BÖCKER. Erik Bovin har tagit del av en aktuell rapport om bokbranschens utveckling under de senaste decennierna. Här följer hans reflektioner över hoten mot den fysiska boken.

Hur ska det gå för problemsegmentet? Ni som läste tredje delen i Stefan Lindbergs artikelserie i Expressen i fjol minns kanske anekdoten om ett samtal under bokmässan med en berusad höjdare i förlagsbranschen som myntade uttrycket för att beskriva den sorts litteratur som varken förlaget eller författaren tjänar på men som likafullt utgör en inte oväsentlig del av kvalitetslitteraturen. Alla som bryr sig det minsta om den kvalificerade litteraturens fortlevnad borde ömma för detta segment. Läget är minst sagt bekymmersamt. Det blir om inte annat tydligt för den som läser Svenska Förläggareföreningens nya rapport ”Det digitala genombrottet: Den svenska bokbranschens utveckling mellan 2003 och 2023”.

Minskad bokförsäljning

Att allt färre köper och läser fysiska böcker torde inte ha undgått någon. Jag har alltid tänkt att bokförsäljningen i vårt land minskat, ja, åtminstone sedan slutet av 80-talet. Det var trots allt då tv:n på allvar tog upp konkurrensen med boken om folkets uppmärksamhet. Fram tills dess var televisionen rätt tråkig. Med tv-såpornas uppsving och en ungdomskultur som sakta men säkert började leta sig in i televisionen blev dumburken desto mer attraktiv. Dessutom blomstrade pop- och videokulturen. Sedan kom 90-talet, ZTV och med det en ironisk och ytlig attityd som anammades av en ny generation. Beskrivningen av denna utveckling borde räcka som förklaring till bokens låga status, tänker jag.

Ett otippat rekordår för böcker

Men under millennieskiftet händer något och 2003 är, otippat nog, något av ett rekordår för bokförsäljningen. Faktum är att från 2003 fram till 10-talet öppnas det fler bokhandlar än det läggs ned. För 15 år sedan uppskattade man att 40 procent av befolkningen läste böcker regelbundet. En oväntat positiv trend som emellertid visar sig vara kortlivad. 2021 har siffran sjunkit till 31 procent.

Den fysiska boken är hotad

Det råder inget tvivel om att den fysiska boken är hotad. Siffrorna talar sitt tydliga språk. 2003 såldes 40 miljoner tryckta böcker. Sedan dess har försäljningen nästan halverats. I fjol såldes endast 24 miljoner tryckta böcker.

Bokbranschen har under lång tid präglats av en kärlek till boken. En markant förändring har dock skett i och med ljudboksboomen. Ljudbokskonsumenterna är i regel långt ifrån litteraturälskare, data som ger unik inblick i deras konsumtionsbeteende visar att påfallande många somnar med en ljudbok i öronen. När förlag köps upp av stora ljudboksförlag krävs ingen Einstein för att förstå att det hjärta som klappar för boken får ge vika för en mer cynisk litteratursyn liksom ett tänk i strikt kommersiella banor.

Skräddarsydda verk för ljudboksformatet

I dag existerar redan litterära verk skräddarsydda för ljudboksformatet. Dessa kallas inte romaner utan ”berättelser” och de som genererar flest lyssningar tycks vara utarbetade efter ett färdigt recept som lyder: färre huvudpersoner, fler verb och kortare meningar.

När det gäller en fysisk bok spelar det rent försäljningsmässigt ingen roll om läsaren struntar i att läsa ut boken. Men som förläggaren Svante Weyler påpekar i kapitlet ”Förläggeri i disruptiva tider” är det annorlunda med ljudboken: ”Lyssningen ersätts per minut och en uttröttad lyssnare är en direkt förlust för förlaget och författaren som tröttat ut honom eller henne.”

Att förlagen, tack vare data, på förhand vet vad lyssnarna vill ha och lönsamheten är avhängig förmågan att servera dem just detta förklarar varför vissa kommersiella författare är hårt styrda att skriva på ett visst sätt samt varför denna utveckling lär fortsätta. Om detta blir normen – varför behövs då alls författare? Ljudboksanpassad litteratur kan ju lika gärna produceras av AI.

