IMPERIALISM. Den 9 december är det premiär för Fotboll i Jemen på Teater Tribunalen i Stockholm. Pjäsen baseras på en verklig historia som belyser Sveriges inblandning i vapenhandel och krigen som pågår.

Fotboll i Jemen bygger på en sann historia som började med ett par notiser i dagspressen. Av dem framgick det att Svenska säkerhetspolisen (SÄPO) fått i uppdrag av amerikanska CIA att infiltrera al-Qaida i Jemen, där CIA höll på att utveckla sina drönarbombningar.

Bombningarna träffade civila, oskyldiga människor. För att stärka träffsäkerheten tog säkerhetspolisen kontakt med en asylsökande Jemenit i Sverige för att med olika medel övertala honom att åka dit och lösa problemet inifrån som infiltratör. Men han blir snart påkommen och skjuts och korsfästs i ett fotbollsmål i Jemens huvudstad Sana.

Utifrån den här ramhistorien berättar pjäsen Fotboll i Jemen om Sveriges deltagande i krigen som pågår. En grundfråga den ställer sig är: Vem göder terrorismen?

– Historien är en bra grund för att berätta om den amerikanska imperialistiska synen som har tagit över sedan man skulle hämnas på 9/11, och en känga till att vi är underdåniga mot amerikanska intressen och NATO, säger Henrik Dahl, konstnärlig ledare och skådespelare.

När Teater Tribunalens husdramatiker Jan Käll kom över notiserna var händelsen inte alls uppmärksammad. Enligt Dahl ringde tidningarna till SÄPO, som inte ville lämna några kommentarer.

– Det tyder väl på att det inte är första gången som det händer, säger Dahl.

Han hoppas att pjäsen kan väcka tankar och en ökat medvetenhet hos publiken om Sveriges roll i vapenhandel och krig, oavsett om de är insatta i ämnet eller aldrig har hört talas om det.

– Vi har förhoppningsvis en publik som tänker efter, vad våra skattepengar går till om inte annat. En del kanske får upp ögonen för att Sverige har en mycket större roll i det här än vad andra tror.

Enligt Dahl är Fotboll i Jemen inte att betrakta som ett kammarspel. Teater Tribunalen kallar själva pjäsen för en agenthistoria med Shakespeareska ambitioner, med mycket sång och musik. Rollerna är många och skådespelarna, som alla spelar flera roller var, kommer från olika delar av världen.

– Vi har en kille från Egypten som spelar jemenit på tre olika språk. Svenska, som han har lärt sig för de här scenerna, engelska och arabiska. I flera dialoger pratar en person arabiska och en annan svenska, berättar Dahl.

Han tycker att det är roligt och ger energi att blanda olika åldrar och bakgrunder, och jämför utmaningarna på scenen med ett detektivarbete. 

– Det är en stor svulstig pjäs som vi ska försöka berätta effektivt, avslutar han. 

Teater Tribunalen har sin grund i vad de kallar socialistisk teater, där pjäserna spelas ur ett klassmedvetet, anti-imperialistiskt, feministiskt och antirasistiskt perspektiv. 

The post Pjäs om Sveriges inblandning i terrorismen first appeared on Opulens.

NYA DOKUMENT. Man måste beundra USA för att man lyckas behålla sina öppna arkiv som ständigt producerar dokument med nya pusselbitar när det historiska pusslet ska läggas. Nu senast är det National Security Archive i Washington, som påminner om kuppen i Iran den 19 augusti 1953 mot den demokratiskt valde Mohammad Mosaddeq. Det gjordes en dokumentärfilm 2019 med namnet Coup 53 men nu har arkivet publicerat nya dokument som komplement till filmen som i sin tur byggde på dokument från arkivet. Filmen kommer att visas igen den 19 augusti på biografer i USA, Storbritannien, Kanada och Irland. Sidan på National Security Archive innehåller också ny information om kuppen som genomfördes av brittiska MI6 och amerikanska CIA.

Lars Borghem

LÄS FLER NOTISER

The post Noterat: Nya rön om kuppen i Iran 1953 first appeared on Opulens.

Captain Marvel har i likhet med flera andra filmer gjorts i samarbete med det amerikanska försvarsdepartementet. De som skriver om filmerna skriver ofta som om de var sagor utan kontakt med den tid vi lever i, hävdar Lars Borghem som är kritisk till hur filmen recenseras.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Filmen Captain Marvel hade premiär i Sverige den 6 mars och i USA på internationella kvinnodagen, den 8 mars. Med Brie Larson i huvudrollen har filmen lanserats som ett steg framåt för kvinnor när det gäller hur de skildras i film, både i Aftonbladet och i Expressen.

