserter.

Folkkära och rosade norska folkmusikern och sångerskan Sigrid Moldestad ihop med de svenska folkmusikerna Esbjörn Hazelius och Johan Hedin är en trekant som aldrig blir fyrkantig.

Deras ”Vinternatt” lyses upp av traditionella julvisor från Norge och Sverige, som varvas med nykomponerade bitar i samma anda. Nyckelharpa och hardingfela tar plats under granen och musiken tindrar precis så vackert och vilsamt som vi kunde önska.

Sofia Talviks kristallklara julsånger

Sångerskan och gitarristen Sofia Talvik ingår i den svensktyska duon Hansan men är även artist på egen hand med en över 20-årig solokarriär. Hon har som tradition att släppa en egenkomponerad jullåt varje år. 2017 samlade hon dessa i paketet “When Winter Comes: A Christmas Album”.

2025 är det dags för ett nytt uppsamlingsheat. “Wrapped in paper” (Makaki Music, LP/CD/DL) rymmer ett knippe julsånger i kristallklart singer-songwriter-stuk med dova skuggor, där folk och country bor granne med två insmugna tolkningar av julklassiker. Ett alternativ för den som tröttnat på julmusikens ekorrhjul och gillar sånt som First Aid Kit, Joni Mitchell, Emmylou Harris och Judy Collins. Och beställer du CD:n via Bandcamp går det att få den signerad, med vaxsigill, texthäfte och presentpåse! En kreativ klappidé.

Den som vill ha mer Sofia Talvik kan spana in det lika nya albumet från duon Hansan. “Vargar” (Makaki Music, DL) mixar folkmusik med visa, och i titelspåret medverkar en morrande murrig Stefan Sundström.

Ett alternativt julalbum

Stockholmsbaserade skivbolaget Ella Ruth Institutet har en rad starka roots-klingande namn i sitt stall, från H. Self till Toni Holgersson. Traditionsenligt släpper etiketten fullmatade julalbum varje år.

”This is all the snow you get vol 4” (Ella Ruth Institutet, DL) följer traditionen med låtar som osar av sot i själen och kask i slasket. Inställningen anas genast i inledande ”Köpmännens julfest” av bandet Det blev handgemäng. Bjällerklangen har tystnat för länge sedan och ersätts av en isande snödriva rätt i pallet.

Local Terrain ger en Ron Sexsmith-julig försmak på hur deras debutalbum kanske kan te sig när det landar under våren. Björn Gidlund, Mads Husvik och Introspektivet är andra medverkande som kommer med ny musik 2026, allt genom Ella Ruth Institutets försorg. Men först hör vi dem på den här genomgångens kanske mest alternativa julalbum.

14 låtar och artister som spänner från opluggad hästjazz till midvinter-mörkerrock, och med Toni Holgerssons ”Annas november” som utropstecken. Icke att förglömma: Yngve Stoor som julkavalkadens allra sista artist och låt!

Hyperambitiöst julprojekt

Som avslutning tar vi ett djupt andetag och ger oss i kast med folkmusikern Hampus Grönbergs hyperambitiösa projekt. Grönberg är född i Falun men numera bosatt i Göteborg där han är involverad i den irländska traditionella musikscenen. Han spelar i konstellationer som Bäckafall, Furuhill och Just As Blue, i genrer från svensk folkmusik till bluegrass.

På ”The Hampus Grönberg Christmas Experience” (Egen utgivning, DL) pulsar han sig igenom hela 91 julmelodier på strax under timmen.

Av de elva spåren på albumet är fyra medleys. Grönberg trakterar gitarr, banjo, mandolin, bouzouki och slagverk, och om detta låter som ett galet projekt så kan Kangas bjällerklanger meddela att det här är allt än Eugene Chadbourne-nipprigt. Det är faktiskt bara fullkomlig ”normal” musik. Skickligt framförd och med ett smittande gott humör.

Se där, klapptips från Kangas klanger. Ha en skön jul nu, alla läsare!

The post Kangas bjällerklanger ‒ hårda paket med mjukt innehåll first appeared on Opulens.

RETROKULTUR. Jesper Nordström lyfter fram några exempel på musik som passar fint att lyssna till, när julen närmar sig, och du hör till dem som tröttnat på de traditionella jullåtarna.

Vi vet alla att julmusik är den mobbade kusinen från landet som inte anses fin nog i salongerna. Den skrålar på i köpcentrum med decimetertjockt indraget gråslask och i sin ofta sentimentala sockrighet blir den som billig parfym en dag man inte kunnat duscha.

