MOTHUGG. Det förslag som regeringen lagt fram om rabatt för film- och dramaserieproduktioner kritiseras av Film i Skåne och Filmpool nord. Svenska filminspelningar är helt enkelt för billiga.

Organisationerna, som förmedlar arbetskraft och ekonomiskt stöd till filmproduktioner, menar att nivåerna för att få rabatten är för hög rapporterar Kulturnytt i P1.

Ralf Ivarsson, vd för Film i Skåne, uppger att det inte finns några produktioner i Skåne som har tillräckligt stor budget för att få ta del av rabatten. Inte ens storsatsningen “Tunna blå linjen” klarar nivån, enligt Ivarsson.

Förslaget har utformats för att bidra till en stärkt filmbransch i Sverige och regional tillväxt i hela landet. För att få stödet på en fjärdedel av produktionsutgifterna krävs att en spelfilm har en totalbudget på 30 miljoner kronor och en dramaserie behöver, oavsett om avsnitten är 20 minuter eller en timme långa, kosta 10 miljoner kronor per avsnitt.

Nivån för dokumentärfilmer är 10 miljoner kronor, vilket innebär att stödet inte kommer att kunna användas av produktioner i norra Sverige, enligt Sandra Warg, vd för Filmpool nord.

– Jag ser att de dokumentärer som görs i norra Sverige aldrig kommer upp i de summorna, säger hon till Kulturnytt.
Förslaget skickas nu på remiss och ambitionen är att ett beslut ska fattas av regeringen senast i september.

TT Nyhetsbyrån

The post Svenska produktioner för billiga för att få stöd first appeared on Opulens.

BUDGETFÖRSLAG. Det borgerliga budgetförslaget innebär inga neddragningar eller omfördelningar i statens kulturbudget, enligt Moderaternas kulturtalesperson Viktor Wärnick.

Efter Centerns besked att man inte stödjer regeringens budget blir det i stället den gemensamma budgeten från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som kommer att klubbas i riksdagen.

Regeringen och kulturminister Amanda Lind (MP) presenterade redan i september en historiskt hög kulturbudget 10,1 miljarder kronor.

Enligt Viktor Wärnick innebär den borgerliga budgeten att scoutrörelsen tillförs 20 miljoner kronor samt att 25 miljoner kronor läggs på en satsning för att minska äldres ensamhet.

– Vi har inga förändringar på anslagsnivå förutom ökningarna av dessa två, säger Viktor Wärnick.

TT NYHETSBYRÅN

The post Inga neddragningar i borgerlig kulturbudget first appeared on Opulens.

SKRÄCKMUSIK. När John Carpenter gjorde lågbudgetskräckfilmen “Alla helgons blodiga natt” 1978 hade han ingen aning om vilken succé den skulle bli.

43 år och otaliga uppföljare senare är han kvar i mördaren Michael Myers våld ‒ som kompositör till filmen “Halloween kills”.

För 43 år sedan förändrade John Carpenter filmhistorien.

Med lågbudgetfilmen “Halloween” skapade han “slasher”-genren, och sedan dess har skräckfilmen varit befolkad av knivbeväpnade mördare som jagat skräckslagna tonåringar.

Gunnar Rehlin/TT

The post John Carpenter älskar att tonsätta mord first appeared on Opulens.

KULTURCHECK. En särskild kulturcheck på 150 kronor till alla folkbokförda i Sverige som fyllt 18 år. Det är det kanske mest radikala förslaget i utredningen för kulturens återstart som nu presenteras för regeringen och som beräknas kosta 585 miljoner kronor nästa år.

Sammanlagt 3,9 miljarder extra till kulturen under de tre närmsta åren. Därefter 760 miljoner kronor årligen – pengar som till en del redan presenterats i regeringens kulturbudget. Det föreslår utredningen för kulturens återstart som överlämnades till kulturminister Amanda Lind (MP) på torsdagsmorgonen.

– Vi är glada för att regeringen har tagit höjd för flera av våra förslag i budgeten för 2022, säger Linda Zachrison, regeringens utredare.

Zachrison konstaterar även att pandemin har inneburit en djup kris för kultursektorn.

– Många planerar att lämna kulturlivet, och en del har redan gjort det, säger hon.

De föreslagna kulturcheckarna ska kunna användas som betalning både vid privata och offentliga aktörers evenemang och är tänkta att ge extra skjuts åt kulturlivets återstart.

