FILMMUSIKAL. Bröderna Ron och Russell Mael har spelat tillsammans i kultbandet Sparks i över 50 år – och gjort sig kända för sin gnistrande kreativitet. Till Sverigeaktuella filmmusikalen “Annette” har bröderna både skrivit manus och musik.

I slutet av april nästa år kommer Sparks till Stockholm för en konsert. Det är i alla fall planen, bara pandemiläget tillåter det. Samtidigt som bandet förbereder turnén, som börjar i USA i mars, jobbar man med låtar till album nummer 24 och med synopsis och musik till en ny filmmusikal.

– Vi tycker om att samtidigt arbeta med korta låtar och med något som är ett längre narrativ. Det håller intresset på topp, säger Ron Mael till TT i ett Zoomsamtal från hemmet på Venice Boulevard i Los Angeles.

Det är Ron och brodern Russell som utgör grunden till Sparks. Bandet har funnits i över 50 år och fick sitt genombrott på 70-talet med hits som ”This town ain’t big enough for the both of us”. Under åren som gått har gruppen gett ut mer än 20 album. Nu i år är Sparks extra aktuella – dels genom Edgar Wrights dokumentärfilm om bröderna, dels genom filmmusikalen ”Annette”, som nu får Sverigepremiär efter att ha varit öppningsfilm i Cannes. Ron och Russell har både skrivit den och komponerat musiken.

– Vi hade haft idén till ”Annette” i åtta år. Sen träffade vi regissören Leos Carax i Cannes och det ledde till att han blev intresserad av att göra filmen, säger Ron Mael.

“Blev festivalens hymn”

”Annette” är en tragedi om relationen mellan en ståuppkomiker (Adam Driver) och en sångerska (Marion Cotillard). Den har en mycket anslående öppning där skådespelarna, och bandet, i en enda lång tagning går från en studio ut på Venice Boulevard och sjunger ”So may we start”.

– Det gjorde att den var en perfekt öppningsfilm i Cannes efter all nedstängning under pandemin. ”So may we start” – det blev festivalens hymn, säger Ron Mael.

Ron och Russell var närvarande hela tiden när det gällde musiken och sången – de menade att det var viktigt att hålla koll på stilen hos sångarna, och att Driver och Cotillard snabbt förstod hur bröderna Mael ville ha det.

– Mycket spelades in i Belgien och i Tyskland, och då höll vi oss borta. Det hade inte varit snyggt om vi varit där och lagt oss i.

Vill sätta upp Bergman-musikal

– ”Annette” har nu lett till att bröderna har kontakt med ett filmproduktionsbolag som vill att de kommer med ett manus till en ny filmmusikal.

”Annette” hade vi ju skrivit på spekulation utan att ha något bolag bakom oss. Det har vi nu, men det är som alltid svårt i filmbranschen att säga hur lång tid det kan ta.
Ron hoppas också få möjlighet att ännu en gång på något sätt sätta upp brödernas musikal ”The seduction of Ingmar Bergman”, som de skrev på beställning till Sveriges Radio och som framförts just i radio.

– Antingen som teaterföreställning eller som animerad film. Det finns en tidlöshet både när det gäller handlingen och musiken. Det här känner vi starkt för, och när vi känner starkt för någonting ger vi inte upp.

Gunnar Rehlin/TT

The post Kultband vill göra animerad film om Bergman first appeared on Opulens.

KVINNOKAMP. “I skuggan av det här nya, kraftigt uppblossande kvinnoföraktet är det viktigt att unga kvinnor beväpnas med den styrka de behöver för att våga ta sin rättmätiga plats.” Elisabeth Brännström har läst antologin Brev till min dotter.

Brev till min dotter
Författare: Antologi, redaktör Elcim Yilmas.
Forum förlag 2017

När Elcim Yilmas dotter var fyra år gammal stod hennes mamma i rökrutan utanför sjukhuset och ringde ett desperat samtal till sin advokat. Skälet var att hon just fått veta att hon hade en tumör i magen och en i benet. Inom två veckor skulle hon få veta mer exakt hur sjuk hon var, men inne sitt eget huvud hade hon redan fått sin dom; Tumörer betydde död och hon hade två veckor kvar att leva.

Elcim ringde först advokaten för att fixa alla praktiska problem, sedan köpte hon en hårddisk och satte sig, driven av inre förtvivlan, varje natt vid datorn för att skriva till sin dotter. Resultatet blev ett långt brev där hon berättade allt om sitt liv, utan försköningar eller ursäkter, fyllt av råd och uppmaningar som kom direkt från hjärtat.

Elcim hade turen att överleva. Efter flera operationer och cellgiftsbehandlingar tillfrisknade hon och hon förstod vikten av att ärligt och utan självcensur förbereda unga kvinnor för livet. Hon bestämde sig därför för att kontakta tolv andra kvinnliga skribenter. Det som förenade dem var att de alla hade döttrar och hon bad dem skriva ett öppet brev om kvinnors liv som det verkligen ser ut, inte som det borde vara. Resultatet blev antologin Brev till min dotter är röster från olika kvinnor från skiftande bakgrunder samlats till en kör av råd till egna och andras döttrar.

Det mest utmärkande för nästan alla skribenterna i Brev till min dotter är en ömsesidig önskan att ärligt uttrycka sin stora kärlek till barnen, även flickornas bröder får vara med på ett hörn, och att beskriva de svårigheter de själva gått igenom som barn och tonåringar. I den samlade kören av röster hittar vi kända författare, skribenter och opinionsbildare från olika bakgrunder som har det gemensamt att de alla är framgångsrika yrkeskvinnor som på egen hand skaffat sig självkänsla och kämpat sig fram till sin plats i livet. Den främsta kollektiva uppmaningen är också: Stå på dig och förminska aldrig dig själv! Du duger minst lika bra som alla andra.

Den här antologin kommer väldigt lägligt eftersom vi dag ser en inskränkning av kvinnors rättigheter på många platser i världen, bland annat i Europa och USA. Kvinnor hotas dagligen på nätet, misshandlas i hemmet eller dödas av sina egna släktingar och många är rädda för överfall och sexuella övergrepp. I skuggan av det här nya, kraftigt uppblossande kvinnoföraktet är det viktigt att unga kvinnor beväpnas med den styrka de behöver för att våga ta sin rättmätiga plats i samhället och i livet.

Förhoppningsvis kan Brev till min dotter fungera som en bro mellan kvinnor som verkligen behöver varandra. Den kollektiva välviljan hos skribenterna är uppenbar och flera livshistorier, bland annat Elcim Yilmas egen berättelse, gör det uppenbart att alla svårigheter kan övervinnas bara man vågar ta risker och tro stenhårt på sig själv.

Bidragen är av något varierande litterär kvalité men den lägsta nivån är relativt hög och budskapet är, som sagt, oerhört viktigt. En bra present från en mamma till sina barn och då tänker jag inte enbart på flickorna. Bröder mår också bra av att lära sig stötta sina systrar.

The post En kör av kvinnliga röster ger kärleksfulla råd first appeared on Opulens.