DEBATTESSÄ. Den svenska riksdagens vargfientliga politik är inte i linje med befolkningens syn på varg och Sverige måste anamma en varg- och miljöpolitik som grundas på vetenskap, anser Emil Siekkinen. Hans essä är ett inlägg i vargdebatten.

I november 1864, massakrerade den amerikanska armén arapaho (hinono’eiteena) och cheyenne (tsistsistas) i Sand Creek i Colorado. I huvudsak dödades kvinnor och barn. Två kvinnor och deras barn lyckades dock fly blodbadet, och de gömde sig i en grotta. När natten anlände, dök en varghanne upp. Till skillnad från vad en del skulle föredra att tro, försökte vargen inte döda och äta upp kvinnorna och barnen. Han la sig ned vid deras sida.

Traditionella jägarsamhällen i Nordamerika och norra Eurasien har sedan urminnes tider samexisterat med vargar. Genom åren har människor och vargar i dessa delar av världen delat land, resurser, och de har också lärt av varandra. Dessa människor visar vargen hänsyn, respekt, och vördnad. Möjligen beror detta på att möten mellan människa och varg under jakt och intill kadaver har skapat ett behov för förståelse. Detta kan ha haft sitt ursprung i en önskan att undvika skada i en farlig konkurrents närhet, men med tiden utvecklades en samexistens mellan två arter som båda är djupt sociala varelser.

Bland tsistsistas berättas att det var två vargar som lärde dessa människor att jaga. Detta är rimligtvis en legend. Att verkliga händelser bidragit till berättelsen styrks emellertid av de ögonvittnesskildringar som berättar om hur det såg ut då tsistsistas drog ut i jakt under 1800-talet. Med sig hade tsistsistas hunddjur, men att det inte rörde sig om hundar i vår tids mening är uppenbart. Inga av dem skällde, men alla samlades och ylade (vilket vargflockar ägnar sig åt för att visa att de gör anspråk på en nejd). Detta släkte av Canis bidrog till att fälla bytesdjur, och efter jakten släpade de bytet till lägret. Sedan sprang djuren tillbaka till den plats där bytet fällts, och åt upp de rester som lämnats där. Hade bestarna valpar, återvände de till lägret och regurgiterade så att de unga kunde äta sig mätta. Detta är ett renodlat vargbeteende. Det finns inga hundar som använder regurgitation för att ge valparna mat. Tilläggas kan att bland såväl nordamerikanska stammar som bland sibiriska folkslag, understryker jaktritualer vikten av att lära av vargen – ett djur som betraktas som en förstklassig jägare.

I Sverige har det länge varit annorlunda. Vår traditionella syn på vargen avslöjas redan i vårt språk. Vårt ord för Canis lupus, varg, betyder något i stil med fiende, våldsverkare, dråpare. I äldre tider, i fornnordiskan, kallade vi denna art ulv. Vad ulv ursprungligen betydde är okänt, men enligt lingvistikprofesssorn David Adger kan det betyda någon som sliter isär. Mycket riktigt är också den ursprungliga svenska vargstammen helt utrotad – den sista vargen dog under det tidiga 1970-talet. Att det alls finns varg i Sverige i dag beror på att vargar invandrat från Finland och Ryssland.

En gång i tiden var den svenska vargpopulationen stark, och arten återfanns runt om riket. Detta bevisas inte minst av att det under åren 1827–1839 dödades 6,790 vargar i Sverige. År 2022 fanns omkring 460 vargar i landet, och den skandinaviska vargstammen klassades som starkt hotad enligt Artdatabankens svenska rödlista. Trots detta ansåg rådande makter att det fanns för många vargar i Sverige. Riksdagen har fastslagit att den svenska vargpopulationen ska begränsas till 170–270 individer. Därför beviljades licensjakt på sjuttiofem vargar år 2023. En del var nöjda med detta beslut. Andra vill likväl se ännu färre vargar i Sverige, och illegal jakt är ett av de största hoten mot den svenska vargstammens långsiktiga överlevnad – ett betydande antal vargar försvinner spårlöst i Sverige, år efter år.

Som nation har Sverige alltså visat sig vara oförmögen att tolerera en välmående vargstam, som inte är så liten att den hotas av inavel. I en studie som publicerades i Nature Ecology and Evolution (2017.11.20) framgick det att den skandinaviska vargstammen var kraftigt inavlad, och en statlig utredning – Rovdjursutredningen, (SOU 2011:37 2011) – berättade att vargstammens bevarandestatus inte var gynnsam. En livskraftig svensk vargstam bedömdes vara omkring 700 djur.

