In connection with the war in Ukraine, political discussions are underway about whether Russia can avoid recently imposed sanctions by using cryptocurrencies such as Bitcoin?

The concern that Russia can avoid sanctions through cryptocurrencies is not just exaggerated and unjustified. Cryptocurrencies are, at the moment, more beneficial for Ukraine. Thanks to its laws regarding digitization, blockchain, and cryptocurrencies, Ukraine created a better economic position to win the war.

Many politicians and officials in the world do not like cryptocurrencies – digital currencies mainly based on the fact that there is no government or public institutions behind them. For example, in the United States, former politician and presidential candidate Hillary Clinton has spoken negatively about cryptocurrencies and decentralized economic systems. In Europe, similar statements have been made as in connection with when the heads of authorities for the Swedish Environmental Protection Agency and Finansinspektionen demanded a ban on the production of cryptocurrencies such as Bitcoin in the Union.

During the current war against Ukraine, similar rhetoric is heard where politicians in Washington and Brussels believe that cryptocurrencies should be banned and prevented with reference to Russia’s invasion. The argument is that Russia can use cryptocurrencies to avoid the current sanctions and prevent Russian citizens, even those who are innocent, from trading in cryptocurrencies in general.

The only thing is that Russia can not avoid the sanctions by using cryptocurrencies, and various experts have already shown that this is not the case for several reasons.

Partly, there is not enough money in the cryptocurrency market globally for Russia to be able to avoid the impact of the sanctions fully. Even if all cryptocurrencies and their communities (digital associations) were to be used to support Russia, it would still be insufficient for the entire Russian population and the Russian state’s war costs to be able to cope with the effects of all sanctions for a long time.

Partly, it is also a matter of Russia as a state in recent years has acted negatively regarding cryptocurrencies. Dictatorships and autocrats fundamentally disapprove of cryptocurrencies because such currencies are seen as both symbols and practical functions that promote freedom, openness, and decentralization. Because decentralization means that individuals can cooperate without “middle-men” such as governments and banks. Russia’s actions have been the opposite of those of Ukraine, which has promoted legalizing and inclusive legislation on cryptocurrencies such as Bitcoin in the 2010s.

Last but not least, it is about traceability and transparency. There are some almost completely anonymous cryptocurrencies like Monero, but the majority of cryptocurrencies have open and visible processes regarding transactions. This is mostly due to the fact that the system for transactions through the blockchain (as a decentralized database and holder) means that what is written on the blockchain stays on the blockchain.

Thereby, blockchain can among other things prevent corruption and abuse regarding inter-human interactions. In this way, it will be difficult for both the Russian state and sanctioned Russian citizens, as well as for individuals who want to support Russia to use cryptocurrencies without being detected by European and other sanctioning authorities.

The war in Ukraine shows how cryptocurrencies can be used to support civilians and military personnel and institutions. At the same time, it is the case that anti-cryptocurrency politicians and others are spreading false stories about cryptocurrencies to prevent economic, social, and institutional changes such as regarding central banks and easy credit (quantitative easing) policies as in the US and the EU.

Therefore, more people must learn optimistic and libertarian lessons from the war in Ukraine because it is not a question of if, but a question of when cryptocurrencies will be a part of our daily lives to a greater extent.

The post Why Ukraine is winning “the crypto-war” first appeared on Opulens.

DECENTRALISERING. Kritiken mot kryptovalutor är ofta befogad rörande negativa effekter på klimatet och miljön. Särskilt i fallet med Bitcoin vars hantering innebär ett högt klimatavtryck. Trots alla problem finns det samtidigt exempel på kryptovalutor som bidrar till klimatomställningen och som i framtiden kommer att vara viktiga för en grönare ekonomi.

Företaget Tesla, som ägs av den kände entreprenören Elon Musk, köpte nyligen kryptovalutan Bitcoin till ett värde för 1,5 miljarder amerikanska dollar. Efter köpet har mycket kritik riktats mot Tesla. Hur kan ett företag som formellt säger sig vara klimatvänligt och för en ökad hållbarhet investera i en kryptovaluta vars framtagning bidrar till höga utsläpp och att Tesla får ett större ekologiskt fotavtryck?

I samband med sådan utveckling har det ställts allt fler frågor inom ramen för den akademiska forskningen och i communities för kryptovalutor angående sambanden mellan kryptovalutor, utsläpp och klimatet. Frågor som om kryptovalutor borde beskattas mer eller rent av förbjudas? Eller om det finns bättre och klimatvänligare alternativ? Oavsett ens åsikter och uppfattningar om detta finns det mycket fakta och andra aspekter som man måste förhålla sig till för att delta på ett seriöst vis i debatten.

