UTSTÄLLNING. Under pandemiåret 2021 köpte Statens konstråd in mer än 500 konstverk för att stötta det svenska konstlivet. Snart visas ett urval av den så kallade coronasamlingen i en utställning.

I samlingen finns verk av 350 konstnärer från hela landet som arbetar i olika genrer. Många av konstnärerna har sökt sig till naturen och framför allt träden i sitt skapande.

“Coronasamlingen Statens konstråds nyförvärv 2021” visas på Havremagasinet Länskonsthall Boden mellan 4 juni och 11 september. Sedan går utställningen vidare till Skissernas museum i Lund där den visar från den 13 oktober till 15 januari.

TT Nyhetsbyrån

The post Coronasamling ställs ut first appeared on Opulens.

STÖD. 1,6 miljarder kronor fördelas till regionerna i kultursamverkansmodellen och till kulturverksamheter i Region Stockholm, beslutar Kulturrådets styrelse.

Det rör sig om en ökning från föregående år på cirka 100 miljoner kronor.

– Alla regioner får en förstärkning med nära fem procent vilket är glädjande, säger Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin i ett pressmeddelande. Detta kommer alla regioner och konstområden till del och är viktigt inför återstarten efter pandemin.

Bland regionerna som ansökts och beviljats statlig medfinansering finns bland annat Polarbibblo i Region Norrbotten, Vadstena Klostermuseum i Region Östergötland och Ystads konstmuseum i region Skåne.

Kultursamverkansmodellen instiftades 2011 och är inne på sitt tolfte år. Den innebär att varje region får en samlad summa att fördela till kultur inom regionen, med målet att föra kulturen närmare medborgare. Modellen innefattar teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet, bild- och formverksamhet, arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet samt främjande av hemslöjd.

Årets stärkta stöd är dessutom tänkt att förbättra förutsättningarna för kulturlivets återstart i sviterna av pandemin.

Anna Brynhildsen

The post 1,6 miljarder kronor till regionerna i kultursamverkansmodellen first appeared on Opulens.

FESTIVAL. Den 17-19 mars är det dags för Umeås internationella litteraturfestival Littfest. Även om möjligheterna för en publikfylld festival ännu är oklara, väntas ett brett program.

Ännu är på det grund av coronapandemin oklart om salongerna kan fyllas. Arrangörerna har tidigare gått ut med att festivalen blir av – om än i anpassat format, och att det värsta som kan hända är att hela festivalen blir digital.

Kvar från förra året finns konceptet Littfest-TV, där två programledare guidar publiken mellan scensamtalen, och där publiken ges möjlighet att chatta och ställa frågor. I år innehas programledarrollerna av kulturprofilerna Viktor Asbaghi Sandström och Denise Bergström.

Programpunkter fortsätter att presenteras löpande: bland annat blir det samtal om exofiktion med Ida Therén, Helena Fagertun och Augustvinnaren Elin Cullhed, samtal om släktband och familjeknutar med norska succéförfattaren Vidgis Hjort, och ett samtal om tystnad i kolonialismens spår mellan författarna Ann-Helén Laestadius, Elin Anna Labba och Mats Jonsson.

Littfest är Sveriges störa litteraturfestival och har arrangerats i Umeå sedan 2007, och har lockat 20 000-25 000 besökare till 70-100 programpunkter under de senaste åren innan pandemin.

Besked om årets festivals slutgiltiga utformning väntas i mitten av februari.

Anna Brynhildsen

The post Littfest presenterar nya programpunkter first appeared on Opulens.

KULTUR. Sveriges Television fortsätter att satsa på kulturinnehåll. Bland annat får formatet Hemmakultur en fortsättning. 

Det rör sig bland annat om satsningar som sjösatts för att tillgängliggöra kulturformer som exempelvis scenkonst trots de utmaningar som coronapandemin fört med sig. Under 2020 startades SVT Scen, som sedan dess visat hundratals föreställningar. Nya föreställningar presenteras under året, och där ryms såväl historisk teater som humor och dans.

Våren 2021 startades Hemmakultur, ett webbaserat programformat där kultur – exempelvis konstverk, dans, poesi – visas under tre till fem minuter. Nu kommer 20 nya verk under rubriken.

