SOCIALA MEDIER. Gussy Löwenhielm begrundar fenomenet taggning på sociala medier och vad det betyder för kulturutövare.

Gussy är för övrigt aktuell som utställare på Artportable Showroom, i Stockholm, där han ställer ut tillsammans med Erik Jäderholm och Sofia Reshmi. Vernissagen äger rum i dag. Utställningen pågår till och med den 26 oktober.

TUSEN TAGG!

I dag blir ungefär 7 000 kulturarbetare taggade. Vissa mot sin vilja medan vissa andra ber på sina bara ben för att synas i rätt namnkunniga sammanhang. Och just här befinner sig kulturen i dag. Kippande efter andan där vi på bara knän går vadande i en ankdamm av konkurrens och göder oss genom att låta ljuset landa på någon med en spelad ödmjukhet. Och vi alla gör det. Men kanske är det tags att tagga ned lite.

Ingen tagg

För några år sedan hjälpte jag min vän och tillika dokumentärmakare att slänga ett sista kritiskt öga på den slutgiltiga versionen av hans nya dokumentär.

Det var en fin dokumentär som berörde ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Jag visste naturligtvis att denna dokumentär skulle bli uppmärksammad och blev därför såklart hedrad när jag fick denna ärofyllda uppgift.

När dokumentären till sist visades på SVT tackade min vän de som hjälpt och stöttat honom i arbetet. Det gjorde min vän på sociala medier. Men mitt namn syntes inte i den digra och namnkunniga listan där man tackar och taggar.

”Vafalls” tänkte jag, som tar till förlegade uttryck när jag blir förbisedd. Jag vädjade till min vän som redan då förklarade att han blev helt stressad av denna ”taggsamhet”.

Jag tog några djupa andetag och förstod relativt omedelbart att förekommandet av mitt namn i detta sammanhang inte skulle göra någon skillnad.

Kan en tagg göra skillnad?

Precis som allt annat i sociala medier blåses våra egon upp till oanade proportioner vilket gör att det sannerligen vore på sin plats att tagga ned en smula. Men det gör vi inte. Utan det här har urartat i så pass hög grad att vi kulturarbetare har fått en skärmtid som överskrider barnens. Deras TikTok-, ”Fortnite”- och ”Roblox”- dränerade hjärnor får våra bekräftelsetörstande och jobbsökande inlägg att framstå som att det är vi som ska ha skärmförbud. Och såklart charmförbud.

Gör taggarna ens någon skillnad?

För den urfattiga kulturarbetaren som med livet som insats försöker försörja sig på sin konst och står helt utan några som helst andra professionella åtaganden gör taggarna absolut det.

Häromveckan gjorde jag ett besök i en ramverkstad. Jag såg en tavla jag gillade och frågade vad den kostade. Svaret blev ”Vad vill du ge för den”? Jag la ett bud och fick svaret att konstnären skulle bli väldigt glad för mitt bud.

Jag köpte tavlan och kände att jag borde tagga henne i sociala medier. Inte för att framhäva mig själv (det gör jag nu i stället) utan för att lyfta fram hennes fina konst. Men det gjorde jag aldrig. Fast det borde jag ha gjort.

Tagga av lite!

Här skulle det absolut ha varit på sin plats att göra det hellre än att sätta ett snabel-a framför Jonas Gardells eller Carolina Gynnings namn. Då handlar det inte längre om att kasta ljus på konstnären på existensminimum utan den inläggsskrivande kulturarbetaren som eftersträvar existensmaximum i sökandet efter bekräftelse.

Så kära Facebookvänner och Instagrambekanta, tagga av lite och lita på att din tid kommer. I vilken skepnad den än må bli.

Tack bästa @opulens för att jag fick skriva denna artikel om missbruket av taggar. Och tack fina @clemensaltgard för ditt skarpa öga när du redigerade artikeln. Och utan dig @stefanbergmark hade det förmodligen aldrig blivit en artikel. Nu taggar jag för mig! @gussylowenhielm

Glöm inte att tagga @gussylowenhielm när du delar det här inlägget! (Reds anm)

The post Gussy: ”Tusen tagg!” first appeared on Opulens.

KONSTPROJEKT. Gussy Löwenhielm är en flitig medarbetare i Opulens. Hans konstprojekt ”Oroat” är ett återkommande inslag i vårt magasin.