Till att börja med är detta att förbjuda kryptovalutor något som i praktiken torde vara mer eller  mindre omöjligt. I Venezuela motarbetar den odemokratiska regeringen Bitcoin eftersom många regimkritiska venezuelaner använder den. Men den venezuelanska regeringen har svårigheter med att upprätthålla förbudet. Det påminner till exempel om att Facebook  är förbjudet i Kina men att miljontals användare ändå hittar metoder för att använda olika, av den kinesiska regimen förbjudna, sociala medier.

Ett annat förslag som har lyfts fram är att beskatta kryptovalutor som Bitcoin med en särskild koldioxidskatt. Det förslaget kan låta bra och progressivt samt skulle i så fall även kunna appliceras på andra saker som anses konsumera för mycket el. Till  exempel e-post, Instagram stories, Zoom-samtal samt all övrig Internetanvändning överlag. Frågan är dock hur många människor som skulle ställa sig positiva till en sådan beskattning?

Det har till exempel gjorts analyser som visar att Bitcointransaktioner genererar ungefär samma mängd koldioxid som 700 000 – 750 000 transaktioner med Visa kreditkortet!

Kritiken mot Bitcoin bygger framför allt på att dess system för beräkning, validering och transaktioner kräver enorma mängder av el. Denna process är känd som “mining” där många datorer tillsammans verifierar transaktioner genom matematiska samspel och koder. Enligt Cambridge Centre for Alternative Finance,  är fallet att hela Bitcoinsystemet förbrukar mer el än vissa länder som Österrike och Grekland.

Ett annat problem som många ser med Bitcoin är att ju mer priset på Bitcoin stiger, desto fler “miners” kan använda sina inkomster för att investera mer i maskiner och datorer som leder till ökad elförbrukning och därmed till ökade utsläpp. Det har till exempel gjorts analyser som visar att Bitcointransaktioner genererar ungefär samma mängd koldioxid som 700 000 – 750 000 transaktioner med Visa kreditkortet!

Det mesta av Bitcoinminingen sker idag i Kina. Trots påståenden om att Bitcoin-mining överlag använder förnyelsebara former av energi så visar forskningen att mycket av Bitcoinminingen ändå sker på basis av kolkraft. Vissa amerikanska delstater som Washington, som är känt för låga elpriser, har infört högre avgifter för vissa miners och deras intensiva produktion. Andra, som den kanadensiska provinsen Quebec har tagit beslut om att förhindra ny miningverksamhet från att etablera sig.

I samband med alla problem rörande kryptovalutor och klimatet kan man fråga sig vilka lösningar som finns? En viktig insikt är att alla kryptovalutor inte är av samma slag. Till exempel, Seeds  är designat som en “kryptovaluta för klimatet” och för att “regenerera civilisationen”. SEEDS communityn använder Seeds för att underlätta projekt som rör matsäkerhet och socialt välmående.

En annan lösning är metoden som heter “proof of stake”, som skiljer sig från Bitcoins mining genom “proof of work”. Proof of Stake som finns i kryptovalutor som Seeds och  Tezos innebär ett system som inte är beroende av elkostnader i första hand. Istället bygger systemet på direkta ekonomiska incitament där “stakeholders” (andelsägare) antingen kan bli belönade eller bestraffade för sina prestationer som kontrollanter. I sin tur innebär sådan hantering av transaktioner mindre utsläpp och därmed mycket mindre negativ påverkan på klimatet.



Till Bitcoins försvar kan det sägas att inte alla studier om Bitcoins påverkan på klimatet har visat sig vara sanna och precisa. Till exempel, ”förutsåg” en studie från 2017 att Bitcoins energianvändning skulle leda till global energibrist år 2020! Men om Bitcoin ska vara en del av lösningen istället för att vara en del av problemet är alternativet att bli grönare på riktigt.

Att åstadkomma den utvecklingen åligger främst de individer som använder Bitcoin, alltså de som finns i Bitcoincommunityn. På det sättet skulle fler brukare av Bitcoin kunna samlas för att genom decentraliserad demokrati påbörja en samtalsprocess som kan leda till de beslut som krävs för att Bitcoin ska kunna anses vara en klimatvänlig valuta. Till exempel kan det diskuteras om proof of stake-systemet borde användas.

