BIO. Nordisk Film, SF Studios, Filmstaden och Svenska Bio startar en gemensam bioklubb med stöd av Svenska Filminstitutet. Tanken är att medlemmarna ska få se tio filmer, utvalda av ett kunnigt branschråd, varje år till ett rabatterat pris.

I Danmark har modellen funnits i 23 år. Dess 200 000 medlemmar genererar två miljoner biobesök om året, vilket är en målsättning även i Sverige. De danska medlemmarna har på senare tid kunnat se ”En runda till”, ”Unga kvinnor” och ”Knives out”. Bland kommande titlar finns bland annat spionthrillern ”The courier” med Benedict Cumberbatch, Aretha Franklin-biografin ”Respect” med Jennifer Hudson och ”The father” som gav Anthony Hopkins en Oscar.

TT Nyhetsbyrån

Torsdagens besked om höjda publiktak var minst sagt efterlängtat. 1 juni kommer de första lättnaderna som tillåter en publik på 50 personer inomhus, 1 juli får 300 inta biosalongerna – om inte smittspridningen ökar.

Under pandemin har Sveriges två största filmkedjor Filmstaden och Svenska Bio förlorat närmare två miljarder kronor även om bidraget på 278 miljoner kronor har täckt vissa kostnader – framförallt för de mindre biograferna.

– De har klarat sig relativt bra. Det har varit besvärligt för alla men vi har inga konkurser, säger Peter Fornstam, vd för Svenska Bio, som också är kritisk till den svenska strategin.

– Jag kommer aldrig att förstå logiken i det vi varit igenom, jag tycker att vi utsattes för en onödig inskränkning i biobesöken som skapat enorma skador helt i onödan.

Katrina Mathsson, verksamhetschef för Folkets Bio, tycker att stödpengarna har varit till stor hjälp.

– Det är klart att det är många som går på knäna och vissa småbiografer ute i landet kommer inte att finnas kvar, men väldigt många kommer att ha klarat sig ganska bra.

Både Fornstam och Mathsson ser fram emot lättnaderna – även om man inte kan slappna av helt. För Folkets Bio passar gränsen på 50 personer ganska bra, eftersom man inte har så stora salonger.

– Men det kommer fortfarande att vara krångligt. Vi måste räkna ut hur man ska sitta, folk måste känna sig trygga, säger Mathsson som tror att det kan dröja innan folk vill trängas igen.

Men hon och Peter Fornstam tror båda att publiken kommer tillbaka till biograferna, trots att strömningstjänsterna utgjorde ett hot mot biobranschen redan före pandemin.

– Vi har märkt att publiken visat enorm kärlek och solidaritet till sin lokala biograf, säger Mathsson.

– De indikationer vi får från vår omvärld är ju att det finns ett sug och att besökarna kommer tillbaka, säger Fornstam och syftar på den starka återhämtningen för biograferna i England och Frankrike, som tillsammans haft två miljoner biobesök sedan 19 maj.

Biobesökarna kan vänta sig en bred repertoar – det kommer att vara trångt i utbudet.

– Jag har aldrig varit med om att 21 filmer haft premiär i juni. Det är ingen dålig start, säger Fornmark.

– Vi har ju kört ut våra filmer nästan hela tiden och det betyder att vi har offrat vissa titlar just för att undvika det här så mycket som vi kan. Men det blir hård konkurrens om dukarna och tiderna, säger Mathsson.

I mitten på september förväntas de flesta restriktionerna försvinna.

– Det är ju fantastiskt, för då börjar ju “Bond “13 september och “Top gun” i november, de som verkligen behöver den här kapaciteten. Det här blir ett roligt filmår. Det ser väldigt bra ut, säger Peter Fornstam.

Men trots framtidstron väntar stora utmaningar för att behålla publiken. Biografupplevelsen måste vara något extra, det är båda överens om.

– Det finns en känsla för biograferna och premiärerna som jag ändå tror är ganska rotad. Det gäller bara att fortsätta rota det i en ny generation, säger Mathsson.

Peter Fornstam tror att ljud- och bildupplevelsen är avgörande för att få folk att gå på bio. Katrina Mathsson menar att det kommer att bli ännu viktigare med ett kurerat innehåll och att varje film måste hitta sin publik.

– Vissa filmer kanske man hellre har färre visningar av men någon typ av arrangemang runt omkring, istället för att sprida ut dem på flera veckor med tre personer i publiken.

Hon tror att pandemin skyndat på en utveckling som ändå skulle komma där de jättestora och mindre filmerna kommer att klara sig medan de i mellanskiktet ligger pyrt till.

– Att vi ska ha en bred repertoar med olika sorters film från olika länder till olika publiker, det är det vi måste kämpa för, säger Mathsson.