– Kulturlivet är ju helt beroende av att publiken återvänder, av att man håller fortsatt kvalitet och relevans så att det blir angeläget att ta del av det man gör. Att restriktionerna upphör är ett enormt stort steg, men nu måste medborgarna börja hitta tillbaka också, säger Linda Zachrison.

Inte över

“Från kris till kraft” heter utredningen som haft i uppdrag att sammanfatta pandemins konsekvenser för kulturen men också att identifiera åtgärder som behövs för återstarten. Kulturlivet är en av de sektorer som drabbats allra hårdast, och även om publikrestriktionerna nu är lyfta är krisen långt ifrån över, framhåller Linda Zachrison.

– Det har varit ett hårt slag med de här 18 månaderna av restriktioner, det är väldigt tufft, och även om krisstöden varit generösa har de inte tillnärmelsevis mött intäktsbortfallet i branschen.

TT: Kommer vi att se ett mer kommersialiserat kulturliv nu?

– Det är många som tar upp den risken. Det är också där vi menar att kulturpolitiken ska spela en roll genom att fortsätta stödja risktagande och mångfald.

“Kommer ta tid”

Amanda Lind konstaterar att pandemin och publikbegränsningarna har satt djupa spår i kulturlivet.

– När utredningen tillsattes var det med vetskapen att det kommer att ta tid att återstarta. Vi befinner oss nu mitt i kulturens återstart och tar med oss utredarnas gedigna arbete, säger hon.

TT: De 745 miljonerna i stimulansstöd som finns i budgeten – kan de användas till kulturchecken?

– Nu har jag fått utredningen i min hand och nu kommer vi att analysera förslagen och se vilka av dem som kan vara möjliga att förverkliga i budgeten för nästa år. Men precis som sagt har vi 745 miljoner avsatta just för att kunna användas till breda stimulanser och kunna omhänderta återstartutredningens förslag.

Utredningen ska också lyfta fram strukturella problem som blivit uppenbara under pandemin. Stora delar av kulturlivet har små eller inga ekonomiska marginaler alls – det gäller i synnerhet för det fria kulturlivet, konstaterar utredarna som efterlyser förstärkning av de offentliga anslagen, men också satsningar för att åstadkomma en större privat finansiering, exempelvis genom stiftelser, något som Sverige saknar tradition av.

Sämre möjligheter

Frilansande konstnärer och egenföretagare har drabbats hårdast, framhåller utredningen. De har samtidigt sämre möjligheter att få del av näringspolitiska insatser. Låga och oregelbundna inkomster gör det också svårare att ta del av de generella trygghetssystemen. Därför är det “ytterst angeläget” att pågående utredningar tittar på konstnärers villkor.

Den digitalisering som genomförts under pandemin har gjort det tydligt att det behövs större kunskap om hur upphovspersonerna ska ersättas. Till exempel ingår inte e-böckerna i biblioteksersättningen vilket gör att författarna går miste om pengar. Just bibliotekens utlån av e-böcker kräver en egen utredning, enligt “Från kris till kraft”.

Under pandemin har samtidigt arbetet med att bygga upp relationer till nya publikgrupper avbrutits. Även kulturskolorna har påverkats och allt detta, i kombination med att konstnärernas ekonomiska utsatthet blivit extra synlig, riskerar att ytterligare förstärka snedrekryteringen till konstnärliga utbildningar, enligt utredningen.

På landsbygden var kulturutbudet mindre redan före pandemin och där behövs, enligt utredningen, nu stöd till de arrangörer som trots allt finns, inte minst ideella aktörer som bygdegårdar, amatörteaterföreningar och körer.

Erika Josefsson/TT
Sara Haldert/TT

The post Förslaget: kulturcheck åt alla över 18 first appeared on Opulens.

KULTURSATSNING. Även inför 2022 lägger regeringen fram en historiskt hög kulturbudget. Förra veckan presenterade kulturministern nya satsningar på 1,3 miljarder kronor men jämfört med i fjol höjs budgeten inte med mer än 117 miljoner.

Det stora budgetklivet togs redan för ett år sedan då regeringen bland annat avsatte en extra miljard till kulturens återöppnande, pengar som har gått till att stötta ett pandemidrabbat kulturliv. Under året har beslut om ytterligare krisstöd tagits och sammanlagt har 3,7 miljarder kronor delats ut under 2021.

