DIGITAL KONST. Det har uppstått en enorm hajp kring konstfenomenet NFT. “Att vara för eller emot en definition av NFT:er som konstverk är inte bara onödigt, utan kanske rentav omöjligt”, skriver Ida Thunström.

Det ligger i konstens DNA att värdet är immateriellt. Det är konstaterat sedan länge, och det borde därför inte vara så förvånande att konst i form av NFT:er (Non-Fungible Tokens) plötsligt säljs för så höga priser. Vi borde inte reagera på att ett konstverk som är totalt icke-materiellt får ett betydande ekonomiskt värde, tvärtom. Så varför har vi gjort det här med NFT till en så stor sak? Jag har funderat.

Sajten opensea.io (som någon definierat som ”The Amazon of NFTs”) är dödligt oinspirerande. För att uttrycka det milt. Det är som om bilderna i sig är ett nödvändigt ont för att ha något att kunna blåsa up hajpen (och priserna) runt. Det ser ungefär lika sexigt som en stor skärm på Wall Street, därför att det i grund och botten är precis vad det är. Min enda förklaring till detta sopberg av digitala bilder är att det överhuvudtaget inte kan röra sig om vad de faktiskt föreställer. Och detta kan man ju ha åsikter om, men NFT:s konstmarknad är större än så.

GIF-animationen Nyan Cat, ursprungligen skapad av Chris Torres, såldes för ganska exakt ett år sedan för (i kryptovaluta motsvarande) runt 600 000 dollar. Denna händelse sparkade igång en våg av upphovsmän som tröttnat på att inte få ersättning av alla de som använder deras bilder för egna vinstsyften. För att det ska kännas legitimt med dessa stora summor måste vi förstå vad dessa bilder faktiskt är. Att konst faktiskt kan ha som primärt innehåll att vara bara ett fenomen.

Vare sig vi vill det eller inte har bilder som Nyan cat blivit oersättliga som visualiseringar av samtiden. Och vårt förhållande till förgängligheten är ett ständigt pågående gissel.

Vi vill tillhöra, vi vill ha en historia, och faktum är att en viktig del av vårt gemensamma nu innefattar en GIF föreställande en regnbåge och något som ska representera en katt.

Så säga vad man vill om det estetiska värdet i allt som flyger runt på TikTok; det är en väsentlig del av vår samtida bildvärld.

Konst och kultur svarar ju till ett psykologiskt behov av att något är fast förankrat, och nästa steg blir ju då, såklart, att äga

Att vara för eller emot en definition av NFT:er som konstverk är inte bara onödigt, utan kanske rentav omöjligt. Och när upphovsmänniskorna till flera av våra mest reproducerade bilder är fullt levande, uppstår ett reellt problem för systemet. För hur annars ska vi kunna översätta värdet av dessa memes som sprider sig som ogräs över internet, om inte till pengar? Socialt och kulturellt värde är, inte minst för upphovsmänniskorna, otillräckligt. Vi behöver runristningen, de förtjänar materiell ersättning.

Konst och kultur svarar ju till ett psykologiskt behov av att något är fast förankrat, och nästa steg blir ju då, såklart, att äga. Att det för köpare delvis grundar sig i (ekonomiska) spekulationer är inget nytt i konstsammanhang. En ny omständighet är dock, att flera av de allra rikaste idag, de som sitter på de största pengarna, är uppvuxna med tv-spel och datorer. Och GIF:s och memes. Det är verklighet. En verklighet som ger verk som Nyan Cat, all rättighet att säljas för lika stora summor som en samtida Damien Hirst.

Men ägande leder till exklusivitet, och en angelägen fråga är vad som händer om dessa bilder på grund av denna äganderätt skulle göras oåtkomliga för allmänheten. Hur blir det då, när det är just spridningen som utgör deras grundläggande värde?

Eftersom vårt behov av trams tycks vara outsinligt, skulle det förmodligen komma nya, i en strid ström. Varav vissa skulle bli fenomen och värda pengar. Kanske skulle själva formen till och med utvecklas och ge oss större intellektuell utdelning. Möjligheterna är, som så ska vara när det gäller konst, oändliga.

Med det sagt, finner jag det osannolikt att NFT helt tar över konstscenen. Eller, om det sker så blir det i en tid då både likvida medel och konst börjat existera under så pass annorlunda förutsättningar och premisser att det blir oundvikligt. Men där är vi inte nu. Jag skulle inte satsa en krona på att NFT:er är framtiden (för konst), men det motsäger inte att de kan vara en viktigare del av samtiden än man tror.