Avståndet mellan folkets representanter i riksdagen och forskningen är alltså betydande. Detsamma gäller avståndet mellan riksdagen och befolkningen i stort. Vargen är den mest kontroversiella arten av de stora rovdjur som återfinns i Sverige. Ändå är en betydande majoritet, 69 procent, positivt inställda till arten, och endast 12 procent har en negativ syn på vargen (medan återstoden förhåller sig neutrala). Och vargen har majoriteten på sin sida i samtliga län där vargfrågan undersökts.

Den svenska naturen är i dag kraftigt nedgraderad: Detta gäller våra hav, våra våtmarker, våra älvar, våra skogar.

Bland jägare är det annorlunda. Runt om i riket anser de flesta jägare att vargstammen ska minskas. Undantaget är jägarna i Norrbotten, men där finns heller inga fasta vargrevir. Jägarna i Norrbotten skiljer sig också från jägare i andra delar av Sverige, vad gäller frågan om rovdjurs förekomst i skog och mark ökar jägarnas livskvalitet. Ungefär 60 procent av jägarna i Norrbotten menar att så är fallet, mot omkring 35 procent i övriga undersökta län. Att stödet för varg och andra rovdjur är så svagt kan ha att göra med vissa jägares ovillighet att dela bytesdjur med varg och andra predatorer. Inställningen är självisk, och vittnar dessutom om en undermålig förståelse för hur naturen fungerar.

Bob Paine och andra forskare har undersökt hur vissa arter, kända som nyckelarter, påverkar ekosystem. Nyckelarter är arter som har en stor inverkan på ekosystemet genom att exempelvis reglera andra arters population, vilket innebär att de bidrar till att bibehålla den biologiska mångfalden. Ofta är det just rovdjur som är nyckelarter. De ser till att ekosystem är balanserade. Det är de som upprätthåller ordningen i fauna och flora. Utrotandet, eller det kraftiga reducerandet, av toppredatorer får oöverskådliga kringeffekter. De ekologiska systemen blir överbelastade av enstaka arter, som inte längre hålls i schack av rovdjuren, och hela habitat förstörs och kollapsar. De skogsskador som Skogsstyrelsen menar ligger på en hög nivå, har delvis sin grund i att Sveriges rovdjur är kraftigt decimerande. Skogsskadorna väger tungt när det beslutas hur många älgar och hjortdjur som ska skjutas, och var. Människan är emellertid endast ute och jagar kortare perioder, medan björn, järv, kungsörn, lodjur, och varg är ute i naturen varje dag, och utför det arbete som krävs för att skapa välmående livsmiljöer. Nyckelarter som vargen har en unik roll i ekosystemet, och människan är oförmögen att fylla vargens funktion.

Den svenska naturen är i dag kraftigt nedgraderad: Detta gäller våra hav, våra våtmarker, våra älvar, våra skogar. Det är hög tid att stärka rovdjurens ställning, och därmed ge skog och mark möjlighet att återhämta sig. Rovdjursstammarna måste ges möjlighet att växa till sig.

Till att börja med måste Sverige förverkliga EU:s mål för biologisk mångfald på nationell nivå, och skydda och återställa minst 30 procent av rikets marker. Sverige är inte en pålitlig partner i det internationella miljöarbetet, och detta har bland annat resulterat i att landet flera gånger dragits inför internationell domstol. Hittills har Sverige hittat sätt att undgå EU:s art- och habitatdirektiv. Vi säger att vi ska göra något, men struntar sedan i att göra det. Detta hyckleri måste upphöra, och 30 procent av skogen och marken måste verkligen skyddas mot exploatering.

Länsstyrelser som i dag knappt ids ägna sig åt att förebygga jaktbrott måste börja göra det, och myndigheter måste ges bättre möjligheter att bekämpa illegal jakt. Polis och åklagare som utreder dessa brott måste ges starkare support, och om de trakasseras och hotas ska de känna att de har fullständigt stöd av de organisationer som anställer dem. Det ska vara av hög prioritet att dra personer som står bakom trakasserier och hot inför rätta.

