DANSKA. Den lärde litteraturhistorikern Elias Bredsdorff, under många år lektor i Cambridge, skrev en finurlig lärobok i danska för engelska studenter. I de danska texterna på de första sidorna är de flesta ord sådana som finns på de båda språken, så känner sig nybörjaren sig redan på säker mark. I Köpenhamn fanns under en lång kvinnoålder den remarkabla Valfrid Palmgren Munch- Petersen som undervisade svenska på universitetet. Samman med Ellen Hartman gav hon ut en dubbelspråkig handbok över lömska fallgropar, ”Farlige ord og lumske ligheder”.

Till stor hjälp för de många svenska studenter och andra som av olika anledningar har behov av en teoretisk grund att stå på när de talar och skriver danska (de språkliga pendlarna över Sundet är många) har nu kommit Lone Koldtofts ”Klogere på dansk sprog – en håndsrækning til svensktalende” (Lund Universitets Centrum för Öresundsstudier/Makadam), med tre delar om uttal, ordförråd och grammatik.

Man får reda på vokaltrycket i vissa ord (stødet som inte finns på Bornholm). Två klargörande sidor ägnas räkneorden. Kapitlet ”Adjunktens brevkasse” är ett roligt (morsomt) lexikon från A till Ø och AA, som i Aalborg, som kommer sist i danska alfabetet. Det är en mycket välkommen bok!

IVO HOLMQVIST

LÄS FLER NOTISER

The post Noterat: Välkommen bok om danska språket first appeared on Opulens.

SPRÅK. I dag spelar det svenska herrlandslaget i fotboll mot Portugal. Det är den nye förbundskaptenens första landskamp. En del befängda artiklar har följt i kölvattnet på nyheten att vår nyutnämnde förbundskapten, dansken Jon Dahl Tomasson bestämt sig för att använda engelska när han talar med journalister, och kanske också som arbetsspråk. Han har tidigare visat att han kan tala danska med svenska spelare utan att något missförstånd uppstår, så varför inte fortsätta med det? Av det korta ljudklipp jag hört är hans engelska inte påfallande idiomatisk, fast förstås godtagbar.

Det är sedan länge en kraftig tendens i tiden att engelskan tar över alltmer också hos dem härhemma som behärskar den halvdant eller dåligt. Stockholmaren Alex Schulman skriver i Dagens Nyheter om hur han träffat en dansk förläggare i Köpenhamn: ”Jag är hemskt ledsen men jag förstår inte ett ord av vad du säger.” Det är ju en ganska ynklig språklig kapitulation.

Men visst, samnordiskt språksamarbete har alltmer fått stryka på foten. Det är mycket lätt att göra en sorgesam uppräkning. I sin ståtliga dikt ”Språken” avfärdade dock vår nationalskald Esaias Tegnér danskan: ”Mig behagar du ej. För veklig för nordiska styrkan…”. Tegnér prisade självklart svenskan: ”Ärans hjältarnas språk! Hur ädelt och manligt du rör dig! Ren är din klang, säker som solen din gång!” Hursomhelst, så länge Jon Dahl Tomasson gör sig förstådd och laget gör mål är allt frid och fröjd. Förbundskaptenens engelska är i alla fall bra mycket bättre än den lärare i en byskola på småländska landsbygden som kollade att klassen var med på noterna: ”Are you hanging with?”

IVO HOLMQVIST

LÄS FLER NOTISER

The post Noterat: Språklig kapitulation när engelskan tar över first appeared on Opulens.

PRISAD. Den dansk-grönländska författaren Naja Marie Aidt får Svenska Akademiens nordiska pris på 400 000 kronor.

– Jag är jätteglad, förundrad och överraskad. Det är en stor ära, säger hon.

Hon har lyfts fram som en av de mest framträdande danska författarna i generationen från 1990-talet. Naja Marie Aidt föddes 1962 på Grönland men flyttade till Danmark som åttaåring och är numera verksam i Köpenhamn. Hon debuterade 1991 med lyriksamlingen “Så laenge jeg er ung” och har sedan dess skrivit i de flesta genrer, bland annat dramatik, barnböcker prosa och libretton. 2008 fick hon Nordiska rådets litteraturpris för novellsamlingen “Babian”.

Att få Svenska Akademiens pris tycker hon känns “helt fantastiskt”.

– Jag har fått många danska priser men att få den uppmuntran från Norden, Sverige och ett annat land är helt otroligt stort. Det betyder att mina böcker har rest ut i världen och har funnit läsare i andra städer än bara här hemma. Och det är så härligt, säger hon.

Svår tid

Hennes senaste bok “Har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka” från 2017 handlade om sonen Carls död. Boken uppmärksammades internationellt och gavs ut på svenska året efter i översättning av Johanne Lycke Holm.