Man kan inte bara liksom blunda och låtsas som att de här konstverken inte finns, de kommer inte försvinna för det. Och så länge de har någon form av funktion, hur immateriell den än är, kommer de att generera pengar.

The post Vårt behov av trams har börjat generera pengar first appeared on Opulens.

DIALOG. Christoffer Andersson gestaltar en dialog mellan två antagonister. Det blir ett intressant möte. Det rör sig om skilda världar.

Christoffer Andersson beskriver sig själv så här: “Jag har gjort resan från guldpläterade konferenssalar på Kungsholmen, flådiga mingel på Odenplan, spexiga luncher på Hötorget och skrivkramp vid ett rangligt skrivbord på Strandvägen, hela vägen ner till den psykiska ohälsans ekonomiska, materiella, psykiska och fysiska utanförskap. Jag har rest, klättrat i berg, projekterat och skrivit reklam; jobbat på fabriker, lager och butiker; studerat litteratur, filosofi, religion och film; mobbats, traumatiserats, skuldsatts, dömts i rätten och gått i konkurs och efter ett år i kriminalvårdens återetableringsprogram och två års beteendeterapi blev jag till slut vän med tankarna. Nu sitter jag ner och skriver som jag ska.”

Och om sin text – en dialog mellan två antagonister – säger han så här:

“Mötet mellan entreprenören och litteratören är ett möte mellan två alter egon som överhuvudtaget inte ska ha något med varandra att göra men ändå försöker. Litteratören kommer alltid vilja säga vad entreprenören inte har råd att säga, entreprenören kommer alltid vilja säga det litteratören inte förmår. Det är en ständig motsättning som inte har någon enkel lösning, en motsättning som är själva förutsättningen för deras samvaro i tid och rum för de kan aldrig verka under gemensamma förutsättningar utan att ljuga.”

Ytterligare information kan anses överflödig.

CAROLINA THELIN

Litteratören & entreprenören

ENTREPRENÖREN
Kan det verkligen vara en slump att vi stöter på varandra så här snart igen?

LITTERATÖREN
Så sant, ett sammanträffande.

ENTREPRENÖREN
Sannerligen. Har du bokat bord?

LITTERATÖREN
Sannerligen inte.

ENTREPRENÖREN
Sitt då för all del vid mitt bord. Jag brukar fika här vid den här tiden några dagar i veckan, kanske du har sett?

LITTERATÖREN
Jag är inte värst uppmärksam av mig, så det har jag nog missat. Men jag delar gärna bord med dig om jag inte tränger mig på.

ENTREPRENÖREN
Pyttsan! Här tränger vi oss inte på varandra. Varsågod och sitt!

LITTERATÖREN
Man tackar.

De sätter sig vid bordet.

ENTREPRENÖREN
Så vad har du för dig?

LITTERATÖREN
Minsta möjliga.

ENTREPRENÖREN
Det har jag svårt att tro; du slår mig som en skärpt karl.

LITTERATÖREN
Varför skulle de inte vara förenliga?

ENTREPRENÖREN
Vilka?

LITTERATÖREN
Skärpa och overksamhet.

ENTREPRENÖREN
…

LITTERATÖREN
Jag skojar så klart. Jag är författare.

ENTREPRENÖREN
Författare?

LITTERATÖREN
Mm.

ENTREPRENÖREN
Allas vår dröm.

LITTERATÖREN
Va?

ENTREPRENÖREN
Allas vår dröm, sa jag.

LITTERATÖREN
Jaha.

ENTREPRENÖREN
Vad skriver du?

LITTERATÖREN
Aforismer.

ENTREPRENÖREN
Aforismer?

LITTERATÖREN
Visdomsord.

ENTREPRENÖREN
Citatböcker?

LITTERATÖREN
Böcker.

ENTREPRENÖREN
…

LITTERATÖREN
…

ENTREPRENÖREN
Jag läste nyligen Fredrik Eklunds biografi. Har du läst den?

LITTERATÖREN
Vem är det?

ENTREPRENÖREN
Fredrik Eklund?

LITTERATÖREN
Ja.

ENTREPRENÖREN
Mäklaren i USA.

LITTERATÖREN
Mhm. Nej.

ENTREPRENÖREN
Okej. Vad läser du då?

LITTERATÖREN
Strindberg. Schopenhauer. Joyce.

ENTREPRENÖREN
Vad är det för några? Känner inte till en enda av dem.

LITTERATÖREN
Jag förstår det.

ENTREPRENÖREN
…

LITTERATÖREN
Vad har du för dig när du inte är här då?

ENTREPRENÖREN
Jag driver en… drev en reklamfirma.

