FRIHET. Vänsterkritiken mot kryptovalutor brukar handla om nyliberalism och kapitalism. Men kritiken missar att kryptovalutor historiskt sett är kopplade till olika anarkistiska idéer. Den som vill förstå kryptovalutor behöver bland annat läsa om teknoanarkistiska idéer under 1990- och 2000-talet.

Under senare år har användningen av kryptovalutor drastiskt ökat. Det beror delvis på att fler satt hemma framför skärmen under pandemin och många lärde sig då mer om de digitala valutor som finns vilka inte kräver någon regering eller centralbank. I andra fall har det handlat om att man vill undvika ekonomiska och andra beslut tagna av brutala och auktoritära regeringar som i Venezuela, Iran och Afghanistan.

På olika sätt handlar kryptovalutor om värderingar som demokrati, frihet och gemenskap men samtidigt finns en utbredd kritik. En kritik kommer från klimataktivister som menar att dessa drar för mycket energi. Här får man läsa mer om forskningen och om de kryptovalutor som använder mindre energi vid transkationer än vad till exempel betalkort som Mastercard eller Visa gör.

Från vänsterhåll handlar kritiken ofta om att kryptovalutor understödjer nyliberalism och kapitalism, alltså att de underlättar att “rika blir rikare” och att stödet för det offentliga undermineras. Utöver det är man som i fallet med vänsterekonomen och Greklands förre detta finansminister Yanis Varoufakis negativ till kryptovalutor eftersom man anser att staten och centraliserade institutioner är ett måste för att uppnå någon form av statssocialistisk samhällsmodell.

Att kryptovalutor är ett nyliberalt påfund är inte helt obefogat eftersom nyliberala tänkare som Fridrich Hayek och Milton Friedman har uttryckt åsikter om att pengar borde avnationaliseras och att människor skulle kunna skapa egna icke-statliga pengar. I kurser om kryptovalutor vid Cambridge Univeristy och Stanford University är Hayek en del av studielitteraturen.

Men det som vänsterkritiken missar är att kryptovalutor i praktiken handlar mycket mer om anarkistiska idéer och beteenden. Man kan sammanfatta utvecklingen på följande lite förenklade sätt:

Nyliberaler under 1970-talet: Människor kommer i framtiden skapa egna valutor, utan stater och centralbanker och med  vilka de kan handla och samarbeta globalt.

Socialister, progressiva, med flera under 2000-, 2010- och 2020-talet: Nyliberalismen är död, kapitalismen funkar inte, nu ska vi skapa ett storstatligt postkapitalistiskt samhällssystem.

Vänsterananarkister, högerlibertarianer och frihetligt gröna av idag: Men vi använder ju kryptovalutor för att skapa egna system, communities, marknader som alternativ till kapitalismen.

Om man läser kryptovalutornas historia så kommer man i kontakt med tänkare och idéer från det tidiga 1990-talets cyberpunkrörelse i USA, liksom med 2000-talets teknolibertarianer och moderna vänsteranarkister. En bok som rekommenderas i ämnet är Bitcoin, en finansiell revolution av ekonomen Linus Lovén. Boken är något av en “Bitcoin for dummies” om varför fler bör förstå hur decentraliserad teknologi kommer att påverka och förändra våra vardagsliv under 2020-talet.

Det förklarar delvis varför internationella institutioner som Världsbanken och Internationella Valutafonden är emot att krytoptovalutor blir legaliserade och erkända som pengar, då man försvarar nuvarande system med statliga pengar, centralbanker och krediter som gynnar medelklassen och storföretagen och bankerna. För en av de mest centrala poängerna med decentraliserad teknologi är att människor kan samarbeta med varandra direkt, utan olika mellanhänder som banker, företag och regeringar.

Man kan på godtyckligt vis välja att se det som “nyliberalism” men i grund och botten handlar kryptovalutor mycket mer om beteenden och idéer som är anarkistiska och möjliggör demokratisering och rättvisare ekonomi.

The post Det våras för kryptoanarkismen first appeared on Opulens.

DECENTRALISERING. Kritiken mot kryptovalutor är ofta befogad rörande negativa effekter på klimatet och miljön. Särskilt i fallet med Bitcoin vars hantering innebär ett högt klimatavtryck. Trots alla problem finns det samtidigt exempel på kryptovalutor som bidrar till klimatomställningen och som i framtiden kommer att vara viktiga för en grönare ekonomi.

