TENOR. Tenoren Leif Aruhn-Solén skapar tillsammans med Göteborg Baroque och dess konstnärlige ledare Magnus Kjellson musik i världsklass, skriver Bo Bjelvehammar, som lyssnat på ett aktuellt album med arior av Bach.

Johann Sebastian Bach – Tenor Arias
med Leif Aruhn-Solén
Göteborg Baroque
Magnus Kjellson
Nilento Records / Naxos Direct

Hos Johann Sebastian Bach möter vi ett brett spektrum av trosfrågor. Det handlar om hur långt olika människor har kommit i sin kamp om hopp och tro. Allt från skuldbelagda själar, som syndare och plågade individer, till människor som har kommit till en stålfast tro. Många har kommit bort från den goda flocken, irrar runt och väntar på att bli ledda till fårhagen, till Jesu trygga famn.

Känslor virvlar i musiken, som sjok av hopplöshet intill tröstlöshet. Men ibland erbjuder den ljusa himlen korta stunder av hopp och glädje. De känslorna är dock ofta som undflyende ögonblick. Hos Bach möter vi ett tonmåleri av stora variationer, av kontraster och språng över bibelställen och floder, som är svåra att besegra.

Bach rör sig med lätthet i människors känsloliv. Som kompositör skänker han både en trygghet och ett lugn i svåra stormar. Han är handfast i sin tro och i sina vissa förhoppningar. Du vaggas som lyssnare in i en värld av tillförlit och lugn, även om det likväl finns svåra brottsjöar i våra liv.

Leif Aruhn-Solén är en tenorsolist som reser över kontinenter och uppträder på de flesta stora scener i världen. Tenoren Aruhn-Solén hyser en stor kärlek till Bach, sedan tjugofem år tillbaka. Det finns följaktligen en stor inlevelse och närvaro i hans tolkningar av Bachs texter.

Leif Aruhn-Solén känner de små nyanserna i Bachs verk och han kan klä dem i personliga klangbilder. Därtill med en alldeles egen färg. Likaså med både djup och bredd. Tillsammans med Göteborg Baroque och dess konstnärlige ledare Magnus Kjellson skapas det här musik i världsklass.

Jag känner en meditativ ro i den här musiken, där Johann Sebastian Bach och Leif Aruhn-Solén möts.

The post Bach-arior i världsklass first appeared on Opulens.

PÅSKMUSIK. Bachs påskoratorier har blivit älskade och framförs så här års i många svenska kyrkor. Björn Gustavsson om den lutherska kyrkans frontfigur på den sakrala musikens område. 

Efter protestantismens genombrott blev Johann Sebastian Bach den lutherska kyrkans främste frontfigur inom området sakral musik. Ja, Bachs kyrkomusik, inte minst de stora oratorierna, bildar ett slags kulmen inom protestantisk kyrkomusik: ett rent, högt allvar, en kysk, innerlig ton – alltsammans omgivet av en strängt liturgisk ram.

Bach, som ju också fått tillnamnet ”Den femte aposteln”, brukade till och med underteckna sina tonsättningar med orden ”Till Gud från Bach”. ”All musiks syfte och mål är att spegla Guds prakt och uppnå själens förfriskande”, skrev en gång Bach, som sammanlagt komponerade flera hundra kantater för kyrkligt bruk.

Inte minst oratorierna har blivit högt älskade. Juloratoriet från 1734 inspirerade 250 år senare Göran Tunström till en roman med samma namn, där oratoriet får symbolisera ”jublets kategorier” och ”tillblivelsernas mysterium”. Romanen igenom genljuder Bachs juloratorium: ”den musik som ger oss hopp”.

Musiken i Juloratoriet är dramatisk och livfull, dock aldrig operamässig eller med så utstyrda, individualiserade uttryck som hos den samtida kollegan Händel; Bachs musik hämtar hela tiden näring ur det religiösa sammanhanget.
Och h-mollmässan! Likt ett kontrastrikt och böljande storskaligt landskap vecklar den ut sig, detta musikaliska testamente som med sitt grandiosa format spränger alla liturgiska gränser. Verket tillkom under en flera decennier lång process; man vet inte riktigt varför och om det någonsin framfördes i dess helhet. Särskilt Kyrie- och Gloria-satserna har en närmast profan prägel och vetter snarast åt dåtida kantatform i italiensk stil, med virtuost musikanteri och en konsertmässig karaktär à la Brandenburgskonserterna.

Bachs påskoratorier har blivit djupt älskade och framförs så här års i mängder av svenska kyrkor. Matteuspassionen har en musikalisk resning som djupt berör (inte minst arian ”Gott, Erbarme Dich”, som förresten Andrej Tarkovskij hade som ledmotiv i sin sista film Offret). Bach skrev även Markuspassionen, men större delen av denna musik har tyvärr gått förlorad.

Den kanske mest gripande och koralartat intensivt lyriska är nog ändå Johannespassionen; inte minst körpartierna karakteriseras av en sällsam, lidelsefull innerlighet. En av de bästa inspelningarna på länge har nyligen släppts med Bachorchester Mainz, Bachchor Mainz och duktiga solister under Ralf Ottos ledning (Naxos). Tyskar har ett alldeles särskilt förhållande till Bach – och här märks hängivenheten otroligt väl.

