UNGDOMSBOK. Varför har de grekiska gudarna lämnat Europa för USA? Carl-Robert Boström hittar svaret i en amerikansk ungdomsbok.

Den klassiske filologen Sture Linnér  skriver i sin bok Homeros: ”Det var inte så länge sedan elever vid Eton och andra äldre privatskolor i England förutsattes att inom ett par år ha lärt sig inte bara hela Homeros utan också Aeneiden utantill (på originalspråken)”.

Iliaden utantill!? Och Aeneiden! Herregud så underbart! Förskräckligt, rent av barnmisshandel! Ja, hur man nu ser på saken. Men likväl häpnadsväckande. Alla som kämpat sig igenom Iliadens 15693 rader förstår vad jag menar.

Eftersom även de välkända författarna P.G. Wodehouse och Evelyn Waugh vittnat om dessa krävande kunskapskrav hos brittiska privatskolor antog jag att Sture Linnér med ”inte så länge sedan” avsåg den edvardianska tiden. Jag mejlade till den berömda källan för att få klarhet: 

”Dear Mr Eton. Jag läste i en biografi om P.G. Wodehouse att flera av era elever på tidigt 1900-tal kunde recitera hela Iliaden utantill. Det låter som en Norge-historia för mig! Stämmer detta verkligen?”

Efter fyra timmar kom ett lika artigt som vänligt svar: ”Dear Mr B. Tack för ert mejl. Jag känner inte till Norges historia, men jo, det du skriver kan mycket väl stämma. Eton College har nämligen alltid haft som policy att lära sina elever så mycket grekiska och latin som möjligt, och detta ända sedan skolan startade i mitten av 1400-talet.”

Jo, att engelska elever förr i tiden tvingades hårdplugga grekiska och romerska poeter är ett välkänt faktum. Det märks om inte annat på det välljudande språket hos ett flertal moderna engelskspråkiga poeter och deckarförfattare. Tänk bara på Raymond Chandler! Men varför just i England? Varför inte i Grekland, eller i Sverige eller Italien? Man förväntar sig inte att finna svaret på denna fråga i en barn- eller ungdomsroman. Men det var faktiskt där jag fann denna helt perfekta förklaring.

Eftersom ungdomsböckerna om Percy Jackson av Rick Riordan är så välkända och har sålt i över 100 miljoner exemplar känns det onödigt att i detalj återge handlingen. Att den 12-årige Percy, med diagnoserna dyslexi och adhd, egentligen hette Perseus känner väl de flesta till? Eller att han bodde på Manhattan tillsammans med sin mamma som var gift med en elak, illaluktande fetgubbe som bara drack bärs och spelade bort Percys pengar på poker. 

Eller att Percy plötsligt efter att ha blivit relegerad ett antal gånger fick veta att han var ett halvblod och att hans riktiga pappa var den grekiska guden Poseidon, och att det nya Olympen låg 600 våningar ovanför toppen på Empire State Building, samtidigt som det nya Hades placerats långt under en filmstudio i Hollywood.

Högst förvånande kan man tycka! Det var i alla fall Percys egen reaktion inför dessa för honom sensationella uppgifter. Han kunde inte förstå vad sjutton de grekiska gudarna hade i New York att göra. Men hans rektor på Halvblodslägret, kentauren Mr Keiron, förklarade hela sammanhanget för honom. Jag citerar ur den svenska översättningen av Rick Riordans Percy Jackson and the Olympians – the lightning thief: 

”Menar ni att de grekiska gudarna är här?  I… Amerika?”

”Javisst. Gudarna flyttar med västerlandets hjärta.”

”Vad för nåt?”

”Kom igen nu, Percy. Det vi kallar västerlandets civilisation. Tror du att det bara är ett abstrakt begrepp? Nej, det är en levande kraft. Ett kollektivt medvetande som har brunnit med klar låga i tusentals år. Gudarna är en del av det – man kan till och med säga att det är dess källa, eller åtminstone att de är så hårt förbundna med det att de inte kan tyna bort.

Inte om inte hela västerlandets civilisation utplånas. Elden tändes i Grekland. Som du vet  – eller det hoppas jag åtminstone att du gör, eftersom du fick godkänt i mitt ämne – flyttade hjärtat till Rom, och det gjorde gudarna också. Visst, de fick andra namn – Zeus hette Jupiter, Afrodite, Venus, och så vidare. Men det var samma krafter, samma gudar.

”Och sedan dog de.”

”Dog! Nej. Dog västerlandet? De flyttade bara – till Tyskland, till Frankrike, till Spanien ett tag. I England bodde de i flera hundra år. Och ja, Percy, naturligtvis bor de i USA nu. Vi är västvärldens supermakt. Och därför är olympierna här.”

Det är svårt att hitta en bättre förklaring till varför de grekiska gudarna och den grekiska mytologin haft ett så stort inflytande på västvärlden och varför de har lämnat Sverige och Europa och sökt sig till supermakten USA. Professor Donald Kagan förklarar ungefär samma sak som kentauren Mr Keiron, fast på en mer akademisk nivå, i sin introduktion till kursen Ancient Greek History på Yale University.

