PARIS. Anne Edelstam skriver om en stor utställning i Paris med verk av Niki de Saint Phalle och Jean Tinguely. Utställningen speglar deras vänskap med den svenske curatorn Pontus Hultén.

Niki de Saint Phalle, Jean Tinguely, Pontus Hultén
Grand Palais, Paris
Utställningen pågår till den 4 januari 2026

Pontus Hultén (1924–2006) har påverkat den samtida konsten i Frankrike mer än många parisare kunnat ana. För närvarande uppmärksammas hans insatser med en stor utställning på Grand Palais i Paris.

Museet har nyligen renoverats efter att ha varit stängt i flera år, så det är hedersamt att det har öppnat med en svensk kurator, en fransk-amerikanska och en schweizisk rebellisk konstnär.

Det är en påminnelse om Pontus Hulténs viktiga roll som Moderna museets, i Stockholm, förste direktör (mellan 1958 och 1973) och på sätt och vis även dess skapare. Det var inte för inte han blev tillfrågad om att komma till Paris för att modernisera konstscenen där.

Nikki de Saint Phalle och Jean Tinguely

Besökaren får ta del av Niki de Saint Phalles (1930–2002), Jean Tinguelys (1925–1991) och Pontus Hulténs kärlek till konsten, vänskapen dem emellan och hur de influerade och hjälpte varandra genom privata brev, konstverk, installationer och videor.

Vänskapen mellan Pontus Hultén och konstnärerna

Pontus Hultén träffade Jean Tinguely redan 1954, under en av sina flertaliga resor till Paris. Han fascinerades av Tinguelys intresse för rörelse i dennes installationer. Jean och Niki hade träffats och fattat tycke för varandra några år tidigare och nu introducerade Jean henne och hennes konst för Pontus som blev hänförd. De tre hade ett gemensamt program för konsten: en attityd som de kallade för ”glädjens anarki”.

Deras lekfulla och rebelliska förhållningssätt kom till uttryck 1966, med en gigantisk, färgglad kvinnogestalt, liggande på rygg med benen i sär så att besökarna till Moderna museet i Stockholm fick kliva in via hennes vagina.

Delar av detta verk, en affisch med inbjudan till evenemanget (Hon – en katedral i Moderna museet) samt en intervjudokumentär med Pontus Hultén visas nu på Grand Palais.

En annan av Niki de Saint Phalles större kvinnoskulpturer och en av Jean Tinguelys installationer donerades så småningom till Moderna museet i Stockholm och förskönar fortfarande Skeppsholmen.

Pontus Hulténs internationella genombrott

Pontus Hultén fick i och med Moderna museets framgångar ett internationellt genombrott. Det ledde till att han blev tillfrågad, 1973, att spela en aktiv roll i skapandet av det framtida Centre Pompidou (vilket för övrigt nu har stängt i fem år för renovering). Han blev dess första direktör när museet öppnade 1977.

Förutom de konstverk Hultén införskaffade, bidrog han till att göra institutionen attraktiv även för en yngre, mer lekfull målgrupp. Det var nytt för såväl en ganska konservativ fransk som en internationell publik. Den dynamik han införde har förblivit en del av museets signum, vilket även inbegriper ett stort bibliotek, en filmsal, ett konferensrum med mera. I en intilliggande bassäng tronar verk av Niki de Sainte Phalle och Jean Tinguely.

Pontus Hultén fortsatte livet ut att försvara och lyfta fram sina vänner Niki och Jean. De två konstnärerna gifte sig så småningom med varandra. Efter Tinguelys bortgång, 1991, hjälpte Pontus Niki med att uppföra ett museum till den avlidne makens ära. Det invigdes i Basel 1996.

Flera av Tinguelys större så väl som mindre installationer visas nu på Grand Palais. Även åtskilliga av Niki de Saint Phalles verk är med och bidrar till dynamiken i utställningens stora salar.

Hon och Pontus Hultén höll ständig kontakt även efter hennes flytt tillbaka till Kalifornien, fram till hennes död 2002. Pontus Hulten gick bort bara några år senare, 2006.

De ofta gigantiska verken har gott om plats att breda ut sig i Grand Palais stora salar. Dessa rebelliska konstverk kontrasterar mot museets strama arkitektur, vilket skänker ytterligare en dimension till utställningen.