10,1 miljarder

Regeringens kulturbudget för 2022 uppgår till 10,1 miljarder kronor har tidigare presenterats av kulturminister Amanda Lind (MP) som “den största någonsin i Sverige”, även sett till andelen av statsbudgeten. Bland annat ingår satsningar på det fria kulturlivet för 940 miljoner kronor.

I måndagens budgetproposition framgår fler detaljer. Flera av fjolårets satsningar var ettåriga, däribland ett extra anslag till regional kultur på 150 miljoner kronor. I budgeten för 2022 anslår dock regeringen ytterligare 100 miljoner kronor, nu som permanent satsning, vilket också tidigare presenterats.

En annan ny permanent höjning får Sámi Giellagáldu – Sametinget – som förutom beslutande organ också är ett kultur- och resurscentrum. Anslaget höjs med 5 miljoner kronor samtidigt som man går miste om ett annat anslag på 3,5 miljoner kronor nästa år och 2 miljoner under 2023.

Musikverket förlorar

På pappret tycks Musikverket höra till förlorarna – de mister 27 miljoner kronor när anslaget och verksamheten inom Musikplattformen i stället överförs till Statens kulturråd. Men generaldirektör Dan Lundberg menar att det inte är ett självändamål att bidragsdelen hanteras av Musikverket, och att man fortsatt har många andra uppdrag.

– Det viktigaste är att musiklivet får ut så mycket som möjligt av de statliga bidragspengarna, säger han, men hoppas att avdelningens personal ska kunna överföras till Kulturrådet.

Musikverket kom till efter nedläggningen av Rikskonserter och det fanns många brister kring nätverkande och turnéstöd som Musikverket hade svårt att mäkta med att arbeta med, enligt Dan Lundberg. Men en del av deras verksamhet förstärks nu, Musikverket får en miljon kronor i anslag årligen för 2022 och 2023 för en satsning på digitalisering av kulturarvet. Verket ska arbeta mer med att tillgängliggöra sina stora samlingar, som bland annat består av svensk folkmusik, minoriteters musik och äldre svensk jazz.

– Vi har äskat medel för det där i många år. Vi har stora samlingar av ljud, inte minst musik, som är resurskrävande, så det är jättebra att man har hörsammat våra äskanden, säger Dan Lundberg och fortsätter:

– Som helhet tolkar jag det som att man tycker att vi gör bra saker och att vi ska fokusera på kulturarvsdelen.

Erika Josefsson/TT
Elin Swedenmark/TT

The post Kulturen får 10,1 miljarder 2022 first appeared on Opulens.

KULTURSATSNING. Regeringen viker 100 miljoner kronor till samverkansmodellen i höstens budget, som en satsning på kultur i hela landet.

– Coronapandemin har inneburit en historisk kris för kulturen och nu behövs en historisk återhämtning, säger kulturminister Amanda Lind (MP).

Under tio år har regioner och landsting haft uppdraget att förmedla statligt stöd till kulturinstitutioner i hela landet, via samverkansmodellen. Modellen har under många år fått kritik för att den urholkar ersättningen till kulturinstitutioner.

Men förra året förstärkte den nuvarande regeringen modellen med 150 miljoner kronor.

– Och nu är jag jätteglad att kunna berätta att vi förstärker modellen ytterligare med 100 miljoner kronor per år. Totalt har vi under den här mandatperioden förstärkt samverkansmodellen med 250 permanenta miljoner. Och det behövs för att kulturen ska blomstra i hela landet, säger Amanda Lind.

Bredden behövs

Pengarna kan gå till exempelvis teatrar, regionala museer, regionala bibliotek, och främjande av film och hemslöjd. Även om restriktionerna i pandemins spår nu lättar kommer återhämtningen av kulturlivet att ta tid, tror Amanda Lind.

– Coronapandemin har inneburit en stor kris, inte minst för livekulturen, men vi ser hur det breda kulturlivet har drabbats. Så när vi nu ska få till en återstart av kulturen behöver vi en bred palett av insatser. Samverkansmodellen finansierar just den bredden, säger hon.

Under finanskrisen 2008–2009 fick den regionala kulturen stryka på foten, menar Amanda Lind. Men nu inskärper hon att politiker på alla nivåer måste prioritera kultur och vara uthålliga. Hon hoppas också att det kommer att finnas utrymme för nysatsningar, nya initiativ och ambitionshöjningar i hela landet.

– Det vi gör från statens sida är att peka ut en riktning, vi behöver investera i kulturen framåt.

Kan förbättras

TT: Ser du några problem med samverkansmodellen?