Företaget Tesla, som ägs av den kände entreprenören Elon Musk, köpte nyligen kryptovalutan Bitcoin till ett värde för 1,5 miljarder amerikanska dollar. Efter köpet har mycket kritik riktats mot Tesla. Hur kan ett företag som formellt säger sig vara klimatvänligt och för en ökad hållbarhet investera i en kryptovaluta vars framtagning bidrar till höga utsläpp och att Tesla får ett större ekologiskt fotavtryck?

I samband med sådan utveckling har det ställts allt fler frågor inom ramen för den akademiska forskningen och i communities för kryptovalutor angående sambanden mellan kryptovalutor, utsläpp och klimatet. Frågor som om kryptovalutor borde beskattas mer eller rent av förbjudas? Eller om det finns bättre och klimatvänligare alternativ? Oavsett ens åsikter och uppfattningar om detta finns det mycket fakta och andra aspekter som man måste förhålla sig till för att delta på ett seriöst vis i debatten.

Till att börja med är detta att förbjuda kryptovalutor något som i praktiken torde vara mer eller  mindre omöjligt. I Venezuela motarbetar den odemokratiska regeringen Bitcoin eftersom många regimkritiska venezuelaner använder den. Men den venezuelanska regeringen har svårigheter med att upprätthålla förbudet. Det påminner till exempel om att Facebook  är förbjudet i Kina men att miljontals användare ändå hittar metoder för att använda olika, av den kinesiska regimen förbjudna, sociala medier.

Ett annat förslag som har lyfts fram är att beskatta kryptovalutor som Bitcoin med en särskild koldioxidskatt. Det förslaget kan låta bra och progressivt samt skulle i så fall även kunna appliceras på andra saker som anses konsumera för mycket el. Till  exempel e-post, Instagram stories, Zoom-samtal samt all övrig Internetanvändning överlag. Frågan är dock hur många människor som skulle ställa sig positiva till en sådan beskattning?

Det har till exempel gjorts analyser som visar att Bitcointransaktioner genererar ungefär samma mängd koldioxid som 700 000 – 750 000 transaktioner med Visa kreditkortet!

Kritiken mot Bitcoin bygger framför allt på att dess system för beräkning, validering och transaktioner kräver enorma mängder av el. Denna process är känd som “mining” där många datorer tillsammans verifierar transaktioner genom matematiska samspel och koder. Enligt Cambridge Centre for Alternative Finance,  är fallet att hela Bitcoinsystemet förbrukar mer el än vissa länder som Österrike och Grekland.

Ett annat problem som många ser med Bitcoin är att ju mer priset på Bitcoin stiger, desto fler “miners” kan använda sina inkomster för att investera mer i maskiner och datorer som leder till ökad elförbrukning och därmed till ökade utsläpp. Det har till exempel gjorts analyser som visar att Bitcointransaktioner genererar ungefär samma mängd koldioxid som 700 000 – 750 000 transaktioner med Visa kreditkortet!

Det mesta av Bitcoinminingen sker idag i Kina. Trots påståenden om att Bitcoin-mining överlag använder förnyelsebara former av energi så visar forskningen att mycket av Bitcoinminingen ändå sker på basis av kolkraft. Vissa amerikanska delstater som Washington, som är känt för låga elpriser, har infört högre avgifter för vissa miners och deras intensiva produktion. Andra, som den kanadensiska provinsen Quebec har tagit beslut om att förhindra ny miningverksamhet från att etablera sig.

I samband med alla problem rörande kryptovalutor och klimatet kan man fråga sig vilka lösningar som finns? En viktig insikt är att alla kryptovalutor inte är av samma slag. Till exempel, Seeds  är designat som en “kryptovaluta för klimatet” och för att “regenerera civilisationen”. SEEDS communityn använder Seeds för att underlätta projekt som rör matsäkerhet och socialt välmående.

En annan lösning är metoden som heter “proof of stake”, som skiljer sig från Bitcoins mining genom “proof of work”. Proof of Stake som finns i kryptovalutor som Seeds och  Tezos innebär ett system som inte är beroende av elkostnader i första hand. Istället bygger systemet på direkta ekonomiska incitament där “stakeholders” (andelsägare) antingen kan bli belönade eller bestraffade för sina prestationer som kontrollanter. I sin tur innebär sådan hantering av transaktioner mindre utsläpp och därmed mycket mindre negativ påverkan på klimatet.