The post Därför finns de grekiska gudarna i USA first appeared on Opulens.

MÅNGFALD. Västerås bibliotek har utsett tre nya bibliotekarier specialiserade på frågor och litteratur för homo- bi- och asexuella samt trans- och intersexpersoner. Mimmi Söderlund är en av tre som fått den nya titeln regnbågsbibliotekarie. 

– Jag har försökt googla och vet att det finns regnbågsbibliotekarier på ett par skolor. Men vad jag sett finns det inget liknande uppdrag på folkbibliotek. Därmed inte sagt att det inte finns, säger Mimmi Söderlund. 

I hennes uppdrag ingår att rådge inköpare av litteratur, vägleda kollegor i kommunikation och uppmärksamma viktiga hbtq-datum med aktiviteter. Västerås bibliotek blir bland de första i landet med införandet av rollen regnbågsbibliotekarie. Projektet vänder sig till Västeråsbor i alla åldrar.

– Vi vet också att det finns ett stort behov för nyanlända och asylsökande. Vi försöker tänka på alla som känner att de ligger inom paraplybegreppet hbtq+, säger Mimmi Söderlund

Förra året blev bibliotek som ordnat sagostunder med hbtq-tema för barn en infekterad politisk stridsfråga och Kalmars stadsbibliotekchef Caroline Arvill mottog hotbrev för hennes arbete med hbtq-frågor. I Västerås tänker man därför på säkerheten. 

– Vi är medvetna om riskerna men vill inte utgå från att det kommer bli någon brunhögerattack. Men vi är beredda på det och kommer då ha en dialog uppåt med ledningen om vad som behöver göras. Samtidigt menar hon att kulturdebatten och homofobiskt färgat hat mot bibliotek gör att satsningen på regnbågsbibliotekarier fyller ett behov. 

– Att vi gör detta är också på grund av backlashen. Vi känner att det behövs och är angeläget. Vi märker också att biblioteksledningen är mer intresserade av de här frågorna än för bara några år sen så det märks att saker händer i samhället, säger Mimmi Söderlund, regnbågsbibliotekarie. 

The post Västerås först i landet med regnbågsbibliotekarie first appeared on Opulens.

HELHET. “Orden och stämningarna, som skapas blir till en organisk helhet, som belyser mänsklighetens förfall och mänskliga värdens förgörande,” skriver Bo Bjelvehammar om Jonathan Svantessons debutbok.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Alkestis uppenbarelser av Jonathan Svantesson
Vertigo Förlag

Alkestis uppenbarelser är Jonathan Svantessons debutbok. Han har bakom sig studier på Skurups folkhögskolas skrivarlinje, akademiska examina i praktisk filosofi och litterär gestaltning. Och han har medverkat i litterära magasin som Ordkonst och Poros.

Jonathan Svantesson väljer en hjältinna från den grekiska mytologin, Alkestis, som bärare av det tyngsta livsoket. Hon är dotter till Peleus av Volos och gift med kung Admetes från Thessalien. Alkestis visar upp den högsta graden av osjälviskhet då hon erbjuder sig att dö i sin mans ställe. För övrigt är Alkestis även namnet på Euripides äldsta drama.

Det finns liv och det finns icke-liv. Liv kan upplösas, förgöras och förintas. I dessa tillstånd finns ingen tidsbundenhet och följaktligen kan företeelser och beteenden i de antika staterna förekomma i dagens Jemen eller Syrien. På denna resa mot förfall, råder inga regelsystem av hänsyn, moral och omsorg. Tvärtom upplöses de mönster och de ramar, som i normala fall reglerar mänskliga relationer och förhållningssätt. I stadier av upplösning härskar djuriska beteenden och omänskliga ledargestalter får stå för orkestreringen och sköta taktpinnen. Nu visas de verkliga begären och sådana handlingar som innebär våld och övergrepp.

[CONTACT_FORM_TO_EMAIL id=”2″]

Jonathan Svantesson låter Alkestis måla upp och forma sitt eget svarta landskap. Det gör hon med ett rationellt seende, som skärmar av henne från allt våld, från alla förintande handlingar, från en perverterad sexualitet och omåttliga plågor som drabbar såväl barn som vuxna. Alkestis ser allt detta, hon konstaterar att detta finns, att allt pågår kring henne. Men hon fortsätter likväl att leva sitt liv, med en viss distans till allt detta andra. Det underlättas av att hon även ser ljusa sidor i tillvaron, något som håller henne vid liv.

Som en barockmålare med sinne för otaliga detaljer och en fast komposition skapar Jonathan Svantesson en enhet, utan skyddsnät. Orden och stämningarna, som skapas blir till en organisk helhet, som belyser mänsklighetens förfall och mänskliga värdens förgörande. Han gör det med konsekvens och med en sträng kontroll över alla sina ord.

The post Konsekvent skildring av våld och förfall first appeared on Opulens.