PÅSLAG. På söndag blir Europas dyraste tågbiljett ännu dyrare.  En enkelbiljett med tåg över Öresundsbron kommer då kosta 120 kronor, mot nuvarande 110. Visserligen ett modest påslag men Skånetrafiken motiverar höjningen med ett märkligt argument, tycker Ivo Holmqvist.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

”Att den svenska kronan är svagare gör det billigare för danska resenärer att köpa biljett via Skånetrafiken än via DSB,” sägs i ett pressmeddelande, som försvar för det nya biljettpriset. För att uttrycka sig på ny svenska: So what?

Ystad Saltsjöbad är en förträfflig inrättning och ett favorittillhåll bland tillresta danskar. Den första byggnaden var snickarglad, ritad av dansken Peter Boisen som var Ystads förste stadsarkitekt. Men när en eldsvåda utbröt fanns inte vatten nog att släcka, stranden är långgrund, och man fick mera sand än vatten i slangarna. Men den byggdes snart upp igen, i vacker och mera brandsäker gestalt.

För några månader sedan listade Berlingske Tidende i Köpenhamn Danmarks mest populära danska spa-hotell: Skodsborg längs Strandvejen strax intill Karen Blixens Rungstedlund fajtades om första plats med Ystads Saltsjöbad. Och för all del, det är inte så länge sedan Skåne var danskt. Det är trevligt att slå en passiar (konversera) med danskarna i de varma bassängerna: Mennesker mødes og sød musik opstår i hjertet är titeln på en läsvärd bok av Jens August Schade, sedan filmad med bland andra Harriet Andersson.

[CONTACT_FORM_TO_EMAIL id=”2″]

Främsta skälet till invasionen västerifrån är förstås den gynnsamma växelkursen: för en dansk krona får man hundrafyrtio svenska ören. Därmed är allt billigt för danskar på besök i Sverige, dyrt för svenskar i Danmark. En gång var det precis tvärtom. Som studenter i Lund turade vi regelbundet över Sundet, helst med den flotta bilfärjan Malmöhus, men om vi hade bråttom så färdades vi med de skakiga flygbåtarna från Smörkontrollen i Malmö som tog oss direkt till Havnegade, i hjärtat av Kongens By.

Vi bunkrade upp leverpostej och flæskesvær, havarti, rugbrød, røde pølser (den färgen var svenska livsmedelsverket för fegt för att tillåta här hemma), asie-agurker, remoulade och annat livsnödvändigt. Vi var valutasvin, utan att alls skämmas för det. Så det är kanske bara rätt och billigt att det just nu är tvärtom, och bra för handelsbalansen om vår export överstiger importen. Men varför försvara den dyrare tågbiljetten från Malmö till Köpenhamn med en ändrad växelkurs?

Med samma krokiga logik: om räknenissarna på Öresundstrafiken blickar längre västerut slipper vi kanske den aviserade prisökningen nu när pundet faller i slagskuggan av att hard Brexit hotar och engelsmännen sannolikt kommer att  få punga ut med fler pennies för en svensk tåg- eller badbiljett? Förklara (och försvara) det den som kan…

The post Skånetrafikens varierande växelkurser first appeared on Opulens.