Vuxna kan ta till sig samhällskritiken som utstrålar från verken, medan barnen jag möter i salarna skrattar åt monstren de ser, uppsättningarna som rör sig och de glada färgerna. De får med sig en speciell karta att följa genom utställningen med frågor och lekar. Det är precis i de tre vännernas anda!

The post Pontus Hultén hyllas i färgstark Paris-utställning first appeared on Opulens.

FASCINATION. Venedig har fascinerat besökare i flera sekler. En aktuell utställning i Paris betonar Venedigs inflytande på 1700-talets européer och konsten. Anne Edelstam har sett den och här sammanfattar hon sina intryck.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Magnificent Venice!
Venice: Europe and the Arts in the 18th Century
Grand Palais, Galeries nationales, Paris — 26 September 2018 – 21 January 2019

Det är inte enbart massturismen som tär på kulturbyggnaderna i Venedig utan även väder och vind. Vem tvivlar längre på att vi lever i en tid då klimatförändringarna är på frammarsch? Venedigborna är några av de värst drabbade. Sankt Markus-platsen har varit helt översvämmad i höst. Såväl invånare som turister vadade i det höga vattnet.

Venedigs storhetstid kan vi dock uppleva utan väta eller kyla på Grand Palais i Paris. En väl iscensatt utställning — med både teatrar, tavlor, föremål, kläder och skulpturer — tog mig inte enbart på en tidsresa men även på en Venedigtur. Jag fick uppleva maskerader, ceremonier, alldagliga händelser, vackra kyrkomålningar och mycket annat samt slapp dessutom att bli våt om fötterna!

Venedig har fascinerat besökare i flera sekler. Denna utställning betonar Venedigs inflytande på 1700-talets européer och konsten. Stadens läge på 118 öar med myriader kanaler samt pittoreska broar, dess politiska ställning och framförallt dess handel, konst, musik samt karnevaler bidrog till Venedigs unika ställning i Europa. Redan på den tiden, drog staden till sig turister vilka bidrog till konstnärernas uppehälle eftersom besökarna gärna köpte vedutamålningar — souvenirtavlor.

[CONTACT_FORM_TO_EMAIL id=”2″]

Venedig var ett av Europas starkaste fästen men efter en serie kriser av olika slag, ekonomiska som samhälleliga, försvagades riket och 1797 föll staden offer för Bonapartes armé. Utställningen koncentrerar sig på tiden innan dess, då Italiens konstscen omfattade de bästa inom konstvärlden och deras anhängare och efterföljare. Venedig hade inflytande på konstnärer i Sverige, England, Frankrike, Tyskland och Spanien. För den intresserade visas även varje onsdag kväll en föreställning inne i museet med teater, musik och dans. Jag fick en försmak av den genom de masker, dräkter och föremål som visas i anslutning till arrangemanget.

Doge kallades regenten även om det egentligen var överklassen som hade makten i sina händer. En slags oligarki — lite som i dagens Ryssland. De ordnade stora officiella ceremonier för att visa sitt inflytande. 1700-talets urbana konst gick ut på att avbilda dessa evenemang med hjälp av camera obscura, eller pinnhålskamera. Bland de mest kända konstnärerna kan nämnas Antonio Canaletto, Francesco Guardi, Giandomenico Tiepolo. När jag beskådade deras tavlor kändes det som om jag var på plats och deltog i ceremonin eller på maskeradbalen, så noggrant avbildade var de.

Bland musikerna så är nog Vivaldi den vi känner bäst till och i en av salarna hördes det ljuv musik och en liten operascen var uppställd med instrument och figurer. Venetianska konstnärer var så uppskattade att de användes flitigt vid hoven runt om i Europa. Även i Stockholm — Nordens Venedig — har Italien haft inflytande på arkitekturen.

Dagens Venedig är mera som ett öppet museum snarare än en levande stad eftersom de flesta ursprungliga Venedigbor har flyttat ut. Det är otroligt att tänka sig att denna plats en gång varit en av de största och mest befolkade städerna sedan medeltiden! Det kan vara värt att gå på denna utställning i stället för att brottas med horder av turister eller vada i knädjupt vatten på Markusplatsen. Men det är då missar man förstås kanalturerna och gondoljärerna samt den goda italienska maten… eller så kan utställningen ses som en försmak på den riktiga staden, så länge den nu finns kvar.

The post Venedig speglas i Parisutställning first appeared on Opulens.