Läs mer om Gussy här. Och se alla ”Oroat” här.

”Oroat” är Gussy Löwenhielms nya lågmälda konstprojekt som vi började publicera här i Opulens under våren. Projektet startade under hösten 2024 och har redan hunnit visas upp vid två utställningar. Gussy är en del av Galleri Konst och Folk där flera av hans konstverk finns till försäljning i begränsade upplagor, numrerade och signerade. Nu ligger dessutom några av de mest populära motiven från ”Oroat” uppe.

The post Gussy: ”Oroat” ‒ Dubbelliv first appeared on Opulens.

KONSTPROJEKT. Gussy Löwenhielm är en flitig medarbetare i Opulens. Hans konstprojekt ”Oroat” är ett återkommande inslag i vårt magasin.

Läs mer om Gussy här. Och se alla ”Oroat” här.

”Oroat” är Gussy Löwenhielms nya lågmälda konstprojekt som vi började publicera här i Opulens under våren. Projektet startade under hösten 2024 och har redan hunnit visas upp vid två utställningar. Gussy är en del av Galleri Konst och Folk där flera av hans konstverk finns till försäljning i begränsade upplagor, numrerade och signerade. Nu ligger dessutom några av de mest populära motiven från ”Oroat” uppe.

The post Gussy: ”Oroat” ‒ Högvakten first appeared on Opulens.

KONSTPROJEKT. Gussy Löwenhielm är en flitig medarbetare i Opulens. Hans konstprojekt ”Oroat” är ett återkommande inslag i vårt magasin.

Läs mer om Gussy här. Och se alla ”Oroat” här.

”Oroat” är Gussy Löwenhielms nya lågmälda konstprojekt som vi började publicera här i Opulens under våren. Projektet startade under hösten 2024 och har redan hunnit visas upp vid två utställningar. Gussy är en del av Galleri Konst och Folk där flera av hans konstverk finns till försäljning i begränsade upplagor, numrerade och signerade. Nu ligger dessutom några av de mest populära motiven från ”Oroat” uppe.

The post Gussy: ”Oroat” ‒ Gud first appeared on Opulens.

KONSTPROJEKT. Gussy Löwenhielm är en flitig medarbetare i Opulens. Hans konstprojekt ”Oroat” är ett återkommande inslag i vårt magasin.

Läs mer om Gussy här. Och se alla ”Oroat” här.

”Oroat” är Gussy Löwenhielms nya lågmälda konstprojekt som figurerat här i Opulens under våren. Projektet startade under hösten 2024 och har redan hunnit visas upp vid två utställningar. Gussy är en del av Galleri Konst och Folk där flera av hans konstverk finns till försäljning i begränsade upplagor, numrerade och signerade. Nu ligger dessutom några av de mest populära motiven från ”Oroat” uppe.

The post Gussy: ”Oroat” ‒ Dagsböter first appeared on Opulens.

KONSTPROJEKT. Gussy Löwenhielm är en flitig medarbetare i Opulens. Hans konstprojekt ”Oroat” är ett återkommande inslag i vårt magasin.

Läs mer om Gussy här. Och se alla ”Oroat” här.

”Oroat” är Gussy Löwenhielms nya lågmälda konstprojekt som figurerat här i Opulens under våren. Projektet startade under hösten 2024 och har redan hunnit visas upp vid två utställningar. Gussy är en del av Galleri Konst och Folk där flera av hans konstverk finns till försäljning i begränsade upplagor, numrerade och signerade. Nu ligger dessutom några av de mest populära motiven från ”Oroat” uppe.

The post Gussy: ”Oroat” ‒ Citroner first appeared on Opulens.

KONSTPROJEKT. Gussy Löwenhielm är en flitig medarbetare i Opulens. Hans konstprojekt ”Oroat” är ett återkommande inslag i vårt magasin.

Läs mer om Gussy här. Och se alla ”Oroat” här.

”Oroat” är Gussy Löwenhielms nya lågmälda konstprojekt som figurerat här i Opulens under våren. Projektet startade under hösten 2024 och har redan hunnit visas upp vid två utställningar. Gussy är en del av Galleri Konst och Folk där flera av hans konstverk finns till försäljning i begränsade upplagor, numrerade och signerade. Nu ligger dessutom några av de mest populära motiven från ”Oroat” uppe.