LITTERATÖREN
Drev? Vad hände?

ENTREPRENÖREN
Konkade.

LITTERATÖREN
Svårt med företag?

ENTREPRENÖREN
Det händer. Man måste titta framåt. Inget ont som inte för nåt gott med sig.

LITTERATÖREN
Meningslösa visdomsord.

ENTREPRENÖREN
Va?

LITTERATÖREN
Fraserna. Bara tomheter.

ENTREPRENÖREN
Va?

LITTERATÖREN
Tomhylsor. Tomma ord och lathundar för folk som inte kan tänka själva. Inget illa menat.

ENTREPRENÖREN
…

LITTERATÖREN
Vidare alltså. Vad gjorde du i firman?

ENTREPRENÖREN
Ja, jag var själv. Frilansare.

LITTERATÖREN
Frilans?

ENTREPRENÖREN
Ja.

LITTERATÖREN
Du gjorde det verkligen inte lätt för dig.

ENTREPRENÖREN
Nej. Jag tror inte riktigt på sånt.

LITTERATÖREN
Att göra det lätt för sig?

ENTREPRENÖREN
Just det.

LITTERATÖREN
Varför inte?

ENTREPRENÖREN
Vad vinner man på det?

LITTERATÖREN
Lugn och ro?

ENTREPRENÖREN
Det är inte de saktmodiga som skola besitta världen.

LITTERATÖREN
Va?

ENTREPRENÖREN
Jag blir stel i kroppen och knoppen.

LITTERATÖREN
Stel?

ENTREPRENÖREN
Mm.

LITTERATÖREN
Du slår mig inte som en stel människa.

ENTREPRENÖREN
Då var mödan värd någonting.

LITTERATÖREN
Vad gjorde du i reklamfirman?

ENTREPRENÖREN
Reklamtexter. Copywriter.

LITTERATÖREN
Ouch!

ENTREPRENÖREN
Va?

LITTERATÖREN
Varför skrev du reklam?

ENTREPRENÖREN
Jag tycker om att skriva.

LITTERATÖREN
Varför skrev du reklam då?

ENTREPRENÖREN
…

LITTERATÖREN
Du vet att pengarna kommer när man har skrivit klart, va?

ENTREPRENÖREN
Mm, ja.

LITTERATÖREN
Varför skrev du reklam då?

ENTREPRENÖREN
Jag tycker om att skriva. Det var ett sätt att få göra det jag tycker om.

LITTERATÖREN
Tycker du om att sälja?

ENTREPRENÖREN
Det hör till.

LITTERATÖREN
Tyckte du om det?

ENTREPRENÖREN
Ja.

LITTERATÖREN
Bekräftelsen eller pengarna?

ENTREPRENÖREN
Va?

LITTERATÖREN
Vilket tycker du om: bekräftelsen eller pengarna?

ENTREPRENÖREN
Jag tror inte att jag…

LITTERATÖREN
Porträttvägen är tunn.

ENTREPRENÖREN
Porträttvägen?

LITTERATÖREN
Du kan inte säga till mig att du tycker om att skriva, och sedan gå och skriva reklam.

ENTREPRENÖREN
Va?

LITTERATÖREN
Okej. Att tycka om att skriva är att tycka om att uttrycka sig, gräva i sig själv och sätta ord på saker som talförmågan inte förmår. Tycker man om att skriva sätter man sig inte och skriver från någon annans huvud.

ENTREPRENÖREN
Varför inte?

LITTERATÖREN
Det är försäljning. Inte uttryck.

ENTREPRENÖREN
Kan man inte uttrycka sig genom försäljning?

LITTERATÖREN
Verkligen inte.

ENTREPRENÖREN
…

LITTERATÖREN
…

ENTREPRENÖREN
Det är en hård dom.

LITTERATÖREN
Inte hård nog.

ENTREPRENÖREN
…

LITTERATÖREN
…

ENTREPRENÖREN
Jag tycker du har fel.

LITTERATÖREN
Jaså?

ENTREPRENÖREN
Ja.

LITTERATÖREN
Vad är det som påverkar vad du tycker?

ENTREPRENÖREN
Mina åsikter.

LITTERATÖREN
Djupare.

ENTREPRENÖREN
Mina erfarenheter.

LITTERATÖREN
Djupare!

ENTREPRENÖREN
…

LITTERATUREN
Du sa att du tyckte om att skriva. Visa mig det och tänk djupare!

ENTREPRENÖREN
Jag tänker så djupt som jag behöver.

LITTERATÖREN
Kan du se dig omkring och ändå hålla fast vid det?

ENTREPRENÖREN
Ja.