Den var hennes försök att skriva direkt ur den råa sorgen efter hennes 25-årige sons död. Han hade tillsammans med en kompis experimenterat med psykedeliska svampar, drabbats av en psykos och kastat sig ut genom fönstret på fjärde våningen.

Naja Marie Aidt har beskrivit hur händelsen fick hennes språk att gå sönder. Efter den boken har det också dröjt för henne att hitta tillbaka till skrivandet.

– Personligt har jag haft det mycket svårt så klart. Och jag har tvivlat på vad jag skulle skriva om. Det är nog typiskt när man har skrivit ett rekviem, då är det inte så lätt att vända tillbaka till allmänna ämnen och ”små problem”. Det har tagit mig lång tid att hitta en form och ett ämne som jag tycker känns spännande.

Nu har hon ändå börjat igen, med att skriva om vänskap och vad det betyder att ha andra människor i sitt liv.

Poesin viktig

Den ständige sekreteraren Mats Malm gläds över att priset ger Akademien möjligheten att uppmärksamma de nordiska länderna som “den gemenskap de är”.

– I år är vi glada att kunna ge priset till Naja Marie Aidt, som utforskar genrer och uttryck på sitt helt särpräglade sätt. Det är en kraftfull författare med poetisk sensibilitet som utmanar, säger han.

Naja Marie Aidt säger själv att poesin är viktig för henne, också som prosaist. Det gör henne uppmärksam på orden, rytmen och klangen och språkets mer abstrakta sida.

– Det är alltid poesin jag vänder tillbaka till. Det är den svåraste genren att skriva i, den kräver att man är väldigt precis. Så det är en bra övning inför att skriva prosa.

Elin Swedenmark/TT
Erika Josefsson/TT

The post Hon får Nordiska priset: “Helt fantastiskt” first appeared on Opulens.

DUBBELT AKTUELL. Jonas Rasmussen har åt Opulens tidigare översatt Kvartetten av danska poeten Solvej Balle. Nu är han aktuell både på grund av den åttonde egna diktsamlingen samt för en översättning av HC Andersen på Ekström & Garay förlag.

Hej Jonas!

Du är översättare, främst av dansk lyrik, och också själv poet, just nu aktuell på båda håll. Hur skulle du helst beskriva dig själv?

– Jag har fortfarande väldigt svårt för att säga att jag är författare, jag brukar säga att jag är översättare och skriver en del själv. Även om det är min åttonde bok som kommer ut nu. Jag debuterade 2008 men det har varit väldigt trevande, hela tiden på små förlag och mest experimentella saker som inte får någon direkt genomslagskraft. Men jag känner att jag får göra det jag vill och det är jag väldigt, väldigt glad för. Det är omöjligt att livnära sig på dansk lyrik och än mindre på att vara poet, så det är helt och hållet tack vare stipendier från Författarfonden och danska Statens Kunstfond, för att jag sprider dansk litteratur, som det över huvud taget fungerar.

The post “Allt jag gör har en strikt form” first appeared on Opulens.

SPRÅKLÅDAN. Hej! Läste i någon kvällstidning om ett närlivs i Lönsboda som använt sig av dialekt i sin julkampanj. Som nollåtta förstod jag inget, och tycker artikeln faktiskt saknade översättning. Kan ni hjälpa? Har rippat en jpeg-bild från annonsen som jag bifogar. / Hälsningar Conny

Hej Conny!

Av de handfull mail som kom in väljer jag ditt. Eftersom jag själv härstammar från Göingetrakten och eftersom släkten på min mors sida är från skogarna däromkring, får jag väl så att säga axla rollen som expert.

Vi tar några exempel ur din bild.

”Haosaube” torde vara hårsåpa, men det blir vi kanske inte klokare av om vi inte så att säga översätter i flera led, så det blir rimligen schampo. Här kan man ju spekulera lite kring vad som egentligen är minst svenska, ett ord som så att säga bryter ner ett internationellt ord till svenska förhållanden eller det utrikiska låneordet. Hårsåpa framstår för mig som ganska innovativt faktiskt.

I linje med detta borde det andra ordet som föll mig i ögonen, ”kröppsmöaje”, bli kroppssmörja, vilket på klingande nysvenska ju heter bodylotion.

Om vi ser på en karta över Sverige hamnar Lönsboda inte långt från Köpenhamn, vilket ju länge var Skånes huvudstad. Det gör språket på orten närmast till en variant av östdanska, vilket i lingvistisk terminologi kallas ”lågartikulerat”. Det betyder att det är mindre tydlig skillnad mellan konsonanter och vokaler, ett fenomen som för övrigt uppstår vid intag av för många öl och som även i nyktert tillstånd kan upplevas när man lyssnar på danska.

Alla artiklar av Jesper Nordström

The post Kröppsmöaje för endast 9.90 kr first appeared on Opulens.