Trots all negativ och befogad kritik mot Bitcoin rörande klimat och miljö är fallet samtidigt att kryptovalutor överlag är här för att stanna och vara en del av den globala decentraliseringen. Även på en mer hållbar och regenererade planet kommer människor behöva handla och samspela med varandra. På det sättet är vår planetära framtid också beroende av att kryptovalutor kan fungera på ett mer klimatsmart och miljövänligt vis.

The post Är kryptovalutor bra för världen? first appeared on Opulens.

Decentralisering. “Lilla boken om Bitcoin. Frihet, finanser på lika villkor och en hållbar framtid” skrivet av The Bitcoin Collective och översatt av Linnéa Rosenbaum är ett lättläst, insiktsfullt och underhållande verk med radikalt viktiga budskap om hur framtiden kan komma att se ut rörande ekonomi och mellanmänskliga samspel. Boken är en introduktion till en värld där många av samtida institutioner som storbanker och korrumperade regeringar kommer tillhöra historien. 

Hösten 2008 blev det känt att det stora investerings- och bolånebanken Lehman Brothers hade kollapsat. Storbanken kom att bli världskänd och symbol för omoraliska beteenden i takt med den globala finanskrisen. För miljarder människor runt om i världen blev begrepp som inflation och stödpaket en del av vardagen. Samt att hela krisen i sig gjorde många både politiskt deprimerade och pessimistiska liksom fattiga och utsatta. 

Samtidigt som ett av det moderna historiens värsta ekonomiska katastrofer ägde rum pågick en spännande utveckling i motsatt håll,  som kom att bli känd först några år senare. En viss person, eller en grupp,  under det mystiska namnet Satoshi Nakamoto hade gjort och delat med sig sig white paper om en valuta kallad för Bitcoin. Så blev Bitcoin världens första “riktiga” etablerade kryptovaluta samt en motreaktion till storbankernas och regeringarnas moraliskt dåliga beteenden och centralistiska policyn.  

Bitcoins väldigt innovativa och revolutionerande berättelse finns nu beskrivet i boken “Lilla boken om Bitcoin. Frihet, finanser på lika villkor och en hållbar framtid”. Det som gör boken mer unik på bokmarknaden är framför allt följande. Dels att boken handlar om kryptovalutor och Bitcoins betydelse i vardagslivet som inte är “allmänt kända”. Dels att boken är skriven av flera individer med bakgrund som visionära aktivister och entreprenörer som har både tekniska och sociala färdigheter som krävs för att förverkliga en monetär idé med fokus på frihet, rättigheter och mänsklighetens välstånd. 

Till en stor del kretsar boken kring kritiken och fördömandet av auktoritära styren,  centralistiska finansiella system och offentliga missbruk. Bland annat när det kommer till odemokratiska regeringar som i Venezuela som manipulerar med landets valuta men också centralbanker i demokratiska länder som USA som ägnar sig åt kvantitativa lättnader som resulterar i “socialism för de rika” resultat. Därför är bokens budskap att Bitcoin handlar om en global revolution där människor ska kunna leva utan förtryck samt ekonomiskt och politiskt missbruk. 

På det sättet inryms i boken mycket samtidskritik rörande allt från mänskliga rättigheter och jämställdhet till klimatomställningen och demokrati. Förutom mer teoretiska och politiska formuleringar finns det gott om fångande delar av boken med konkreta exempel på hur Bitcoin gör nytta för människor. Till exempel som i fallen med förtryckta kvinnor i Afghanistan.

Som läsare förstår man snabbt att Bitcoin är mycket mer än bara pengar eftersom utvecklingen handlar om en större och omfattande social förändring som involverar fler människor. Boken finns nu på svenska och rekommenderas varmt till den som brinner för personlig frihet, integritet och ekonomisk utveckling i den kommande mer postindustriella eran. 

Om du tycker att denna artikel är intressant kan du stödja skribenten genom donationer via: 

Pay Pal — lauvlad89@gmail.com

Seeds — vladanlausevic

Steemit — @lauvlad89

Skycoin — ZxjhWMJRbTNCRQzy5MekZzH4fhdWFCqBP8

Bitcoin 3HbxyDXE9MhNQ8RqsirqgYvFupQzh5Xby2

Swish — 0762345677

The post Satoshis lilla gula first appeared on Opulens.

DECENTRALISATION. Cryptocurrencies are a vital step forward regarding human progress. Despite different problems, criticism against cryptocurrencies is often missing the point of how cryptocurrencies will improve our world. Thanks to crypto, more people are going to be able to cooperate in communities and conduct meaningful projects in everyday life. 