Insamling av data och information kan förbättras. Bland annat kan artificiell intelligens användas för att analysera sociala medier och andra onlineplattformar för att hitta ledtrådar om potentiell tjuvjakt. Genom att följa konversationer på nätet och identifiera beteendemönster kan myndigheterna, med hjälp av AI, potentiellt förhindra artskyddsbrott innan de äger rum, eller åtminstone utreda begångna brott som det raljeras om på nätet.

Stöd Opulens - Prenumerera!

Opulens utkommer sex dagar i veckan. Prenumerera på Premium, 39 kr/mån eller 450 kr/år, och få tillgång även till de låsta artiklarna.

På köpet får du tre månader gratis på Draken Films utbud (värde 237 kr) av kvalitetsfilmer, 30% rabatt på över 850 nyutgivna böcker och kan delta i våra foto- och skrivartävlingar.

PRENUMERERA HÄR!

Vidare borde jägare vara skyldiga att använda vapen som bär på GPS-sändare, och de bör endast ha tillstånd att använda vapen med inbyggd GPS. Dessa enheter skulle göra det möjligt för myndigheter att hela tiden spåra var vapen befinner sig.

Det är sant att det inte behövs skjutvapen för att döda djur. Den stora jakthärvan i Norrbotten för några år sedan, gav exempel på jägare som roade sig med att hänga lodjur med stålvajer och snara björn som slets sönder av hund. Men GPS-spårade varpen skulle åtminstone försvåra för de som ämnar begå jaktbrott. Inte minst om såväl jägares vapen som ett ökat antal vargar och andra rovdjur bär på GPS-sändare.

I Sverige är det kanske tio procent av befolkningen som har en nära anknytning till jakt. Ytterligare några ägnar sig åt näringar som kan förlora djur till vargar (vilket kan vara upprörande, även om ekonomisk kompensation utgår – alla människor tycker inte att allt handlar om pengar). Deras röster är viktiga att locka till sig då det är val, men det är orimligt att delar av en minoritet ska bestämma svensk varg-, rovdjurs-, och (i förlängningen) miljöpolitik.

Sverige måste begagna sig av en rovdjurs- och miljöpolitik som grundas på vetenskap och gynnar landet i stort – inte bara en minoritet som endast ser till sitt eget bästa, i form av ensamrätt till bytesdjur, eller som kort och gott är oförmögen att tolerera rovdjur. De som endast bryr sig om förlegade begrepp som tillväxt och BNP kan tycka att detta  är stora uppoffringar för att rädda några djur som inte tycks lukrativa. De bör påminnas om att den mänskliga ekonomin vilar på naturen. En nedgraderad miljö leder med tiden till en nedgraderad ekonomi.

The post Helgessän: Vargens betydelse för vår framtid first appeared on Opulens.

BRÅDSKANDE. Eftersom vi måste agera omedelbart och rättvist för att möta klimathoten så måste omställningsarbetet påverka övergripande frågor som ekonomisk politik, globaliserad frihandel, global konkurrens, penningsystem och tillväxtmått, skriver Karin Sundby och Torbjörn Vennström från Föreningen Klimatriksdagen.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

EU-kommissionen har tagit fram en klimatstrategi med sikte på att nå netto-noll i utsläpp 2050. Klimatriksdagen har i sitt remissvar lyft fram nödvändiga förbättringar. För att klara 1,5-gradersmålet behöver ambitionerna öka för perioden fram till 2030, och åtgärderna kan skärpas för att EU ska nå netto-noll i utsläpp 2035.

Inför klimattoppmötet i Polen i december 2018 presenterade FN:s klimatpanel IPCC en specialrapport. Den visar att ​de globala​ utsläppen måste börja minska redan 2020 och halveras till 2030 för att det ska finnas en chans att klara 1,5-gradersmålet.

Redan en 1,5 grader varmare värld innebär betydande utmaningar ifråga om matförsörjning, biologisk mångfald, folkomflyttningar och anpassning. Konsekvenserna vid en temperaturhöjning på två grader blir närmast förödande.

Utmaningarna vad gäller klimatförändringar och utarmning av biologisk mångfald bör ses som ett nödläge för EU och världssamfundet. Det är i ljuset av detta vi bedömer EU:s förslag till klimatstrategi och lyfter fram några grundläggande förbättringsområden.