LITTERATÖREN
Okej. Vad är det som påverkar vad du tycker?

ENTREPRENÖREN
Jag själv.

LITTERATÖREN
Individualismen är bara på låtsas.

ENTREPRENÖREN
Va?

LITTERATÖREN
Ingen demokrati fungerar utan elitism.

ENTREPRENÖREN
Jag är inte vidare insatt i politik.

LITTERATÖREN
Det behöver du inte vara.

ENTREPRENÖREN
Är du insatt?

LITTERATÖREN
Nix.

ENTREPRENÖREN
Hur kan du då säga att du vet hur en demokrati fungerar?

LITTERATÖREN
Jag kan tänka själv.

ENTREPRENÖREN
Det kan väl alla människor?

LITTERATÖREN
…

ENTREPRENÖREN
Eller?

LITTERATÖREN
Vad läser du mer än Fredrik Eklund?

ENTREPRENÖREN
Tja… jag läste Zlatans biografi.

LITTERATÖREN
Vilken krigsroman som helst med andra ord.

ENTREPRENÖREN
Va?

LITTERATÖREN
Sätt ett tjurigt barn i vilken krigsroman som helst och du får samma fundament.

ENTREPRENÖREN
Mm. Jag ser inte hur det där går ihop alls.

LITTERATÖREN
…

ENTREPRENÖREN
Vad har Zlatan och krig med varandra att göra?

LITTERATÖREN
Allt idag har med krig att göra.

ENTREPRENÖREN
Hur får du ihop det? Det är ju befängt!

LITTERATÖREN
Det som kommer till uttryck i avståndstagandet mot alla människor som påstås “dra ner dig”, vad är det?

ENTREPRENÖREN
Jag förstår inte riktigt frågan.

LITTERATÖREN
Fenomenet! Vad är det som händer? Vilken filosofi ligger bakom? Vilken filosofi ligger bakom distanseringen och hanteringen av “haters” eller vad ni kallar dem?

ENTREPRENÖREN
Ayn Rands?

LITTERATÖREN
Mm. Jo. Kapitalism och demokrati har ju klarat sig bra så här långt. Men vad händer när det inte fungerar längre?

ENTREPRENÖREN
…

LITTERATÖREN
Ayn Rands filosofi fungerar bara en period; folk hanterar inte frihet särskilt bra.

ENTREPRENÖREN
Människor är inte dumma i huvudet.

LITTERATÖREN
Säger den som lever och lär som om de vore det.

ENTREPRENÖREN
…

LITTERATÖREN
…

ENTREPRENÖREN
Du hanterar inte motgångar särskilt bra, va?

LITTERATÖREN
Jag hanterar dem åtminstone som mig själv.

ENTREPRENÖREN
Vad menar du med det?

LITTERATÖREN
Jag behöver inte följa något program för att hantera mina motgångar.

ENTREPRENÖREN
Program?

LITTERATÖREN
Mm.

ENTREPRENÖREN
Vad menar du med det? Att jag inte är mig själv?

LITTERATÖREN
Det är precis vad jag menar.

ENTREPRENÖREN
Hur vet du vem jag är och inte är?

LITTERATÖREN
Jag känner igen ett snickrat beteenden när jag ser ett.

ENTREPRENÖREN
Alla beteenden är snickrade.

LITTERATÖREN
Verkligen inte.

ENTREPRENÖREN
…

LITTERATÖREN
…

ENTREPRENÖREN
Vet hut, människa! Finns det ingen hejd i dig?

LITTERATÖREN
…

ENTREPRENÖREN
Tror du jag bara tänker sitta här och acceptera sådana personangrepp?

LITTERATÖREN
Jag förväntar mig inget annat än ett sanningsenligt samtal.

ENTREPRENÖREN
Och en sanningsenligt sådant ska du få!

LITTERATÖREN
Låt se hur en klåpare handskas med sanningen!

ENTREPRENÖREN
Vet du…? Du är ju alldeles… Jag bjöd dig till mitt bord…

Entreprenören reser sig. Litteratören reser sig.

LITTERATÖREN
Inget vidare skulle det visa sig!

ENTREPRENÖREN
Adjö.

Entreprenören går och lämnar litteratören stående kvar.

The post Skilda världar first appeared on Opulens.

NYCKELROLL. Anders Borg skrev en gång att vi kunder borde ringa banken för att sätta press på dom att bidra till att lösa samhällsproblem. Men vilket knappval finns för skavande frågor om klimatet? Erik Cardelús om bankernas nyckelroll när det gäller att leda investeringar åt rätt håll med tanke på miljön och klimatkrisen.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Det blir sen kväll med intervjuprogrammet Min sanning. Gäst är Anders Borg, mannen som tillsammans med Fredrik Reinfeldt drev fram Nya Moderaterna och framgångsrikt breddade den moderata väljarbasen.