– SVT fortsätter att stärka kulturen och jag gläds åt att Hemmakultur fortsätter och kommer att poppa upp i tv-tablån mellan ordinarie program, förutom på SVT Play. Alla kan behöva en kulturdusch som inspiration när vi går mot ljusare tider, säger Anna Luuk Priske kulturbeställare på SVT i ett pressmeddelande.

När det gäller musik försöker SVT möta efterfrågan genom att både visa nya konserter och att tillgängliggöra gammalt material ur arkivet. Här märks bland annat en hyllningskonsert till tonsättaren Ingvar Lidholm, med dirigenten Herbert Blomstedt och Sveriges Radios symfoniorkester, som filmas i Berwaldhallen och sänds sommaren 2022.

Anna Brynhildsen

The post Mer kultur i SVT under 2022 first appeared on Opulens.

FÖRLAGSKRIS. Tryckerikrisen drabbar förlagen med full kraft inför julruschen. Den leder till försenade böcker, högre papperskostnader och krävande planering.

– Jag har aldrig varit med om något liknande och jag har jobbat 30 år i branschen, säger Eva Hansén, produktionschef på Bonnierförlagen.

Snart är det jul, en av de årstider då vi köper som mest böcker, och samtidigt befinner sig förlagen i en av de värsta tryckerikriserna på decennier. Efterfrågade titlar kan ta slut redan före julruschen. Det har skapat en besvärlig situation menar Anton Gustavsson på Weyler, som bland annat ger ut Sara Martinssons “Knäböj” – Augustprisnominerad som bästa fackbok.

– Normalt sett kan man trycka till en bok på ett par veckor och nu blir det väldigt svårt med de korta tider som behövs till exempel vid ett Augustpris. Eftersom Augustgalan är den 22 november är det svårt att få fram böckerna till jul, säger han.

Läget är detsamma för Galago förlag, som ger ut Mats Jonssons “När vi var samer” – nominerad till bästa skönlitterära bok.

– Om han skulle vinna kommer de att ta slut, och det skulle de nog göra ändå. Men det går inte att göra så stora tilltryck som man vill nu, säger pressansvariga Sofia Olsson på Galago.

Coronapandemin roten

Krisen kom smygande efter sommaren, berättar Eva Hansén, produktionschef på Bonnierförlagen. Hon kallar det hela för en “lose-lose-situation”.

– Den drabbar dig som bokköpare, den drabbar bokhandeln, förlagen, tryckerierna och pappersbruken. Det är enormt tråkigt.

Roten till problemet är coronapandemin, som har fått leveranssystemen att braka samman, förklarar Alf Linder på tryckeriet Scandbook i Falun. I förlagsbranschens fall har det lett till att förlagens vanligtvis omfattande tryckeriverksamhet i Asien har flyttats till Europa. Och då överbelastas de europeiska systemen, vilket också Svensk Bokhandel var tidiga med att rapportera om.

– Det är fullbokat på alla tryckerier, och pappersbruken går på max. Det är en total överbelastning vilket också gör att råvarorna stiger i pris, säger Alf Linder, som lägger till:

– Vi jobbar 7–24 för att få ut böcker till alla förlag men det är kämpigt.

Inte bara tryckkapacitet saknas, det råder också pappersbrist – av en rad orsaker. Många pappersbruk har lagts ner. På de bruk som ändå finns kvar är det inte brist på råvaror utan på maskiner som ställer till det. Att bygga om en pappersmaskin är inte som att laga en kaffemaskin, förklarar Eva Hansén, det krävs år av planering.

– Och bruken har sett att behovet av papper har minskat jättemycket – bokbranschen har ju vänt uppåt i coronatider men tidningsbranschen har dykt. Vissa maskiner tillverkar både tidnings- och bokpapper men tidningsbranschen har dragit mer papper, säger hon.

Små förlag drabbade

Hela förlagsbranschen drabbas alltså av förseningar – även Bonnierförlagen, som ännu inte vet om några böcker kommer att bli försenade till julen. Situationen är oroande, enligt Johannes Holmqvist på det mindre förlaget Tranan. Under senhösten har alla förlagets böcker blivit en till två veckor sena.

