FÖRNUFTET. Ibland ser man bara det som är, andra stunder det som inte är i det som är, så att det som är försvinner. Så livsnödvändig denna dubbelhet är, den förtröstan en annan värld kan ge. Istället – nuet som livets tempel, impulserna, lusten som vägvisare, ”självförverkligandet”.
TEATER. Lena Torquato Lidén har sett den aktuella pjäsen “Tusen år hos Gud” av Stig Dagerman, på Göteborgs dramatiska teater. Hon gillar föreställningen men tycker ändå att den lämnar en del övrigt att önska.
NATURALISM. “Vi behöver förlika oss med att det kvittar stjärnorna lika om någon är född eller död, med att ingenting i världen kan tala om för oss vad som är rättvist, gott och vackert”, skriver Peder Palmstierna.
COMEBACK. “The return of the God” skriver Zlatan Ibrahimovic på Instagram och Twitter apropå att han nu är tillbaka i svenska landslaget. Kent Wisti har en krassare syn på veckans stora sportnyhet.
SAMVERKAN. “På någon nivå händer det något med Jorden – och med allt levande. Och jag tror att alla mänskliga kunskapsfält måste samverka för att kunna tänka bortom det som begränsar oss. Här tror jag att litteraturen och retoriken kan öppna för analogier”, skriver Lis Lovén.
GUDSTRO. “Den som saknar en religiös tradition med ett fast ramverk och en beprövad begreppsapparat har inte mycket att hoppas på. Gud finns visserligen överallt hela tiden, men ändå som det verkar mer i kyrkan än till exempel på Gekås i Ullared”, skriver Patrik Stigsson som läst Joel Halldorfs nya bok.
UTSATTHET. Petrus fryser. Varje natt. Han sover inte många timmar. Hård och kall sten är hans huvudkudde och madrass, skriver Crister Enander som lärt känna mannen från Transsylvanien som sover utanför Lunds domkyrka.
NOVELL. En text som utgörs av ett upphittat brev, från mitten av 1800-talet, i byn Monteux i Frankrike. Melker Garay tar sig an det.
GUD. Inshallah är precis som “ske Guds vilja” ett uttryck för förtröstan på Gud. Kring detta filosoferar Melker Garay.