The post Gussy: ”Oroat” ‒ Inköpslistan first appeared on Opulens.

KONSTPROJEKT. Gussy Löwenhielm är en flitig medarbetare i Opulens. Hans konstprojekt ”Oroat” är ett återkommande inslag i vårt magasin.

Läs mer om Gussy här. Och se alla ”Oroat” här.

”Oroat” är Gussy Löwenhielms nya lågmälda konstprojekt som figurerat här i Opulens under våren. Projektet startade under hösten 2024 och har redan hunnit visas upp vid två utställningar. Gussy är en del av Galleri Konst och Folk där flera av hans konstverk finns till försäljning i begränsade upplagor, numrerade och signerade. Nu ligger dessutom några av de mest populära motiven från ”Oroat” uppe.

The post Gussy: ”Oroat” ‒ Förföljelsemani first appeared on Opulens.

KONSTPROJEKT. Gussy Löwenhielm är en flitig medarbetare i Opulens. Hans konstprojekt ”Oroat” är ett återkommande inslag i vårt magasin.

Läs mer om Gussy här. Och se alla ”Oroat” här

”Oroat” är Gussy Löwenhielms nya lågmälda konstprojekt som figurerat här i Opulens under våren. Projektet startade under hösten 2024 och har redan hunnit visas upp vid två utställningar. Gussy är en del av Galleri Konst och Folk där flera av hans konstverk finns till försäljning i begränsade upplagor, numrerade och signerade. Nu ligger dessutom några av de mest populära motiven från ”Oroat” uppe.

The post Gussy: ”Oroat” ‒ Anledning first appeared on Opulens.

HUMOR & POLITIK. ”Hatarna felanvänder vårt språk, skapar dålig stämning och initierar uppvigling.” Det skriver Gussy Löwenhielm.

Läs mer om Gussy här. Och se alla hans ”Oroat”-bilder här.

Den virala trubaduren (låter som en Beck-film) Herman Silow, som har satt sitt namn på kartan genom att uppmärksamma namnet Jan, har snabbt lockat följare till sitt TikTok-konto med sina lågmälda proggvisor. Nyligen gick han ut på sitt TikTok-konto och pratade om det antal hatare som hade börjat dyka upp i flödet.

Det är en tråkig utveckling i dagens samhälle och kanske framför allt i sociala medier, som i allra högsta grad är en del av vårt moderna samhälle, att en indikation på att man blir uppmärksammad är den mängd hat som genereras. Och naturligtvis gäller inte detta bara sociala medier.

Polariseringen

Ni kanske känner till att USA fick en nygammal president i januari. En president som har gjort sig ett namn på, ja, övertrump. En hatad och bespottad ledare som ändå räknas som en av världens mäktigaste män. Hatet gör lackmuspappret rött under sura förhållanden. Och det är just dessa sura förhållanden som i ännu större utsträckning polariserar vår värld. Och låt mig säga en sak om polariseringen: Antingen älskar man den eller så hatar man den. Så vad händer om vi sprider kärlek i ännu större utsträckning?

Min alltmer desperata åldersförnekelse har tvingat mig att dagligen lägga upp saker på TikTok. En ålderskrisande trend som har gjort att allt fler 12-åringar på Södermalm i Stockholm har bett om att ta selfies med mig trots att min humor torde vara något otillgänglig för de minderåriga. Men. Man vet att man är stor på TikTok när ens följare är små. Men hatet gör en ännu större.

I min före detta skrivarstuga på Mariaberget i Stockholm brukade jag dagligen lägga upp klipp med det centrala Stockholm som fond. En vacker utsiktsplats som blev än mer attraktiv genom torra ordvitsar och underfundiga resonemang. Man gillade inte bara läget. Man gillade hela konceptet. Och med blodad tand och några virala succéer fortsatte jag att sprida mina finurliga budskap och ett hopp om att göra världen lite ståtligare och något roligare.

De bästa klippen la jag upp på mitt konto www.instagram.com/sharelek eftersom jag har som mål att sprida just kärlek. Men plötsligt slog detta bakut. Något som en influerare kanske hade sett som en bra sak eftersom hat genererar uppmärksamhet och därmed även fler följare. Influerare är ju kända för att ha algoritmen i blodet. Den typen av torra ordvitsar valde jag att dela med mig av.