– Det kan låta som lite men det är mycket som står och faller med leveransdatum och recensionsdatum. Man har så kort tid på sig att ge ut en bok tills den blir glömd, säger han.

Tranan har också, liksom andra förlag, drabbats av tryckeriernas prishöjningar, som bland annat beror på dyrare pappersmassa och el. Än så länge är höjningarna hanterbara, enligt Johannes Holmqvist.

– Men ingen kan ju svara på hur det kommer fortsätta och om situationen förvärras ytterligare och det blir ännu dyrare, säger han.

Nya arbetssätt

För förlagen krävs nu mer framförhållning, och många funderar på om nya arbetssätt kommer att krävas i framtiden. Eva Hansén tror att krisen kommer att lätta i början av nästa år, då färre böcker trycks, men att den kommer pågå något halvår till.

Även Alf Linder tror att krisen är tillfällig. Pappersförbrukningen går generellt ner i Europa, och egentligen är det balans i systemen. Samtidigt pekar han på att den senaste tidens kris har blottat hur det globala systemet är allt för känsligt.

– Så fort något brister då brister hela kedjan. Där får man nog börja tänka om.

Elin Swedenmark/TT

The post Tryckerikrisen kan orsaka brist på böcker i jul first appeared on Opulens.

BAKSLAG. Coronapandemin har starkt begränsat grundläggande friheter för kulturarbetare över hela världen, enligt Unesco, FN:s organ för kultur, utbildning och vetenskap.

Kulturrådet och Svenska Unescorådet arrangerar därför på fredagen ett samtal om konstnärlig frihet – på den internationella dagen för kulturell mångfald.

“En mångfald av både kulturskapare och kulturyttringar i vårt samhälle är en förutsättning för att olika röster ska höras och få uttrycka sig i ett samhälle”, säger Anna-Karin Johansson, generalsekreterare på Svenska Unescorådet.

Unesco genomför studier av pandemins påverkan på kultursektorn ur flera perspektiv. Bland annat har man sett att fler konstnärer mördades och fängslades under 2020 än året innan. En rapport som presenterades för FN:s råd för mänskliga rättigheter visar också att kulturarbetares arbetsmöjligheter har påverkats starkt.

Dessutom drabbas kvinnliga kulturarbetare hårdare, enligt Unesco, eftersom de ofta har sämre tillgång till digitala verktyg och osäkrare kontrakt. Kvinnor har dessutom generellt varit tvungna att ta ett större ansvar för hem och barn under pandemin.

TT Nyhetsbyrån

The post Pandemin slår mot kulturskapares frihet first appeared on Opulens.

VÄNTAN. Det blir ännu mer väntan för kultur- och nöjesbranschen – publiktaken höjs inte förrän 1 juni. Men beskedet möts ändå med försiktig optimism, ja till och med hurrarop.

The post Försiktig optimism – trots publiktak first appeared on Opulens.

UTMANING. Inställt, uppskjutet och inställt igen. Teatervärlden har fått lägga ner och ladda om i över ett år. Men vad händer med skådespelarna och scenkonsten som inte får möta sin publik? 

The post Inställt gång på gång – hur laddar teatrarna om? first appeared on Opulens.

LIVSBETINGELSER. Det handlar om vår tids ödesfrågor när konsthallen Accelerator och Tekniska museet i Stockholm öppnar efter nya trängselregler. Båda fokuserar på människans exploatering av djur och natur – men också på krishantering i en ny värld.

Åtta konstnärskap undersöker samtidens utmaningar, när konsthallen Accelerator öppnar igen den 10 mars. Utställningen “Experimentalfältet” knyter också an till platsens historia; så kallades den verksamhet som etablerades 1816 i syfte att utveckla Sveriges – och världens – moderna jordbruk. Det var en enorm satsning där man omvandlade sankmark till jordbruksmark. Men det var också här som man kom på idén att sluta låta marken ligga i träda.

Elin Swedenmark/TT

The post De tacklar vår tids ödesfrågor first appeared on Opulens.