Eller som en pliktskyldig sliskig prinsesstårta på en papptallrik när någon på kontoret fyller år.

I mina öron har ofta musik som inte flaggar för att just vara julmusik kommit som mest till pass i december.

Nå det finns ju Jussis “O helga natt” som blästrar rent bland sockergarnityren, men det är undantaget.

Sedan handlar det ju om vad för slags känsla man vill framkalla. I detta klimatförändringarnas tidevarv får vi inte längre särskilt ofta sådana gnistrande jular som kunde vara hämtade ur ett Jenny Nyström vykort och då kan Jean-Michel Jarres “Equinoxe 3” komma till väl pass.

Det är den låt som i min hela samling som bäst förmår att framkalla bilder av barndomens pulkafärder och rimfrost. (Jag tycker vi glömmer de plaskvåta och mördande tråkiga bävernylonsoverallerna.)

Enligt mig hade Jarre sin guldålder på 70-talet. Vad han gör för musik nu är mig egalt. Utan att kunna sätta fingret direkt på det har Jarres musik, som jag ser det, en grund i fransk chanson; hans melankoliskt-episkt-vindlande melodier står på Serge Gainsbourgs och Edith Piafs axlar.

Kanske skrinnar Bardot fram i en ishall i de inre bilder som musiken framkallar.

Men vi byter från skridskor vid någon parisisk hockeyrink och tar istället på oss vattenavvisande vandringskängor och beger oss ut i det svenska tomtelandet. Det landskap som Krösa-Maja befolkade med vättar, troll och lyktgubbar som Emil gärna lät sig skrämmas av.

Lyssna till exempel på ”Skogen vaknar” av Ralph Lundsten från hans album ”Johannes och huldran”.

Det är denna mer grönslemmiga granskogsdystra mystik som Ralph Lundsten återkommit till så ofta, och på ”Trolltagen – Nordisk natursymfoni no 5” låter det bubblande och knorrande nästan som Weather Reports fusionjazz.

Fast här är det mer den väderlek där fulsöta troll bubblar fram ur vrår och sprickor. Det är för all del också det väder vi nog får nöja oss med i juletid framöver när snön blir allt ovanligare.

The post Veckans vax: Den alternativa julmusiken first appeared on Opulens.

 I FOKUS. Fyra korta, aktuella kulturtips från Opulens kritiker. Under titlarna hittas länkar till recensionerna i sin helhet. 

1. JULNOVELLER

Julrevy i Jonseryd och andra berättelser av Klas Östergren
Recension av Bo Bjelvehammar
Polaris

Klas Östergren har länge varit fascinerad av julberättelser som en självklar tradition i jultidningar och dagspress. Nu har han samlat åtta julberättelser – noveller – i en volym. Klas Östergren fångar upp människor i samhällets utmarker. De rör sig i både gråzoner och skuggvärldar, som små kufar och losers, som skapar mening av det meningslösa. Men det finns hos hans människor, både en värme och en generositet, som räcker långt bortom julen. Personerna kan visa detta både som julgransförsäljare eller som reskamrat på en långfärd från Skåne till Norrland.

Som alltid visar Klas Östergren en förtätad koncentration i sitt språk och en lätthet och ett flöde i framställningen.

2. VITTNESMÅL

Sonjas Resa – Genom livet och dödslägren av Sonja och Semmy Stahlhammer
Recension av Thomas Whilman
Stahlhammer Förlag.

Sonja Stahlhammers berättelse innehåller ofta små, enkla, vardagskommentarer och detaljer som griper tag djupt. Segregationen, redan före nazismen, den skolan får du inte gå i. Jude-apartheid. Bisarra regler, oförutsägbarhet. Längtan efter en älskad lillebror. Bortsorterad, försvunnen. Men också: Mycket, mycket små bilder av mänsklighet. Allt vågar Sonja berätta.

“Förintelsekonferenser, utställningar i all ära men för dem som ser detta är det bara så klart, så enkelt. Aldrig mer”, skriver Thomas Whilman.

3. SAKPROSA

Ett sammanvävt liv av Merlin Sheldrake
Recension av Lis Lovén
Volante förlag

Merlin Sheldrake har åstadkommit en mäktig debut om svampar i sin bok ”Ett sammanvävt liv.” (Volante förlag i översättning av Jim Jacobsson). Man behöver inte ens vara New Age-biten för att utifrån denna bok se en väv på jorden så inspirerande att man borde bli sökande nörd för resten av livet.

Svampar kan smälta sten, överleva i radioaktiv miljö, fungera som kommunikationsnät liv och liv emellan. Se där! Vetenskapen kan förstås på nytt! Den mänskliga härvan av missförstånd i det moderna samhället behöver få sig en skjuts framåt, skriver Lis Lovén.