Did you like this article? You can support the writer via:
PayPal:
lauvlad89@gmail.com
Seeds:
vladlausevic
Bitcoin:

Since the beginning of the 2010s, cryptocurrencies have gained a lot of publicity around the world. It all started with  Bitcoin, a cryptocurrency created as a response to the financial crisis in the USA during 2007-08, that later became a global crisis. But the idea of using cryptocurrencies is much older and dating to 1960s futurist ideas that became popular again concerning Internets development during 1990s. 

For a start, it is important to understand what makes a currency to be a cryptocurrency or “crypto”. Terms as digital and virtual are often used to describe crypto, but there are some fundamental differences. Every cryptocurrency is a virtual and digital currency, but not every virtual or digital currency is a cryptocurrency. 

For example, the Swedish central-bank (Riksbankens) project with the e-crona (e-krona) is an example of a plan for a digital currency but not a cryptocurrency. A cryptocurrency has in the first place to be decentralised, meaning that the cryptocurrency is not governed or supported by a public institution as a government. Another key factor is that cryptocurrencies are depending on how their users and community members are behaving concerning crypto’s usage, social trust and validation. 

Cryptocurrencies are often criticised for different reasons, such as by opinions that cryptos are used for criminal activities, as when it comes to sponsorship of terrorism or trade with narcotics. However, such criticism is very problematic because even “regular cash” as dollars and euros are also used for criminal activities without a higher number of people seriously arguing that (paper) money should be abolished. 

A reasonable criticism concerning cryptocurrencies is that there are several examples of “shitocins”, meaning cryptocurrency projects that are a pyramid-game or scams. It is also a common question to ask what cryptocurrencies even are suitable for in everyday life? 

One example is how people are using crypto as Bitcoin for faster and cheaper transactions without the need to have bank accounts as via Western Union. Other examples are when people are using crypto to buy good and services such as food in restaurants. Such possibilities exist today in the USA, Japan and other places across the world. 

To have a more in-depth understanding of benefits with cryptocurrencies, it is important to understand the ongoing decentralisation trend. Decentralisation today is a transforming and revolutionising trend that will result in different “middle hands” institutions such as banks disappearing or having their roles reduced. One key reason is that more people are going to be able to interplay by “peer to peer” (P2P) interactions where instead of having a company-customer relations more individuals are going to act as involved community members.

Other important aspects when it comes to understanding cryptos are the stories behind different currencies. When it comes to the popularity of Bitcoin, it primarily depends on its storytelling or “hype” about a global revolution. Other and less known cryptocurrency communities and projects are more specialised and aiming for creating functions in certain sectors. This is, for example, the case of Skycoin project aiming to create a decentralised Internet system to prevent censorship and bad governance.

Another example is Manna Base that is aiming to create a global basic income (GBI) system where the GBI could, in principle, go to every human every month. A third and exciting example is Seeds presenting itself as “cryptocurrency for climate” where a whole community of members can get engaged in climate-friendly and regenerative projects via co-creation and democratic governance. Furthermore, community-building around currencies also leads to the creation of new market places and trade between individuals and organisations. 

Cryptocurrencies are still a young phenomenon because the majority of people across the world are still using centralised paper currencies (FIAT). But as time goes one more and more people will use crypto for different needs and interests. Thereby, crypto is about both tech and social transformation leading to behaviours as community-budlings and co-creative processes, as well as towards abolishment of different private and public institutions. 

The post Cryptocurrencies are kryptonite for big-banks first appeared on Opulens.

DECENTRALISERING. Kryptovalutor är i grund och botten ett steg i frihetlig riktning. Förvisso finns det problem men kritiken missar ofta poängen med det som decentraliseringen via kryptovalutorna innebär för den mänskliga progressionen. Inte minst eftersom fler människor i  framtiden kommer att kunna samspela utan mellanhänder som banker, företag och regeringar. 

Om du tycker att denna artikel är intressant kan du stödja skribenten genom donationer via
Swish:
0762345677PayPal:
lauvlad89@gmail.comSeeds:
vladlausevicBitcoin:

Sedan början av 2010-talet har kryptovalutor blivit allt mer uppmärksammade runt om i världen. Det tog fart med valutan Bitcoin som uppstod som ett svar på den finansiella krisen i USA under 2007-08 som i sin tur ledde till en global kris. Men idén om kryptovalutor uppstod tidigt, redan som en framtidsidé under 1960-talet som fick ökad aktualitet i samband med Internets tillkomst under 1990-talet.