Till Bitcoins försvar kan det sägas att inte alla studier om Bitcoins påverkan på klimatet har visat sig vara sanna och precisa. Till exempel, ”förutsåg” en studie från 2017 att Bitcoins energianvändning skulle leda till global energibrist år 2020! Men om Bitcoin ska vara en del av lösningen istället för att vara en del av problemet är alternativet att bli grönare på riktigt.

Att åstadkomma den utvecklingen åligger främst de individer som använder Bitcoin, alltså de som finns i Bitcoincommunityn. På det sättet skulle fler brukare av Bitcoin kunna samlas för att genom decentraliserad demokrati påbörja en samtalsprocess som kan leda till de beslut som krävs för att Bitcoin ska kunna anses vara en klimatvänlig valuta. Till exempel kan det diskuteras om proof of stake-systemet borde användas.

Trots all negativ och befogad kritik mot Bitcoin rörande klimat och miljö är fallet samtidigt att kryptovalutor överlag är här för att stanna och vara en del av den globala decentraliseringen. Även på en mer hållbar och regenererade planet kommer människor behöva handla och samspela med varandra. På det sättet är vår planetära framtid också beroende av att kryptovalutor kan fungera på ett mer klimatsmart och miljövänligt vis.

The post Är kryptovalutor bra för världen? first appeared on Opulens.

DECENTRALISERING. Kryptovalutor är i grund och botten ett steg i frihetlig riktning. Förvisso finns det problem men kritiken missar ofta poängen med det som decentraliseringen via kryptovalutorna innebär för den mänskliga progressionen. Inte minst eftersom fler människor i  framtiden kommer att kunna samspela utan mellanhänder som banker, företag och regeringar. 

Om du tycker att denna artikel är intressant kan du stödja skribenten genom donationer via
Swish:
0762345677PayPal:
lauvlad89@gmail.comSeeds:
vladlausevicBitcoin:

Sedan början av 2010-talet har kryptovalutor blivit allt mer uppmärksammade runt om i världen. Det tog fart med valutan Bitcoin som uppstod som ett svar på den finansiella krisen i USA under 2007-08 som i sin tur ledde till en global kris. Men idén om kryptovalutor uppstod tidigt, redan som en framtidsidé under 1960-talet som fick ökad aktualitet i samband med Internets tillkomst under 1990-talet.

Till att börja med är det viktigt att förstå vad som gör en viss valuta till “krypto”. Begreppen krypto-, virtuell och digital valuta brukar användas synonymt men det finns grundläggande skillnader. Man kan säga att varje kryptovaluta är digital och virtuell men att varje digital eller virtuell valuta inte är en kryptovaluta. Riksbankens projekt med e-krona är ett exempel på planer för en digital valuta men ingen kryptovaluta.

Det som gör valutan till en kryptovaluta är främst att valutan är decentraliserad, alltså utan styrning eller stöd av en offentlig institution som en regering eller en centralbank . En annan nyckelfaktor är att kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum är beroende av hur människor, alltså deras brukare, socialt förhåller sig till valutorna rörande bruk och värdering.

Kryptovalutor är ofta kritiserade av olika anledningar, som genom åsikter att sådana valutor används i kriminella syften. Till exempel när det kommer till sponsring av terrorism och handel med narkotika. Sådan kritik är dock problematisk eftersom även “vanliga pengar” som dollar och euro används för kriminella aktiviteter utan att fler på allvar skulle argumentera att pengar behöver avskaffas.

En rimligare kritik av kryptovalutor är att det finns flera exempel på “shitcoins” (skitmynt), alltså kryptovalutaprojekt som egentligen är pyramidspel eller helt enkelt går ut på att lura människor genom falska insamlingar. Samtidigt är det också vanligt med funderingar om vad kryptovalutorna egentligen är bra för i vardagslivet?

Ett exempel är hur människor idag genom krypto som Bitcoin snabbare och billigare kan skicka pengar till varandra utan att behöva ha ett bankkonto som via Western Union. Andra exempel finns: när människor handlar direkt med krypto eller får betalt för sina insatser genom lön och belöningar. På vissa håll i världen som i Japan finns det idag restauranger och caféer där man kan konsumera varor och betala med just kryptovalutor som Bitcoin och Litecoin.

För att djupare förstå kryptovalutornas nytta och betydelse är det viktigt att förstå dels själva trenden med decentralisering, dels idéerna bakom respektive  kryptovaluta.  Decentralisering är idag en omställande och revolutionerande trend som går ut på att vissa “mellanhänder” som banker med tiden kommer att försvinna eller tappa sina tidigare roller eftersom fler människor kommer att kunna samspela “peer to peer” (P2P) rörande transaktioner.  Till exempel, dagens bankväsende bygger på samspel mellan banker och kunder medan den framtida utvecklingen kommer att handla mer om relationer mellan deltagare/medskapare och communityn.

