VINYL. Idag presenterar Jesper Nordström ytterligare en udda LP-skiva. Det rör sig om ett album med Johnny Nogaj, utgiven av Ronik Rekords.

Den amerikanska efterkrigstidens musik var helt indränkt i machoideal. Vi hade Johnny Cash som identifierade sig med de fångar han spelade för. Han ville också vara en outlaw. Sedan kom Elvis med sitt höftvickande och blev förbjuden, censurerad och kritiserad av moralens väktare.

I allt detta är det lätt glömma att det fanns en brokig undervegetation av all möjlig sorts musik på oändliga radiostationer, ofta med tillhörande skivbolag, som redovisas i den mastiga boken The golden age of radio.

Men med skivbolaget Ronik Rekords är det som om de aldrig funnits, och en av deras artister – den polske dragspelaren Johnny Nogaj – flyger verkligen under radarn. När någon helt försvunnit från kartan vaknar blodhunden i mig, men det visar sig vara uppförsbacke hela vägen för att finna någon information. Söker man på Google Street View efter skivbolagets adress ser man bara något slags kolonistugeområde i Flint, småstaden i Michigan.

Det verkar alltså faktiskt som om att skivbolaget aldrig har funnits på riktigt. Men efter ett försvarligt – många skulle säga besatt – antal timmar finner jag informationen och bekräftelsen på dess existens. I massiva pdf-filer, och på nördigt insnöade bloggar, berättas att det fanns en enklav av polska invandrare i Michigan som förvaltade sitt hemlands traditionella musik och gav ut den på små, närmast konkursmässiga, skivbolag. Som Ronik Rekords.

Nu hör det till saken att Johnny Nogaj inte alltid skrev sin egen musik eller ens tolkade gamla örhängen, utan det var hans mamma som skrev en hel del av hans stycken. Det gjorde att han blev något av en spefågel och fick gå under öknamnet ”No Guy”

Av den som sagt mycket sparsmakade informationen om Nogaj kan man också finna att han blev ett slags motsvarighet till vår Bertil Perrolf och Skivor till kaffet, det vill säga musiken nådde ut via radiostationer, dagtidskonserter i någon aula eller galleria. Nogaj blev uppskattad av äldre polacker som ville drömma sig tillbaka med ”fina goa gamla bitar”. Det går inte att hitta Nogajs musik på Youtube, men däremot musik i samma genre. Själv fastnade jag direkt för den friskt naiva formgivningen av albumen och jag spelar gärna skivor i den här genren som peppande soundtrack till allehanda hushållsgöromål.

The post Veckans vax: Polskamerikansk folkmusik first appeared on Opulens.