Men i DN skriver Katrine Marçal att superhjältefilmer är för barn och drogade får. Det värsta med alltihopa, menar hon, är att Hollywood måste låtsas som om superhjältefilmerna ”säger något fundamentalt om vår tid” eller ”berättar om den auktoritära utvecklingen i USA”. Låt oss vara tydliga: det gör de inte. I stället får vi pang, boom, poof! ”Man kunde bli Sverigedemokrat för mindre”.

Andrev Walden också i DN blev lite stött av Marçals kommentarer eftersom han just hade sett alla de 20 filmerna i Marvelserien i kronologisk ordning (41 timmar film). Han tänker att ”det kliniskt opolitiska kanske är hemligheten bakom publikrusningen. Eller åtminstone min egen rusning. Superhjältefilmerna erbjuder ju en driftsäker avkoppling från det angelägna bruset.”

För Andrev Walden har Marvels universum blivit ett kollo för själen. Vi behöver riktiga sagor. Också. Såna som man kan förlora sig i. Bara några timmar då och då för hur ska man annars orka?

Minst hälften av filmerna i Marvels universum har gjorts i samarbete med den amerikanska staten i form av Pentagon och CIA. Den senaste, Captain Marvel, har gjorts i samarbete med det amerikanska flygvapnet (US Air Force). Man berömmer sig av att kvinnliga piloter når nya höjder varje dag.

Samma dag som Captain Marvel hade premiär i Sverige vittnade senator Martha McSally, republikan från Arizona och tidigare stridspilot att hon blivit våldtagen av en överordnad officer i US Air Force. Hon rapporterade inte övergreppet eftersom hon inte litade på systemet vid den tiden. Förövarna missbrukade sin maktposition på många olika sätt.

McSally säger att det militära systemet och många i ansvarig ställning hade misslyckats när det gällde att behandla frågan om sexuellt våld. DN skriver om saken den 7 mars men det är vattentäta skott mellan McSally och Brie Larson. Övergreppet mot stridspiloten McSally skedde vid samma tid på 1990-talet som Brie Larson spelar stridspilot i Captain Marvel. Men i filmen är det Brie Larson som förmanas att kontrollera sina impulser av Jude Law. Vad som följer är direkt som ur en rekryteringsmanual: Är du redo att kämpa mot någon som vill ta över vår planet? ”Jag vill tjäna”, svarar hon. Och Annette Benings rollkaraktär slår fast: ”Du har ett uppdrag.”

På det amerikanska flygvapnets hemsida ligger flera filmer med kvinnliga piloter. De deltar i räddningsoperationer och hjälper civila som drabbats av naturkatastrofer över hela världen. Det är något oskyldigt över det hela. Som i en hjältesaga.

Man får lite av samma känsla som när man lyssnar till IS-anhängare som överlevt kriget och nu intervjuas i flyktingläger i Syrien. Alla verkar ha kört ambulans eller lagat mat. Några har varit hårfrisörskor.

Den 11 september 2001 blev startskottet för kriget mot terrorismen efter attentaten mot de två tornen i New York och mot Pentagon. Sedan dess har en avdelning inom Brown University dokumenterat krigens kostnader, Costs of War. Några av resultaten:

Över 480 000 har dött som en direkt följd av krig och många gånger fler som en indirekt följd av krig.

Över 244 000 civila har dött som ett resultat av krigen.

Krigen har skapat 21 miljoner flyktingar.

Kostnaderna för den amerikanska staten överskrider 5,9 trillion (12 nollor) dollar.

Den amerikanska staten har militära aktiviteter i mer än 80 länder.

Krigen har inneburit att mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter har kränkts både i och utanför USA.

När det gäller just flygbombningar och bombningar från drönare har det amerikanska försvaret haft problem med rekrytering av piloter och av personal som styr drönarna. Därför är bilden av verksamheten i populärkulturen så viktig.

Katrine Marçal, Andrev Walden och andra som recenserat eller kommenterat filmen Captain Marvel har inte sett något samband mellan filmen och ”vår tid”.

Detta säger naturligtvis mycket om vår tid. Det säger att den amerikanska statens politiska tankemanipulation, som är mycket omfattande, kan ske utan att saken nämnvärt påtalas i det offentliga rummet.