4. MUSIK

En finsk jul av Iiris Viljanen
Kulturum, Partille, 16/12
Babel, Malmö 18/12

Det var förra året som den finlandssvenska sångerskan Iiris Viljanen släppte sitt fjärde soloalbum, det vackra och vemodiga En finsk jul. Skivbolaget Teg Publishing beskriver det som “[…] ett album som fångar känslan av storhelgen. När allting stannar upp för några dagar, och man träffar – eller inte träffar – sin familj. När tidens gång blir lika påtaglig som isvindens minusgrader mot kinden.”

I år framför Viljanen det kritikerrosade albumet i sin helhet i bland annat på Kulturum i Partille 16/12, och på Babel i Malmö den 18/11.

The post Kulturtips: Från julrevy i Jonseryd till finsk jul i Malmö first appeared on Opulens.

JULHETS. “Men varifrån kommer egentligen denna blandade känsla av uppgivenhet, irritation och likgiltighet? En teori är kommersen, och då inte den i form av skivförsäljning utan den besatthet butiker uppvisar månader i förväg med att spela julsånger”, skriver Linda Bönström.

Det är något med ordet julmusik som framkallar ofrivilliga ryckningar i ena ögat och fötterna vill instinktivt hoppa två steg bakåt. Och egentligen är det väl fruktansvärt orättvist av mig – eller? Frågan driver mig till att kolla upp vad folket i landet egentligen köper för musik den här tiden på året.

iTunes-topplistan visar att en kamp pågår, julskivorna klänger sig fast, och klänger sig fast är rätt ord för våra favoriter går från fyrtiofyraspåriga Absolut Christmas (Warner) och Merry Christmas – En Riktigt God Jul (Sony) som slänger ut det udda antalet nittioåtta låtar, men båda plattorna gavs ut 2012. The Greatest Xmas Hits Ever: 100 Songs for Christmas & Classic Carols (Maximuse Inc. 2013), titeln får man ju säga lovar att något bör man kunna lyssna på utan rysningar i ryggraden.

Första julskivan på listan som faktiskt kommit ut i år är Sia med Everyday is Christmas (Atlantic), det får vi väl lov att hoppas att det är en ren och skär lögn! Men här tar den svenska publiken minsann ställningen emot hopkok och krystningar om julefrid i förmån för årets Benny Anderssons Piano (Mono Music) eller någon av de två Så Mycket Bättre-skivorna. Fast jag hade nog ändå önskat att en platta av Sven-Ingvars tagit första plats än detta hyllningsprogram som knådats ihop. Nej, någon måtta får det faktiskt vara.

I slutet av november påbörjade jag ett uppdrag, eller kalla det en grotesk utmaning som gick ut på att välja ut tolv – upprepar tolv – julsånger till en musikkalender. Med tillägget att jag skulle tycka att de var bra. Jag har fortfarande fyra platser att fylla…

Men varifrån kommer egentligen denna blandade känsla av uppgivenhet, irritation och likgiltighet? En teori är kommersen, och då inte den i form av skivförsäljning utan den besatthet butiker uppvisar månader i förväg med att spela julsånger. Högt. Som om det får oss att köpa fler presentaskar och prylar vi väl hemma inte förstår hur vi tänkte med det. Ja! Klart att det är så! För det fungerar, jag vet inte hur många impulsinköp jag gjort bara för att komma ur den där jäkla affären som spelar Mariah Careys Merry Christmas (Columbia), för att sedan fångas i nästa butik av exakt samma illsinthet. Sedan 1994 har världen fått dras med All I Want for Christmas is You så det är väl inte så konstigt att jag har fått nog!

Men viss tröst finner jag exempelvis i Kanadas favoritsingel 2001 I Won’t Be Home for Christmas (MCA) med Blink-182 eller A Christmas Duel (No Fun) med The Hives och Cyndi Lauper från 2008 – för övrigt det enda spåret av The Hives som jag tror står att finnas i min skivsamling. Och att Eminem släpper Revival (Shady), sin första platta på tre år på fredag.

Man får väl ta julskivan för vad den är: något som får eftervärlden att vara tacksam för evolutionen. Förhoppningsvis.

”So whatever you say, it’s all fine by me
Who the fuck anyway wants a Christmas tree
Cause the snow keeps on fallin’ even though we were bad
It’ll cover the filth, we should both just be glad

And spend this Christmas together”.

Alla artiklar av Linda Bönström

The post Låtarna som vägrar dö first appeared on Opulens.