AI oroar

I rapportens avslutande kapitel är man försiktig med att sia om framtiden. Likväl blottas en inte helt obefogad oro för en utveckling där förlagen tack vare AI bokstavligen kan komma att spotta ur sig böcker.

Norge en förebild

Rapporten avhandlar förlagens kriser och de utmaningar digitaliseringen medfört medan författarnas erkänt usla villkor ägnas mindre uppmärksamhet. Svenska författare har alla skäl till att titta avundsjukt på sina kollegor i grannlandet. Fasta bokpriser, generösa statliga stipendier och en inköpsordning som kort sagt går ut på att staten köper in mer än 700 exemplar av nästan all skönlitteratur leder till att norska författare är garanterade en viss inkomst medan svenska författare utan bästsäljare i bagaget tvingas se sig om efter andra försörjningskällor. Jag är nog inte ensam om att tycka att Sveriges litterära system bör ses över med Norge som tänkbar förebild.

Bokens glansdagar är förbi

Ofta när författare, förläggare och annat branschfolk ondgör sig över branschens bistra utveckling låter det som att det inte bara vore önskvärt utan dessutom möjligt att isolera den från världsutvecklingen i övrigt.

Till rapportens förtjänster hör att man inte blundar för hur framväxten av till exempel fildelning, strömningstjänster och smarta telefoner påverkat såväl samhällets som den enskilda individens inställning till den fysiska boken. Att bokförsäljningen på ett mirakulöst vis ska hitta tillbaka till sina glansdagars nivåer är det nog få som tror, i synnerhet i dag när det stora flertalet även slutat köpa skivor, filmer och knappt går på bio längre. Så varför låtsas som att det är möjligt?

Varför är den fysiska boken viktig?

En fråga som inställer sig däremot, och det med rätta: Varför är den fysiska boken viktig i dag? Vissa litterära verk fungerar som bekant inte i ljudboksformat och den fysiska bokens existens är mig veterligen säkrad då den alltid kommer tilltala en hängiven skara litterater och andra finsmakare. Men om vi bortser från dem och vänder oss till den breda allmänheten. För gemene man, är inte utbudet med e- och ljudböcker tillräckligt? Nja. Fysiska böcker bidrar till ökad läsförståelse. Detta kan inte nog understrykas!

Kognitiv forskning visar att vi är bättre på att tillägna oss information på papper än på skärm. Och även om litteraturen, rent krasst, inte har samma betydelse i dagens postindustriella era tyder inget på att behovet av att kunna hantera, tolka och värdera information lär minska. Det vill säga om vi inte är beredda att överlämna allt tankearbete åt ”robotarna”.

Gör oss till bättre läsare

Detta ”problemsegment”, dit nästan all litterärt avancerad prosa hör, må fortsatt vara ett ekonomiskt problem. Ändå är det just detta segment som gör oss till bättre läsare. Och till skillnad från de ”perfekt förpackade” berättelser som omger oss kan den avancerade litteraturen – i bästa fall – ge oss det vi inte visste att vi ville ha.

The post Har fysiska böcker någon framtid? first appeared on Opulens.

ILSKA. Även bokhandeln upplever hur människor har tröttnat på coronarestriktioner. Häromdagen bestämde sig Akademibokhandeln i Karlskrona avskaffa sitt system med att låta varje kund ta en kundkorg och på så sätt enkelt kunna överblicka hur många som är i butiken, skriver Sydöstran. Detta sedan en kund blivit så arg över att behöva ta en korg att han kastat den på butikschefen Linda Blomqvist, vars glasögon gick sönder.

– Det kändes, men det kändes nog mest i själen, säger hon till tidningen.

Butiken får ha högst 25 personer i lokalerna och systemet med kundkorgarna infördes i samband med bokrean. “Ska jag behöva bära på en korg” har varit en vanligt förekommande kommentar.

– Folk blir fortfarande sjuka. Vi har alla ett gemensamt ansvar, säger Linda Blomqvist till Sydöstran.

TT Nyhetsbyrån

The post Restriktioner i bokhandel väckte ilska first appeared on Opulens.