Kommissionen föreslår att de samlade utsläppen inom EU vara nere på netto-noll först 2050. Detta är otillräckligt för att uppfylla Parisavtalet, särskilt om rimliga globala rättviseaspekter ska beaktas. För att klara 1,5-gradersmålet behöver EU nå netto-noll senast 2035 och höja ambitionerna betydligt för perioden fram till 2030. Med hjälp av en årlig koldioxidbudget kan EU se till att åtgärderna får genomslag.

IPCC:s 1,5 graders-scenario utgår från att enorma mängder koldioxid ska fångas in och lagras under mycket lång tid. Eftersom det ännu saknas gångbara lösningar för det måste försiktighetsprincipen g​älla med snabbare utsläppsminskningar än vad IPCC utgår från.

Klimatstrategin behöver inbegripa förändringar i människors konsumtionsmönster

Bara det mest ambitiösa scenariot i strategin kan ligga till grund för EU:s klimatpolitik. Det kan skärpas ytterligare med förändrad konsumtion, bland annat minskad köttkonsumtion, förändringar i transportsektorn större investeringar i förnybar energi och energieffektivisering av befintliga bostäder.

Ett stort problem som behöver åtgärdas är frihandelsavtalen som i vissa delar motverkar klimatsmart konsumtion och nödvändiga skärpningar av nationell lagstiftning.

Rättvis fördelningspolitik är nödvändig i en omställning

Enligt Oxfam står världens rikaste tio procent för hälften av alla konsumtionsbaserade utsläpp, medan den fattigaste hälften av världens befolkning bara står för 10 procent av utsläppen. Studier visar att män generellt sett genom sina konsumtionsval förorsakar mer utsläpp, samt att ojämlika samhällen driver på ohållbar konsumtion. Dessutom ser vi att ökande ojämlikhet liksom bristande jämställdhet främjar krafter som hotar demokratin i Europa.

Människor som genom sin konsumtion belastar klimatet mest måste minska sina utsläpp mest, enligt FN-principen om att förorenaren ska betala. Tillämpandet av denna princip ska bidra till att finansiera nödvändig omställning också i utvecklingsländerna.

Ekonomiskt utsatta grupper ska däremot inte behöva bli än mer utsatta i omställningen. Fördelningsperspektivet behöver därför utvecklas i förslaget till klimatstrategi.

Fossilfri finanssektor

I EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt och i klimatstrategin finns ansatser till hur kapital kan styras mot hållbara investeringar. Men färdriktningen behöver bli snabbare och tydligare. EU:s egen budget bör bli klimatpräglad till minst 50 procent fram till 2030. Investeringsfonder inom Europeiska investeringsbanken bör styras mot hållbara investeringar mer än vad som anges i strategin. Fossila subventioner bör avskaffas omgående. Tydliga hållbarhetskriterier för finansiella riskbedömningar behöver införas omgående.

Inte bara globalisering utan också lokal resiliens

Eftersom vi måste agera omedelbart och rättvist för att möta klimathoten så måste omställningsarbetet påverka övergripande frågor som ekonomisk politik, globaliserad frihandel, global konkurrens, penningsystem  och tillväxtmått.

Komplementära lokala ekonomier behöver byggas upp för att stärka motståndskraft, delaktighet och skapa en mångfald av försörjningsformer som ger både lokal service och nya gröna jobb när fossila verksamheter fasas ut. Genom att EU premierar lokala handelsutbyten, egen matförsörjning och förnybar energiproduktion, delningsekonomier, och komplementära lokala valutor kan det europeiska samhället bli föregångare globalt och visa vägen till lokal social hållbarhet och jämställdhet.

Anpassning en integrerad del av omställningen

Även om vi lyckas få bort utsläppen kommer vår påverkan på planeten att bestå under 1000-tals år med fortsatta konsekvenser för oss människor och allt levande. Bebyggelse och infrastruktur planeras i ett långt tidsperspektiv. Därför behöver anpassningsåtgärderna integreras i klimatstrategin.

Fokus på ett gott liv för alla inom planetens gränser och i harmoni med naturen kommer att innebära en rad fördelar som bättre hälsa, rent vatten och ren luft. Möjligheterna i det hållbara samhället behöver lyftas fram. En rik region som EU har resurser att genomföra omställningen. De behöver bara användas till rätt saker. Det enda som saknas är tid. Därför är en kraftig skärpning av åtgärder de närmaste åren helt nödvändiga.

The post EU:s klimatstrategi lovar för lite och för sent first appeared on Opulens.