Den andra viktiga aspekten är själva idéerna och berättelserna bakom kryptovalutor. När det kommer till Bitcoins popularitet beror det mycket på att Bitcoin har flest antal användare jämfört med de flesta andra kryptovalutor. Annan viktig faktor är att bakom Bitcoin finns berättelser eller “hajp” om en global revolution där fler människor blir fria individer medan vissa institutioner som större banker och företag faller samman.

Andra och mindre kända kryptovalutor har sina specialiseringar som i fallet med Skycoin där man vill skapa ett decentraliserat Internet utan censur och ingrepp. Valutan Manna Base har som en idé att skapa ett globalt basinkomstsystem där i princip varje människa ska kunna få en månadsvis basinkomst. Ett tredje exempel är Seeds där valutan har en hel community bakom sig med individer som vill ägna sig åt klimatomställdande projekt samt skapa en grön marknad med demokratisk styrning.

Fallet med decentralisering är också att det underlättar för olika valutor att växa fram för att kunna motsvara olika behov och idéer. I sin tur innebär det att olika valutor kan användas för olika syften som till exempel engagemang i klimatfrågan. Det gemensamma är att valutorna i sin tur genom community-building även leder till skapande av nya marknader och handelssystem där människor kan köpa och sälja varor och tjänster.

Kryptovalutor är fortfarande är en ung företeelse eftersom majoriteten av människor fortfarande primärt brukar “papperspengar” och centraliserade valutor. Men med tiden finns det allt större sannolikhet att fler kommer att använda olika kryptovalutor för olika behov och intressen. På det sättet är krypto en del av en social och teknologisk omställning som innebär att flera av samtidens offentliga och privata institutioner med tiden kommer att tappa sina roller eller försvinna helt och hållet.

The post Kryptovalutorna är storbankernas kryptonit first appeared on Opulens.

FRIHETSVISION. Det förblir fortsatt viktigt att fler aktörer värnar om den liberaldemokratiska konstitutionalismen och skyddet för individen, skriver Vladan Lausevic. Han skisserar här konturerna av ett framtida Megapolis i form av ett integrerat nätverk av självstyrande städer och regioner.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

När jag stöter på begrepp som ”den lilla världen” eller ”small society” går tankarna till frihet och människans lokala tillvaro. Ett vardagsliv utan den stora offentligheten där vi är aktiva samhällsmedlemmar i demokratiska beslutsprocesser och där rättsliga överenskommelser tryggar våra samspel och självförverkligande. Samtidigt finns också behovet för människan att ha tillgång till den stora världens institutioner och möjligheter. På många sätt är Europa en sådan värld där fler människor genom historien har kunnat uppleva välstånd, framsteg och civilitet. Men med tanke på de senaste årens kriser och pessimism kan man sätta många frågetecken om framtidens utveckling när fler upplever sina världar som svåra, hotade och oroliga.

Ett svar för det tillståndet som råder vore mer decentralisering, anarkism och lokalt styre. Därför finner jag inspirationen rörande tankar om att leva i ett megapolis som beskrivs i boken Democracy again! The EU Megapolis and the challenge of democracy skriven av den libertarianske författaren Nikos Sakkas. Som federalist med både perspektiv på världen och Europa möts jag ofta av kritik som går ut på att demokrati och kollektiv organisering endast är möjliga inom ramen för nationalstaten. Andra alternativ har antingen misslyckats eller anses vara utopier. Men många glömmer eller bortser ifrån att skapandet av nationella och statscentrerade system för demokrati, kollektiv identifikation och resursfördelning var resultat av olika idéer och långdragna sociala processer. Tänk bara på all den tid det tog för Sverige att utvecklas till ett demokratiskt samhälle under 1800- och 1900-talet. På liknande sätt kommer det att ta tid för processer som berör den europeiska demokratins utveckling.