I grunden är det en bra modell, att regionerna har en frihet att fördela pengar som kommer från staten och att man kan växla upp med gemensamma medel. Det är de regionala och kommunala politikerna som har störst kännedom om det regionala kulturlivet. Men som alla modeller med ett par år på nacken finns det saker vi kan behöva titta på för att förbättra.

Amanda Lind går inte in på vad, men säger att dialogen fortsätter under hösten. Hon tycker att pandemin har kastat ljus på utmaningar som har funnits redan innan i svenskt kulturliv, bland annat vill hon fortsätta se över finansieringen av kulturlivet.

– Vi måste också säkra att kulturskapare har rimliga arbetsvillkor och sociala skyddsnät. Är det något gott som ska komma ur pandemin är det insikten att vi måste värna vårt kulturliv och att det behövs insatser från alla politiska nivåer.

Elin Swedenmark/TT

The post 100 miljoner till regional kultur first appeared on Opulens.

LÄSTIPS. Pentagons begäran om budget för budgetåret 2021 finns nu tillgänglig. Den går att söka här, på det amerikanska försvarsdepartementets hemsida. Om man söker på länder, till exempel “Sweden”, ser man att krig är en stor och världsomspännande affär.

Många av affärerna görs i namn av “kriget mot terrorism”. Och en av dem som har avslöjat krigsbrott, Julian Assange, kan nu eventuellt dömas till döden om han utlämnas till USA – även om en representant för regeringen i Storbritannoen i juli 2019 har sagt att man inte kommer att utlämna Assange till USA om han riskerar dödsstraff.

I nyhetsrummet (Newsroom) på amerikanska försvarsdepartementets hemsida kan man söka på “Hultqvist”, “Nato” eller “Sweden” och då ser man också hur politiskt, militärt och ekonomiskt sammanvävda Sverige och USA håller på att bli.

Här finns en länk till en kritisk artikel om budgeten i Tom Dispatch.

Lars Borghem

LÄS FLER NOTISER

The post Noterat: Sverige och USA flätas samman first appeared on Opulens.

KLIMATUTSLÄPP. Socialdemokraterna framstår nu som en stark kandidat för årets Greenwashingpris. Det menar Ulf Flodin och Eva Gustavsson från Jordens vänner som är kritiska till den rödgröna regeringens påståenden om att höstbudgeten är en historisk klimatsatsning.

Det är glädjande att klimathänsyn och miljö blivit honnörsord i svensk politik. Vår regering är heller inte sena att utnyttja de politiska vindarna och innan höstbudgeten nyligen presenterades i skrift framställdes den i TV av finansministern som en historiskt stor satsning på miljön. Men när så budgeten blev offentlig kunde man se att det är gröna luftballonger man släppt mot skyn.

Miljösatsningarna innebär att anslaget till miljöpolitiken ökat med 2,3 miljarder kr till 9,8 miljarder kr för 2018. Det låter ju storartat. En del av pengarna ska gå till supermiljöbilspremier, det vill säga till elbilar. Det är en tveksam satsning. Elen skulle göra lika mycket klimatnytta om den exporterades till Tyskland för att ersätta kolkondensalstrad elektricitet. Elbusspremie och elcykelpremie ingår också i satsningen.

Dessa i sammanhanget små belopp kan jämföras med vad man föreslår för kommunikationerna. Där ser man hur regeringen ökar satsningen på nya vägar med 2,2 miljarder kr till sammanlagt 12 miljarder kronor för 2018. Nya vägar ger mer biltrafik, det är flertalet trafikforskare överens om. Denna budget ger alltså mer pengar till ökade klimatutsläpp än till åtgärder för minskade utsläpp.

Anslaget för att förbättra våra järnvägar är däremot för lågt för att komma i kapp ett eftersläpat järnvägsunderhåll. Det saknas 8 miljarder kronor för att vi ska slippa tågförseningar pga signalfel och andra tekniska brister. Det stimulerar inte till resande på den miljövänligare järnvägen.

Så trots eller snarare på grund av den ”historiskt stora klimatsatsningen” i budgeten kommer vi att få uppleva hur klimatutvecklingen går åt fel håll. Att falskeligen framställa något i en bättre miljödagar brukar kallas greenwashing. Förra årets Greenwashingpris från Jordens Vänner gick till miljöpartiets partistyrelse. För 2018  framstår socialdemokraterna som en stark kandidat.

The post Rödgröna luftballonger mot skyn first appeared on Opulens.