Till sist ytterligare några titlar ur den senaste tidens cd-flod. Bach Inspiration heter en skiva med Ensemble les surprises plus sopran- och flöjtsolist (Alpha-Classics). Här finns utdrag ur såväl Påskoratoriet som Matteuspassionen, men också en ”kaffe-kantat” och annan världslig musik, som ju Bach också skrev. Trots duktiga medverkande känns tolkningarna alltför trevande och dåligt sammanhållna för att riktigt gripa, och därtill med i flera fall alldeles för uppdragna tempi.

I övrigt märks en fin Lully-tolkning med Les talens lyriques, som under Christophe Rousset med sedvanligt tätt samspel och därtill med härlig stuns i spelet tar sig an operan Alceste. Än mer lättlyssnad barock återfinns i de orkesterverk som Freiburger Barockorchester med sprudlande iver tar sig an i Concerti a due cori (Harmonia mundi).

Slutligen en fullödig tolkning av Gustav Mahlers symfoni nr 9, med Radiosymfonikerna under ledning av Daniel Harding (Harmonia mundi). Här bjuds 83 minuters resa genom ett högromantiskt, dramatiskt, dovt lyriskt landskap, gestaltat på en musikalisk nivå man endast sällan får uppleva.

Alla artiklar av Björn Gustavsson

The post Till Gud från Bach first appeared on Opulens.

IMPROVISATÖRER. “Bach vände sig till kyrkobesökare, Händel till teaterbesökare. Bachs musik ärar Gud, Händels musik däremot präglas av världstillvänd festivitas. Bach riktar sig mot evigheten och Gud, Händel mot samtidens borgerliga publik”, skriver Björn Gustavsson.

Två av barockens största tonsättare, Johann Sebastian Bach och Georg Friedrich Händel, hade väldigt mycket gemensamt – men de var också väldigt olika.

Båda föddes 1685 i Thüringen, faktiskt med bara några veckors mellanrum. Båda inledde sina karriärer som kyrkokantorer. Båda var omvittnat skickliga improvisatörer vid orgeln. Båda tog starka intryck av dåtida italiensk opera (hos Bach märks det bland annat i hans kantatstil, med arior och recitativ). Båda skrev omfångsrika oratorier (exempelvis Matteuspassionen respektive Messias). Båda blev mot slutet av sina liv blinda.

Men Bach och Händel var samtidigt diametralt olika. Bach var djupt präglad av protestantisk kyrkomusik och ägnade sig huvudsakligen åt just sakral musik, främst som kantor i Thomaskyrkan i Leipzig. Någon opera skrev han aldrig. Bach var heller aldrig tillnärmelsevis så berömd som Händel utan betraktades av samtiden snarare som en duktig provinsorganist.

Bach vände sig till kyrkobesökare, Händel till teaterbesökare. Bachs musik ärar Gud, Händels musik däremot präglas av världstillvänd festivitas. Bach riktar sig mot evigheten och Gud, Händel mot samtidens borgerliga publik.

Efter att ha spelat fiol i Hamburgs operaorkester flyttade Händel till Italien. Han kom 1707 till Florens, stortrivdes och skrev snabbt sitt första större operaverk. Italiensk opera var vid denna tid högsta mode. Sedan slog han sig ned i London och blev snabbt en ”megastar” som engelsmännen ”just loved”.

Medan Bach levde ett inrutat liv i provinsen firades Händel i världsstadens jetset-virvlar. Han levde mondänt, skrev operor på löpande band, umgicks med kungar och berömda sångare.

Bach signerade envetet sina kompositioner ”Till Gud från Bach”. Efter sin död falnade hans rykte – men han blev aldrig ”bortglömd” som det ibland hävdas. Generation efter generation av tonsättare har tagit djupa intryck av Bach, inte minst Mozart och Mendelssohn. Sedan åtminstone tidigt 1900-tal värderas Bach allmänt som en av musikhistoriens största.

Händels musik, som under 1900-talet kan sägas ha legat i Bach-skugga, har under senare år alltmer återupptäcks – inte minst de drygt 40 operaverken. Numera flockas folk vid de stora Händelfestivalerna och operor som inte spelats på hundratals år erövrar nu nya generationer.

Bach kände till åtskilligt om sin berömde kollega och ville gärna träffa honom. Han lär ha gjort ett försök när han 1719 besökte Halle – men fick då veta att Händel kort dessförinnan lämnat stan…

Men för tiotalet år sedan träffades de slutligen. Åtminstone i Paul Barz musikteaterpjäs Mögliche Begegnung, där Bach och Händel trivs i varandras sällskap och även spelar musik.

I en av replikerna där säger Händel: ”Du är bara kantor. Du behöver inte ta hänsyn till vare sig publiken eller den allmänna smaken.” I Tyskland arrangeras emellanåt konserter där Bachs och Händels musik framförs växelvis så att åhöraren kan uppdaga såväl likheter som skillnader.

Någon beskrev Bach som ”pedantisk” och Händel som ”sublim” – men lyssna isåfall på Gott, Erbarme Dich: den Bach-kompositionen är bland det mest sublima som skapats. Hur fånga en kompositör, en människa, med några enkla ord? Nej, det går förstås inte.

Alla artiklar av Björn Gustavsson

The post Kan man fånga in en kompositör och en människa med några enkla ord? first appeared on Opulens.