Demokratin tar sin tid eftersom den bygger på mångfald av idéer och institutioner som konkurrerar med men också kompletterar varandra. Det är demokratins styrka när människor kan förankra och förverkliga viktiga beslut till skillnad från situationer i auktoritära samhällssystem där toppstyrning ofta saknar förankring och legitimitet på lång sikt. Demokrati är också lika med kontinuerliga förändringar och fler förändringar behövs idag i en tid när små och stora världar, det lokala och det globala är i intensivt samspel med varandra på gott och ont. Men för att komma på bättre väg när det gäller demokratins utveckling i Europa är det viktigt att inte likställa demokratin med politisk representation och offentlighet i större skala. Dels för att demokratin kan existera utan en större politisk representation, dels på grund av att det inte behöver finnas någon motsättning mellan kunskapsexpertis och folkstyre då båda är nödvändiga för demokratiska processer i moderna informationssamhällen.

Faktum är att den tidiga, antika demokratin var en för sin tid naturlig samexistens mellan de som hade kunskap och den övriga röstande befolkningen. Om vi går tillbaka till historien kan vi dra slutsatsen att det inte var staten-offentligheten i sig som var primär för stadstaternas funktion. Istället var det en sorts ”demokratisk symbios” eller en ”treenighet” baserad på relationen mellan ekonomi, kunskap och människors emotioner och intressen på den lokala nivån. För Europa som redan har gott om marknadstänkande och kunskaper men bristande demokrati skulle en decentraliserande institutionell utveckling vara ett steg i rätt riktning. Bland annat med tanke på den politiska och kulturella mångfald som råder i unionen samt med tanke på hur fler städer och regioner skulle kunna samverka med varandra i olika frågor som miljö och flyktingmigration.

Dessutom är det så att den demokratiska representationen i grunden fungerar bättre på den lokala nivån där medborgarna lättare kommer överens, samspelar ekonomiskt och socialt samt kan hålla varandra ansvariga i beslutsprocesserna. För demokrati handlar även om ansvar för institutionella processer och att medborgarna motverkar korrupta beteenden. Ett problem som följer med större offentlighet är att det också blir lättare för politiska aktörer att kunna skjuta ifrån sig ansvar och undvika granskningar. Tittar man däremot på företags- och föreningsvärlden är det lättare att spåra upp misstagen i systemet och ta reda på av vem som det ska utkrävas ansvar. Att fel och misstag görs inom den representativa demokratin är också ofta grunden för dagens populistiska och kollektivistiska aktörers framgångar. Samtidigt som sådana aktörer oriktigt delar upp människor i eliten och folket, lovar det ena och andra samt vill ”riva systemet” men oftast vill inte ge fler möjligheter och friheter till människor att kunna påverka i sina vardagsliv.

En lärdom från historien är också att den tidiga, antika demokratin egentligen var ”illiberal” i den meningen att det rådde totalt majoritetsstyre och att det varken fanns konstitutionella skydd för individen eller någon oberoende rättsstat. På det sättet var demokratin dålig på att hindra populism och demagogi vilket resulterade i beslut som skadade individen eller ett sub-kollektiv. Därför förblir det fortsatt viktigt att fler aktörer värnar om den liberaldemokratiska konstitutionalismen och skyddet för individen. Inte minst med tanke på Europas blodiga historier av kollektivistiska och auktoritära beslutsprocesser. Men det gäller också att söka förändringar och nya idéer för hur framtidens demokrati ska vara ett bättre alternativ än dagens. En stor utmaning idag för den europeiska demokratin är att våra samhällen är mer individualistiska och pluralistiska än tidigare vilket också gör att intressen som presenteras som kollektiva eller ”nationella” ofta inte accepteras av större majoriteter. Det märks idag i synen på migration och integration där det ofta råder stora skillnader i synsätt mellan kosmopolitiska miljöer som storstäder och traditionalistiska miljöer i de gamla industriorterna.

En decentraliserande samhällsutveckling skulle därför kunna underlätta för fortsatt global integration och kosmopolitisering av världen där färre behöver känna sig rädda och oroade över globala och transnationella processer när individen kan känna sig tryggare och mer suverän lokalt. Samt att det demokratiska styret kan innebära mer mångfald, handlingsfrihet och balans mellan individens lilla och stora värld där fler kan komma överens lokalt i viktiga frågor enligt sina intressen och värderingar. Rent praktiskt skulle det till exempel kunna betyda att flyktingar kan förverkliga sig i särskilda ekonomiska zoner eller att människor kan starta egna kommuner med liberal, konservativ eller socialistisk profil. En framtid där unionens medborgare kan uppleva en större nytta av att leva i ett megapolis i form av ett integrerat nätverk av självstyrande städer och regioner med demokratiska beslutsprocesser och nätverkande där människor känner sig mer inkluderade och delaktiga.

Alla artiklar av Vladan Lausevic

The post Drömmen om megapolis first appeared on Opulens.