Till att börja med är det viktigt att förstå vad som gör en viss valuta till “krypto”. Begreppen krypto-, virtuell och digital valuta brukar användas synonymt men det finns grundläggande skillnader. Man kan säga att varje kryptovaluta är digital och virtuell men att varje digital eller virtuell valuta inte är en kryptovaluta. Riksbankens projekt med e-krona är ett exempel på planer för en digital valuta men ingen kryptovaluta.

Det som gör valutan till en kryptovaluta är främst att valutan är decentraliserad, alltså utan styrning eller stöd av en offentlig institution som en regering eller en centralbank . En annan nyckelfaktor är att kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum är beroende av hur människor, alltså deras brukare, socialt förhåller sig till valutorna rörande bruk och värdering.

Kryptovalutor är ofta kritiserade av olika anledningar, som genom åsikter att sådana valutor används i kriminella syften. Till exempel när det kommer till sponsring av terrorism och handel med narkotika. Sådan kritik är dock problematisk eftersom även “vanliga pengar” som dollar och euro används för kriminella aktiviteter utan att fler på allvar skulle argumentera att pengar behöver avskaffas.

En rimligare kritik av kryptovalutor är att det finns flera exempel på “shitcoins” (skitmynt), alltså kryptovalutaprojekt som egentligen är pyramidspel eller helt enkelt går ut på att lura människor genom falska insamlingar. Samtidigt är det också vanligt med funderingar om vad kryptovalutorna egentligen är bra för i vardagslivet?

Ett exempel är hur människor idag genom krypto som Bitcoin snabbare och billigare kan skicka pengar till varandra utan att behöva ha ett bankkonto som via Western Union. Andra exempel finns: när människor handlar direkt med krypto eller får betalt för sina insatser genom lön och belöningar. På vissa håll i världen som i Japan finns det idag restauranger och caféer där man kan konsumera varor och betala med just kryptovalutor som Bitcoin och Litecoin.

För att djupare förstå kryptovalutornas nytta och betydelse är det viktigt att förstå dels själva trenden med decentralisering, dels idéerna bakom respektive  kryptovaluta.  Decentralisering är idag en omställande och revolutionerande trend som går ut på att vissa “mellanhänder” som banker med tiden kommer att försvinna eller tappa sina tidigare roller eftersom fler människor kommer att kunna samspela “peer to peer” (P2P) rörande transaktioner.  Till exempel, dagens bankväsende bygger på samspel mellan banker och kunder medan den framtida utvecklingen kommer att handla mer om relationer mellan deltagare/medskapare och communityn.

Den andra viktiga aspekten är själva idéerna och berättelserna bakom kryptovalutor. När det kommer till Bitcoins popularitet beror det mycket på att Bitcoin har flest antal användare jämfört med de flesta andra kryptovalutor. Annan viktig faktor är att bakom Bitcoin finns berättelser eller “hajp” om en global revolution där fler människor blir fria individer medan vissa institutioner som större banker och företag faller samman.

Andra och mindre kända kryptovalutor har sina specialiseringar som i fallet med Skycoin där man vill skapa ett decentraliserat Internet utan censur och ingrepp. Valutan Manna Base har som en idé att skapa ett globalt basinkomstsystem där i princip varje människa ska kunna få en månadsvis basinkomst. Ett tredje exempel är Seeds där valutan har en hel community bakom sig med individer som vill ägna sig åt klimatomställdande projekt samt skapa en grön marknad med demokratisk styrning.

Fallet med decentralisering är också att det underlättar för olika valutor att växa fram för att kunna motsvara olika behov och idéer. I sin tur innebär det att olika valutor kan användas för olika syften som till exempel engagemang i klimatfrågan. Det gemensamma är att valutorna i sin tur genom community-building även leder till skapande av nya marknader och handelssystem där människor kan köpa och sälja varor och tjänster.

Kryptovalutor är fortfarande är en ung företeelse eftersom majoriteten av människor fortfarande primärt brukar “papperspengar” och centraliserade valutor. Men med tiden finns det allt större sannolikhet att fler kommer att använda olika kryptovalutor för olika behov och intressen. På det sättet är krypto en del av en social och teknologisk omställning som innebär att flera av samtidens offentliga och privata institutioner med tiden kommer att tappa sina roller eller försvinna helt och hållet.

The post Kryptovalutorna är storbankernas kryptonit first appeared on Opulens.