PENSIONSPENGAR. En rad organisationer och privatpersoner polisanmälde idag AP-fonderna för eventuellt olagliga investeringar i moçambikiska gasanläggningar. 

En polisanmälan har upprättats riktad mot de allmänna pensionsfonderna för deras innehav i företag kopplade till ett naturgasprojekt i Moçambique. Bakom initiativet ligger ett tiotal organisationer och privatpersoner, däribland Afrikagrupperna och Gudrun Schyman som menar att pensionsfondernas investeringar riskerar att leda till att miljö och människor kommer till skada. Den tidigare vänsterparti- och feministiskt initiativ-ledaren är idag aktiv i Klimatalliansen. Nu vill anmälarna undersöka huruvida innehavet kan utgöra ett brott. 

Flera av de allmänna pensionsfonderna har investerat i företag som leder ett naturgasprojekt i provinsen Cabo Delgado i Moçambique. Projektet bedöms kunna leda till konflikter, tvångsförflyttningar och därtill innebära omfattande negativ miljöpåverkan. 

– Enskilda individer kan inte välja vilka företag AP-fonderna köper aktier i. Därmed gör fonderna svenska folket till medbrottslingar mot deras vilja, säger Louise Lindfors, generalsekreterare för Afrikagrupperna i ett pressmeddelande. 

The post Schyman och Afrikagrupperna polisanmäler pensionsfonder first appeared on Opulens.

SLUTDOKUMENTET. Det bråkas om pengar, ambitioner och ordval – ska klimatmötet lyckas ro en uppgörelse i hamn?

En historisk hänvisning till fossila bränslen har överlevt nattens förhandlingar och finns med i utkastet till slutdokument.

I snart två veckor har förhandlare från nästan 200 länder varit på plats på COP26 i Glasgow. Tiden börjar rinna ut för mötet, som har kallats det viktigaste sedan Parisavtalet slöts 2015. Planen var att sätta punkt på fredagskvällen – men det finns i nuläget en överhängande risk för övertid.

Efter en natt av förhandlingar har ett nytt utkast till slutdokument publicerats. Tidigare formuleringar om att fasa ut all kol och alla fossila subventioner har försvagats till att bara gälla det smutsigaste kolet och “ineffektiva” subventioner till fossilt bränsle.

“Extremt radikalt”

Men om skrivningen överlever dagens fortsatta förhandlingar vore det första gången som ett slutdokument från ett FN-toppmöte om klimatet alls innehåller en referens till fossila bränslen, som är den största orsaken till den globala uppvärmningen. Länder som Saudiarabien, Ryssland och Australien har kämpat för att få bort det som nu kallas “F-ordet” i Glasgow.

– Även om det är en uppenbar försvagning som öppnar för fortsatta investeringar i kol och fortsatt användning av fossila subventioner är det extremt radikalt att fossila bränslen ens nämns, säger en källa i förhandlingarna till TT.

Nu väntar fortsatt granskning av dokumentet – som kan komma att uppdateras flera gånger före mötets slut.

Även om förhandlingarna i Glasgow till stor del handlar om paragrafer, tekniska detaljer och bråk om ordval så är det stora uppdraget för mötet att se till att världens länder börjar göra mer för att minska sina utsläpp av växthusgaser.

För hittills pekar utvecklingen åt fel håll. Utsläppen ökar i stället för att minska.

Hålla målet vid liv

Storbritannien, som står värd för mötet, har som uttalat mål att hålla liv i 1,5-gradersmålet. Alltså det som länderna lovade i Paris för sex år sedan – att försöka begränsa temperaturökningen globalt till väl under 2 grader, och helst till 1,5 grader.

För att klara det behöver utsläppen minska med 45 procent till 2030, jämfört med 2010, bedömer FN:s klimatpanel IPCC. I dag ligger temperaturökningen på 1,1 grader, vilket redan ger avtryck i form av extremväder, torka och översvämningar.

Just nu pekar ländernas sammanlagda klimatlöften på att uppvärmningen går mot minst 2,4 grader i slutet av seklet.

– Uttalanden som har gjorts här i Glasgow är uppmuntrande, men de är långt från tillräckliga, sade FN:s generalsekreterare António Guterres i torsdags och uppmanade förhandlarna att lägga i en högre växel.

– Löftena ekar tomma när fossilindustrin fortfarande tar emot biljoner i subventioner.

Komplett regelbok

Ett annat mål är att slutföra Parisavtalets så kallade regelbok, vilket två tidigare klimatmöten har misslyckats med. Det handlar om hur utsläppshandel mellan länder ska regleras, hur rapporteringen ska vara transparent och hur ofta länder ska redovisa sitt klimatarbete.

Mathias Fridahl, klimatforskare vid Linköpings universitet, anser att det viktigaste för COP26 är att enas om regelboken.

– Det har varit en huvuduppgift för Glasgow att få regelboken komplett. Får vi den på plats tycker jag att man kan säga att det är ett lyckat möte, säger han.