I programmet varvas studioprat med tillbakablickande klipp, en spaning efter den politiska tid som flytt. Först visas de ungdomligt stormiga libertarianska åren, tiden då Borg och andra frifräsande ungmoderater menade att Politiken skulle låta Marknaden vara ifred. Sedan, i ett annat klipp, möter vi en mognare Borg, i en stilig kostym på ett departement då han hävdar att politiken måste sträva efter att skapa ett gott liv för alla.

Mest sitter han i studion, i marinblå kostym, uppknäppt skjorta och kortklippt grånat hår. Hästsvansen är sedan länge borta, men kvar finns John-Lennon-glasögonen och ringen i örat. Attiraljerna som utmärkte Anders Borg, som positionerade honom bortom knytblusarna och de välkammade frisyrerna ute i Danderyd, partiets högborg.

[CONTACT_FORM_TO_EMAIL id=”2″]

Allt är välgjort och respektfullt. Anna Hedenmo ställer relevanta frågor och får relevanta, men sällan så överraskande svar. Privatlivet — med skilsmässa, personliga kriser och annat — undviks.

Borgs popularitet tas upp, både nationellt och internationellt, att Financial Times utnämnde honom till bästa finansminister i Europa 2011.

Avslutningsvis berättar Borg om sin kristna tro.

Där någonstans dyker ett minne upp: Borgs utspel om att vi borde ringa upp vår bank. (Expressen 21/12-11). Inte för att småprata, utan för att tala allvar och låta banken förklara sig. Ämnet — i dåtidens bittra kölvatten av finanskrisen — var bolåneräntan, att differensen mellan styrränta och bolån var ”oacceptabel.” Genom samtalet skulle banken ”få det svettigt” och tänka om.

Nu, över halvdussinet år senare, var står vi idag? Går det att prata allvar med banken om saker som skaver, även om sådant som inte är strictly business eller ekonomiskt korrekt?

Exempelvis att några väl ansedda nordiska storbanker medverkat till att privatpersoner och bolag lyckats gömma undan mångmiljardbelopp i skatteflykt, pengar som mer än väl behövs för att täta hål i välfärden, vilket tydligt visats i en genomgång på SVT Nyheter (19/10-18). Pengar som gått till redan svindlande rika och som flyter runt i fulspekulationernas globala träsk.

Eller kanske ska det pratas om det mest svidande — klimatet? Avstamp kan tas i en nyutkommen akademisk artikel Finance and the Earth system — Exploring the links between financial actors and non-linear changes in the climate system (2018). I artikeln, författad av ett antal framstående forskare på Stockholm Resilience Center, menar man att våra banker och pensionfonder har en nyckelroll när det gäller att leda investeringar åt rätt håll, bort från det klimatförstörande, mot det klimatvänliga. Eller för att gå direkt till källan: ”Som vi ser det finns det stora möjligheter för svenska banker och pensionsfonder att tillsammans ta sig an denna utmaning genom att utveckla nya metoder för att se över sitt aktieinnehav, strategier för påverkan i företag som är förknippade med aktiviteter som påverkar klimatstabilitet, och utveckla nya finansiella produkter som har den här typen av tröskelfenomen i fokus.”

Många menar att det gullas med och önsketänks mycket om Marknaden. Att klimatet aldrig ryms i kvartalsrapporterna och därför inte spelar någon större roll — långsiktigt. Och det är just långsiktig hållbarhet som skulle kunna rädda jorden, inte snabba och hänsynslösa vinster. Att Homo Economicus sedan struntar i det som inte gynnar honom och hans närmaste polare är ännu en trist sak.

Andra menar att Marknaden kan göra sitt bara politikerna slutar att käbbla och sabba spelplanen. Att Marknaden kan driva på smarta teknologiska lösningar — alltifrån nedpumpning av fossila utsläpp i marken till elbilar.

Själv fastnar jag i tankar på det där telefonsamtalet till banken. Jag tänker att om Greta Thunberg kan sitta i snålblåsten utanför Riksdagen, kanske ett samtal till banken inte är så svårt. Men vilket knappval finns för skavande frågor om klimatet? Hur länge kommer jag att få vänta innan någon röst svarar? Och slutligen — hur många ärliga respektive PR-fluffiga fraser kommer jag att få höra?

The post Vi kan inte ringa banken för att rädda klimatet first appeared on Opulens.