Mina ord är inte på något sätt hatiska.

Jag la upp en vad jag tycker är en ganska oskyldig vits. Jag pekade på ett hus i den vackra fonden och sa ”där nere håller stammande NMR-medlemmar till. Deras föreningslokal är KKK-märkt”.

Såklart kan man se detta som lyteskomik gentemot folk som lider av detta talfel. Men med tanke på att jag går på en organisation som redan sprider hat och göder sig på hets mot folkgrupper så kanske man kan se mellan fingrarna med detta. Mina ord är inte på något sätt hatiska.

Jag försöker decimera hatet genom en oskyldig ordvits. Och lyckligtvis har vi en ansenlig mängd nynazister i detta land som har självdistans, humor och som förstår ironi. Jag skojar naturligtvis.

Det tog ungefär 0,2 sekunder innan hatet strömmade in och besudlade mitt flöde. Och det visste inga gränser. För hat smittar av sig i ännu större utsträckning än kärlek. Och det försurar vårt lackmuspapper i ännu vidare utsträckning.

Fascisternas språkliga inkompetens

Plötsligt var jag Palestina anhängare, PK vänster, Söder hipster. Och borde göra något åt vårtorna under mina ögon. Det var vänster partister som jag som hade förstört vårt land. Och så var jag homosexuell som precis hade kommit ut ur Garderoben. Med versalt G. Och det är det här som är så intressant. Det är nämligen inte de fascistidéer som de livnär sig på som förbryllar. Det gör de ju såklart också. Men det jag inte kan låta bli att fascineras över är hur dessa inkompetensreserver som är så måna om vårt land helt frånsäger sig allt ansvar när det gäller hur man använder det svenska språket.

Den heder de lägger i våra svenska värderingar, traditioner, den gulblå stoltheten att måna om ”Sverige i tiden” är ingen allemansrätt. Det är allemansfel. För här särskrivs det till förbannelse. Man frångår alla skrivregler som någonsin satts. Det stavas fel och används anglicismer från vänster för högern. ”För Sverige ur tiden”. Hatet har blivit en trollformel som vi måste lära oss att leva med. Men varför?

Ska vi verkligen behöva ta all denna skit som uppmuntras av bristande impulskontroll från folk som prioriterar hätsk stämning före terapi? För det grundar ju sig såklart på ett självhat som projiceras på oskyldiga människor och som mynnar ut i en skev höger. Och en genomtänkt frågeställning i stil med ”vart ligger det tredje riket?” Det heter var!

Naturligtvis kommer ju denna artikel att stärka mina påståenden och göra lackmuspappret än mer rött. Kommentarsfälten kommer besudlas med formuleringar som får en att kippa efter andan. Det kommer skrivas ”de” i stället för ”dem”, någon kommer vilja få mig att ställa upp på en ”interljuv” och vi kommer få vår beskärda del av syftningsfel.

Något jag ger mig hän åt fullt ut är det svenska språket. Jag älskar att vrida och vända på ord så att de får en ny rolig innebörd. Som genererar skratt och får folk att må bra. Det gör inte dessa hatare i kommentarsfälten.

Hatarna felanvänder vårt språk, skapar dålig stämning och initierar uppvigling. Oförmågan att använda vårt svenska språk. Det är vit makt. Men det kan också vara ett nykterhetsförbund. Med skeva värderingar.

The post Gussy: ”Hattricket” first appeared on Opulens.

KONSTPROJEKT. Gussy Löwenhielm är en flitig medarbetare i Opulens. Hans konstprojekt ”Oroat” är ett återkommande inslag i vårt magasin.

Läs mer om Gussy här. Och se alla ”Oroat” här.

The post Gussy: ”Oroat” ‒ Think Pink first appeared on Opulens.

KONSTPROJEKT. Gussy Löwenhielm är en flitig medarbetare i Opulens. Hans konstprojekt ”Oroat” är ett återkommande inslag i vårt magasin.

Läs mer om Gussy här. Och se alla ”Oroat” här.

The post Gussy: ”Oroat” ‒ Normkritik first appeared on Opulens.