Filmen Captain Marvel har i likhet med flera andra filmer i serien gjorts i samarbete med det amerikanska försvarsdepartementet. De som skriver om filmerna skriver ofta som om de var sagor utan kontakt med den tid vi lever i. Även om filmerna skildrar krig är de pågående krigen i vår tid märkligt frånvarande när det skrivs om filmer som Captain Marvel. Skribenter som gör anspråk på att vara seriösa, framställer filmerna som ”kliniskt opolitiska (Walden) eller säger att de görs för ”barn och drogade får” (Marcal). Tanken att det hon ser kanske också är en rekryteringsfilm för kvinnliga piloter, når aldrig hennes medvetande. Vem är här det drogade fåret?

The post Captain Marvel och USA:s krig first appeared on Opulens.

TIPS. “Vi är vuxna med inkomster (förhoppningsvis) och mål och mening att köpa både streamingabonnemang och eventuell merchandise för det vi gillar. Så vad är bättre än att spela vår känsla av nostalgi och längtan efter en barndom som aldrig kommer igen?”, skriver Anna-Karin Linder.

70- och 80-talet är hett just nu inom TV. Det måste ju bero på att det är vi som är födda strax innan och i början av det som är de stora konsumentgrupperna just nu. Vi är vuxna med inkomster (förhoppningsvis) och mål och mening att köpa både streamingabonnemang och eventuell merchandise för det vi gillar. Så vad är bättre än att spela vår känsla av nostalgi och längtan efter en barndom som aldrig kommer igen? Vill du se TV som behandlar sena 70-talet och tidiga 80-talet finns det massor att välja mellan.

Om du är intresserad av hiphopens första tid i New Yorks förorter kan du njuta av The Get Down på Netflix. Det är ett skruvat och lätt absurdistiskt sent 70-tal som framställs, med massor av svinbra musik. Jag sträcksåg allt som fanns och längtade efter mer. Vi får följa Ezekiel och hans kompisar och hur de är med och startar den första hiphopscenen i Bronx.

För den tekniskt intresserade kan kanske Halt and Catch Fire vara en serie att sätta tänderna i. En serie som behandlar de första hemdatorerna och den teknik som möjliggjorde vårt datorburna samhälle. Komplett med fluffiga 80-talsfrisyrer!

Vill du mysa ned dig i en serie som hyllar den tidiga nördkulturen, Stephen King och alla skräckfilmer från 80-talet ska du såklart se Stranger Things, om några pojkar i en liten amerikansk småstad som råkar snubbla in i ett mysterium med parallella världar och konspirationer på hög nivå. Just Stranger Things blev ju en sån superhit att jag betvivlar att det finns särskilt många som inte redan sett den, men eftersom säsong 2 har premiär i oktober kan det ju vara läge att se om den lagom tills dess?

Och är inte skräckmys, datorer eller hiphop nåt för dig, så kanske du gillar ett annat tema vi sammankopplar med 80-talet – nämligen droger. Två välgjorda serier om kokainets intrång i USA är högaktuella.

Narcos handlar om den ökända kokainkungen Pablo Escobar och hans drogsyndikat i 80-talets Colombia. Den är löst baserad på verkliga händelser och säsong 3 har precis haft premiär. En smula machodude-dum på sina ställen, men fortfarande välgjord och spännande.

En ny serie som kan vara värd att kolla in är Snowfall som behandlar den första kokainvågen i USA i början av 80-talet. Vi får följa de unga knarklangarna som börjar tjäna stora pengar på att langa kokain och crack, samt – som de riktigt fula fiskarna längst upp i toppen av kokainhandeln – ser vi CIA:s dunkla förehavanden med högergerillor i Sydamerika. Mörkt, gritty och välgjort.

Så låt 80-talet svepa dig med sig nu när TV-hösten kommer. Jag är övertygad om att det kommer fler exempel längre fram, men här har du nåt att starta med. Det enda som saknas nu är väl en ny svensk TV-serie som behandlar det svenska 80-talet.  Så mycket must att hitta där! Kom igen SVT! Vi finns ju här och hungrar efter det!

The Get Down, Halt and Catch Fire, Narcos och Stranger Things kan du se på Netflix. Snowfall streamas på HBO Nordic.

Alla artiklar av Anna-Karin Linder

The post Ge dig in i 80-talet när TV-hösten börjar first appeared on Opulens.