Att regelboken ros i hamn innebär dock inte att världen har lyckats med klimatarbetet, betonar han. Men det kan hjälpa till att nå 1,5-gradersmålet.

– Vi behöver alla verktyg som finns i Parisavtalet för att arbeta med klimatambitioner. Utan verktyg blir det svårare att bedriva klimatarbete, säger Fridahl.

Nyckelfråga om pengar

På förhandlarnas att-göra-lista finns också den gamla konfliktfrågan mellan utvecklingsländer och rikare länder. Fattigare länder har i Glasgow blivit allt tydligare i sina krav på mer finansiering. Framför allt för att kunna anpassa sina samhällen till klimatförändringarna och för att täcka de skador som redan har uppstått på grund av till exempel orkaner och höjd havsnivå.

Men i dag vill de flesta rika länder att deras pengar till fattigare länder primärt ska gå till att minska utsläpp.

– Pengarna behövs till så mycket och det finns så lite. Det är en ordentlig nyckelfråga för Glasgow, säger Mathias Fridahl.

Maria Davidsson/TT
Sofia Eriksson/TT

The post “F-ordet” i fokus när klimatmöte rundar av first appeared on Opulens.

FRAMTIDEN. Låt oss tillsammans mobilisera för att med gemensamma krafter kämpa mot klimatförändringen och rädda framtiden för våra barnbarn, skriver Ingela Bollgren.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Kampen mot klimatförändringen måste utkämpas på alla fronter. Väderkatastrofer blir allt vanligare. Trots dessa bistra fakta ökar utsläppen av växthusgaser för varje år.

Vi måste snabbt minska vårt fossilberoende. Men det räcker inte. Vi måste också tackla en hotande klimatbomb, nämligen det enorma överskott av växthusgaser som haven och luften har samlat upp under de gångna decennierna. Risken är att haven börjar läcka ut stora mängder. Vi vet inte när, men ju varmare det blir, dess snabbare närmare vi oss den punkt när följderna för jordens klimat blir oöverskådliga.

Så det brådskar och vad kan vi göra?

Det vassaste vapnet för att minska fossilanvändningen är att öka priset på koldioxidutsläpp. Så en uppmaning till politikerna: Se till att klimatskadliga utsläpp blir riktigt dyra och var inte rädda för väljarnas missnöje!

Det finns nämligen en metod som rätt utformad kan ge bred acceptans och den kallas Avgift och utdelning (A&U). Den innebär en stigande avgift på koldioxidutsläpp i vägtrafiken, så att förnybara alternativ blir mer lönsamma. Det speciella med förslaget är att hela intäkten månadsvis skall fördelas direkt till var och en av oss medborgare, där folk bosatta på gles- eller landsbygd bör få en ökad andel. Kanada har nyligen infört denna typ av klimatskatt.

Carbon Capture and Storage (CCS), alltså lagring av uppsamlad koldioxid, ses av många som en väsentlig teknisk lösning för att nå klimatmålen. Här ligger Norge i framkant och nu vill vårt västra grannland förmå Sverige och andra länder att leverera koldioxid för lagring, nere under havsbotten, där olja tidigare pumpats upp. Norge som har blivit världens rikaste land genom att pumpa upp olja och verksamt bidragit till den klimatförändring vi nu skyndsamt måste tackla, ser nu en ny affärsidé när oljeepoken verkar gå mot sitt slut.

Men metoden är dyr och energikrävande och därför vill man få stöd utifrån för att det ska bli lönsamt. Flytande koldioxid ska levereras från övriga Europa med fartyg, som än så länge går på fossil olja.

Men denna typ av koldioxidlagring är ju bara en punktinsats, där stora industrier vill skaffa sig respit inför det oundvikliga, att fossilepoken snabbt går mot sitt slut. Det överskuggande problemet med ansamlingen av växthusgaser i luft och hav, kan omöjligen lösas med denna teknik.

Det finns en annan metod för koldioxidinfångning. Den har naturen själv uppfunnit och bjuder på utan stora omkostnader. Koldioxiden är byggstenen för alla växter. Våra svenska skogar står till tjänst. Varsamt skogsbruk och nyplantering övertrumfar alla högteknologiska, extremt dyra metoder för koldioxidlagring. Bygga trähus är ett suveränt sätt att binda koldioxid och klimatvinsten är dubbel, eftersom trä då delvis ersätter cement, där tillverkningsprocessen är en riktig utsläppsvärsting. Så utbyggnad av svensk träförädling är en framtidsbransch.

Förra sommarens torka och de omfattande skogsbränderna kan bli det nya normala. Låt oss tillsammans mobilisera för att med gemensamma krafter kämpa emot klimatförändringen och rädda framtiden för våra barnbarn.

The post Vi måste kämpa tillsammans mot klimatförändringen first appeared on Opulens.